Östergötlands länslasaretts sjukhusrullor 1838–1895

Gå direkt till söksidan

I Sverige var det kyrkan som under medeltiden stod för sjukvården genom helgeandshus eller hospital. Det finns dock ingen klar gräns mellan helgeanshus och hospital. I Östergötland fanns två medeltida hospital, ett i Skänninge, som började sin verksamhet 1268 och Söderköping, som anlades 1277. Första gången helgeandshus omnämns i litteratur för Östergötland är Söderköping år 1330, därefter Skänninge 1331 och Linköping 1342. Vadstena nämns först 1401. En kraftig utbyggnad av sjukhus skedde under 1700- och 1800-talet. Sjukhusen åtog sig oftast fall som ansågs omöjliga att bota men stötte bort de som ansågs ”socialt oförtjänta” som t.ex. alkoholister och prostituerade. I modern betydelse fanns egentligen inga sjukhus förrän i början av 1800-talet. Vård före 1750 skedde oftast genom välgörenhet, kristen omvårdnad eller genom något skrå eller gille.
Termen hospital var reserverad för inrättningar för dårar, vansinniga och ursinniga. Från slutet av 1800-talet kallades de för sinnessjukhus och på 1900-talet mentalsjukhus. Kurhus kallades sjukhus som skötte om veneriskt sjuka.

Landstingen bildades 1862 i och med den nya lagen gavs kommunerna möjlighet att gå samman och bilda landsting. Östergötland bildade landsting med alla kommuner som medlemmar. Samma år fanns i Östergötland fyra lasarett: i Norrköping, Linköping, Söderköping och Vadstena. Finspång och Kisa fick lasarett på 1870-talet. År 1872 trädde emellertid Norrköping ur landstinget och gick med igen först 1967 (av den anledningen finns sjukhuset arkivmaterial mellan åren 1872–1966 i Norrköpings stadsarkiv).

I Östergötland byggdes det första länslasarettet 1777 i Linköping. Lasarettet uppfördes inom det gamla hospitalsområdet med anor från medeltiden. Byggnaden finns fortfarande kvar inklämt mellan moderna hyreshus. Ett permanent sjukhus inrättades 1848 och var kronoarbetskårens gamla kasernbyggnad.
Ett nytt länslasarettet invigdes i september 1895, 1910 öppnades en ny paviljong vid epidemisjukhuset, 1913 stod tuberkulospaviljongen färdig och 1929 blev lasarettet centrallasarett. År 1930 tillkom barnsjukhuset genom en donation från Föreningen Östergötlands barn. Genom riksdagsbeslut 1960 blev centrallasarettet ett regionsjukhus och 1971 började huvudblocket byggas. Idag bedrivs forskning och läkarutbildning vid universitetssjukhuset. De första studenterna kom 1986 och de första läkarna examinerades 1992.
Sjukhuset hade olika taxor för patienterna. De bättre bemedlade var patienter av första klassen medan fattiga tillhörde andra klassen. År 1896 kostade första klassen 75 öre per dag medan priset på andra klassen var 40 öre. Enskilt rum kostade 3–5 kronor och halvenskilt rum 1,50–2 kronor per dag.

Databasen innehåller 22 170 poster med information om:

• Ankomstdatum
• Huvudnummer
• Yrke
• Namn (uppdelat i för- och efternamn)
• Kön (konstruerat fält)
• Födelsedatum
• Ålder (uppdelat på år, månad och dag)
• Boställe/Hemvist
• Klass (d.v.s. om patienten betalar själv eller inte)
• Rumsnummer
• Sjukdom (beskrivning av sjukdomen: mellan åren 1886–1895 saknas sjukdomsangivelse)
• Intagningsnummer
• Hälsotillstånd vid utskrivning vilket antingen var: frisk, förbättrad, obotlig eller död.
• Noteringar (som inte platsar i något annat fält)
• År (konstruerat fält)

Länslasarettets sjukhusrullor omfattar perioden 1839–1895 med volymbeteckningen G4a:1–34.
All registrering sker källtroget, vilket betyder att alla förkortningar, gammalstavning osv. har bibehållits. Undantaget är datum som registrerats enligt nutida sätt för att anpassa det till datamediet och underlätta sökningar i databasen. All registrering har skett direkt från originalet som Regionarkivet i Östergötland levererat. ArkivData i Norrköping har digitaliserat registret.

Regionarkivet i Östergötland, Östergötlands länslasarets sjukhusrullor, 1839–1895, volymerna G4a:1–34. Linköping University Electronic Press, https://doi.org/10.3384/db.sjukhus

Ahnlund, Hans-Olof och Hallqvist, Lars. Norrköpings lasarett 200 år. Från curhus till länssjukhus. En jubileumsskrift. Linköping: Östra hälso- och sjukvårdsdistriktet, Östergötlands läns landsting, 1985.

Hellström, Sven (red.). Linköpings historia, del 3, Tiden 1567–1862. Samhällsliv och kulturliv. Linköping: Kommittén för Linköpings historia, 1976.

Hellström, Sven (red.). Linköpings historia, del 4, Tiden 1863–1910. Linköping: Kommittén för Linköpings historia, 1978.

Johannisson, Karin. Medicinens öga. Sjukdom, medicin och samhälle – historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedt, 1990.

Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia. 1900-tal. Linköping: Centrum för lokalhistoria, Linköpings universitet, 2000.

Olofsson, Lars. Det lilla lasarettet mitt i stan. Länslasarett i Linköping 1782–1895. Linköping 1989

Olofsson, Lars. Från länslasarett till regionsjukhus. Länslasarettet i Linköping 1895–1960, del 2. Linköping 1994.

Schött, Harald. Östergötlands läns landsting 1863–1912. Linköping 1921.

Sök i databasen >>>