Norrköpings Poliskammare (1874-1879)
Gå direkt till söksidan
Norrköpings poliskammare inrättades 1825 genom ett Kungligt brev den 18 mars samma
år. Redan fr.o.m. 1822 hade Norrköpings polisstyrelse Kungl. poliskammare, utan
att i egentlig mening fungera som en sådan. Poliskammare var en i vissa större städer
inrättad polismyndighet och namn på en särskild kommunal polismyndighet, som tillsammans
med magistraten utövade tillsyn över stadens polisstyrka. Magistrat var i Sverige
från medeltiden till kommunreformen 1862 namnet på det högsta beslutande organet
för städer med egen rättslig befogenhet. Begreppet poliskammare försvann i samband
med polisväsendets förstatligande år 1965. Poliskammare fanns i Stockholm, där den
var en del av överståthållarämbetet för polisärenden, Göteborg, Malmö, Eskilstuna,
Karlskrona, Örebro samt Norrköping. Poliskammarens uppgift var efterspaning, åtal
och dom i mindre mål. Det fanns två olika poliskammare, där den ena bestod av en
polismästare med ett par bisittare. Dessa utövade både polisdomsrätt och övrig polismyndighet.
I den andra delades verksamheten upp på två avdelningar, där polisdomaren enbart
fungerade som domare medan polismästaren skötte övrigt polisarbete.
Det register som digitaliserats tjänade som en slags polisunderrättelse. När en
fånge frigavs skickades uppgifterna om fången till de olika poliskammardistrikten
så att dessa kunde hålla fången under uppsikt. Huvudregistret består av en stamrulla
och en porträttrulla. Det som registrerats är Norrköpings Poliskammares rulla med
uppgifter hämtade från stamrullan och porträttrullan. Registret innehåller fotografier
över fångarna, vilket gör det till ett unikt tidsdokument eftersom fototekniken
var tämligen ny vid denna tid. Registret gäller manliga fångar i Sverige från 1800-talet
och innehåller 3.500 poster med uppgifter om bl.a.
Register från Norrköpings Poliskammare
- Yrke
- Namn
- Datum för frigivning
- Ort där han tidigare var skriven
- Födelsedatum
- Församling
- Härad (stad) och län
- Uppgifter om tidigare och senaste brott
- Utslag (dom), från vilken myndighet och datum
- Straff och när det började avtjänas
- Ort som fången avvisades till
- Belopp – egna medel och besparad arbetstjänst vid frigivning
- Signalement och andra utmärkande kännetecken
- Porträtt av fången
Norrköpings poliskammare omfattar perioden 1874–1888 med volymbeteckning DVE:1–13.
All registrering sker källtroget, vilket betyder att alla förkortningar, gammalstavning
osv. har bibehållits. Undantaget är datum som registrerats enligt nutida sätt för
att anpassa det till datamediet och underlätta sökningar i databasen. All registrering
har skett direkt från originalet som Landsarkivet i Vadstena har levererat. ArkivData i Norrköping
har digitaliserat registret som består av 3 500 poster.
Landsarkivet i Vadstena, Norrköpings poliskammare, 1874–1888, volymerna DVE:1–13.
Linköping University Electronic Press, https://doi.org/10.3384/db.polis
