//4491. t. Dir. 5/9 med afskrift etc.//

Berättelse till Kongl Medicinalstyrelsen öfver af undertecknad den 26 och 27 juli 1900 förrättad inspektion af Upsala hospital och asyl.

Närvarande voro: Öfverläkaren Professor Th. Nerander, t.f. asylläkaren R. Stenbeck, bitr. läkaren E. Göransson, t.f. bitr. läkaren med. Kand. Olof Kinberg, underläkarne E. Westberg och R. T. Godenius, Hofintendenten A. Kumlien och Sysslomannen S. Lundberg

Närmast föregående inspektioner voro förrättade den 14, 15 och 16 Oktober 1899 af Medicinalrådet G. Bolling samt den 25-30 Maj 1900 af t.f. öfverinspektören B. Gadelius.

De för dagen (26/7) närvarande fördelas med hänsyn till afgift sålunda:

De närvarande kriminalpatienterna fördelas med hänsyn till begångna brott sålunda:

Sedan inspektionen den 16/10 1899 hade aflidit 11 män och 11 kvinnor. Dödsorsakerna hade varit:

En difteriepidemi har under våren 1900 uppträdt inom hospitalet med summa 12 sjukdomsfall, deraf 9 bland patienterna och 3 bland betjeningen. Fallen uppträdde sålunda:
den 7 Mars 1 fall
den 25 Mars 1 fall
den 30 Mars 6 fall
den 3 April 2 fall
den 6 April 1 fall
den 11 April 1 fall
De tvenne först insjuknade sändes till stadens epidemisjukhus; de öfriga vårdades inom hospitalet på en af mansafdelningens öfvervakningsafdelningar, som för tillfället apterades till en epidemiafdelning. Med anledning af epidemin togos sammanlagdt 97 bacillprof, deraf 77 från sjuke och 20 från misstänkta. Profven undersöktes dels af biträdande läkaren Göransson, dels äfven på pathologiska institutionen i Upsala.
För öfrigt har helsotillslandet varit godt.
Öfver osnygga patienter föras noggranna anteckningar. Den 26 Juli antecknades 29 män, hvaraf 6 groft osnygga samt 6 kvinnor, af hvilka blott en orenat sig med fasta exkrementer. Ingen koprofag finnes bland patienterna.
Tvångsmedel blifva mindre och mindre behöfliga. Beträffande användningen deraf hänvisas i hufvudsak till senaste berättelsen af t.f. öfverinspektören B. Gadelius. Under juli månad hade ingen patient hållits isolerad i cell, undantagandes en kvinna en gång under en kort stund. Skyddshandskar hade för vissa dagar burits af 6 män och 4 kvinnor.
Inga sjelfmord hafva förekommit. Några få afvikningsförsök hafva förekommit men ej medfört särskilda obehag. I ett fall hade en patient beredts tillfälle att rymma på grund af sjukvårdarens försummelse. Patientens återhemtande, som betingade en utgift af 13 kr., ålades sjukvårdaren att bekosta.
Några patienter, särskildt Johan Bladh, yrkade på utskrifning. De voro dock alla i tydligt behof af fortsatt hospitalsvård.

II:o Utrymme.
Utrymmet har icke undergått någon förändring sedan inspektionen i Oktober sistlidet år Sängantalet är således fortfarande

III: o Mathållning och utspisning.
Mot levererade matvaror hade sedan inspektionen i Oktober 1899 anmärkningar förekommit i följande fall: å fläsk en gång kasseradt på grund af dålig lukt; ost 1 gång kasserad såsom sur; korngryn 1 gång kasserade såsom illaluktande och unkna; gröna ärter 2 ggr kasserade af sistnämnda anledning; matsmör 2 ggr. kasseradt såsom härsket till lukt och smak; den oskummade mjölken har en gång varit sur, hvarjämte anmärkning gjorts en gång å hvardera af artiklarne kaffe, hvetemjöl, sill och dricka samt tre gånger å artikeln ägg.
Vid mjölkundersökningar, som gjorts 9 gånger å den oskummade samt 7 gånger å den skummade mjölken, har den varan visat sig innehålla en fetthalt, som varierat för den förstnämnda mellan 3,-3,4% och för den sistnämnda mellan 0,7-0,9%, hvadan sålunda uti intet fall anledning till anmärkning förekommit.
Brödet bakas vid anstalten och var, likasom det för dagen utspisade middagsmålet, köttsoppa och pepparrotkött, mycket välsmakande.
Från och med den 1 Juli 1899 hade en del mindre förändringar i spisordningen införts med Kongl. ÖfverStyrelsens begifvande. Så hade för 1:a kl. patienter kaffekvantiteten till frukosten ökats från 10 till 15 gram, söndagsfrukosten förbättrats med 50 gr. ost, omvexlande med samma kvantitet salt kött, hvarjemte respektive korfkaka, paltpudding och fläskkorf i vissa dagars frukostmål utbytts mot 2 ägg.
För allmänna klassens patienter och för betjeningen hade kvantiteten ärter pr. portion höjts från 90 till 110 gr. hvarjemte betjeningen dessutom erhållit 3 ctlr. grädde i stället för 15 ctlr. skummad mjölk. Denna förändring, som var välbehöflig och välkommen, har sålunda visserligen medfört en mindre förbättring i några få portioner, men icke varit nog omfattande för att kunna minska missnöjet med spisordningen i dess helhet. Häröfver klagade i synnerhet betjeningen. Läkarne och sysslomannen upplyste, att detta vore en väsentlig anledning till att en gång antagen betjening så ofta åter afflyttade. Det synes vara skäl att till en början såsom försök på hospitalet och asylen i Upsala tillämpa den af Generaldirektören Almén utarbetade spisordningen med 14 dagars olika matsedlar.
Portionspriset var för 1 kl. patienter Kr. 1,07
för allmänna klassens d:o Kr. 0,533
och för betjeningen Kr. 0,629

IV:o De sjukes sysselsättning och förströelser
Af patienterna sysselsattes den 26 Juli 102 män och 54 kvinnor =156 med följande arbete nemligen

Af de närvarande 442 patienterna, deraf 269 män och 173 kvinnor, utgjorde de arbetandes antal således, uttryckt i procent, respektive 35,3, 38,0, och 31,2.
Flitpenningar utbetalas lika till män och kvinnor med belopp, som varierar mellan 8, 15 och 20 öre om dagen.
Till patienternas förströelser förekommo åtskilliga slag af musikaliska instrument, såsom piano, fiol och dragharmonika. Äfven sällskapsspel idkades flitigt samt läsning af tidningar och böcker, lånta ur anstaltens bibliotek. 740 boklån voro antecknade sedan den 16 oktober 1899. De mera lugna och pålitliga eller konvalescerande patienterna få, så ofta väderleken sådant medgifver, promenera ute med eller utan tillsyn å anstaltens område eller dess närmaste omgifning.
Dans förekommer en gång i månaden uti anstaltens festsal eller i det fria, hvarvid musik utföres af en bland betjeningen bildad messingssextett, och kaffe med dopp m.m. serveras. Vid större högtider såsom jul och midsommar anordnas särskilda fester.

V:o Tjenstemän och betjening.
Ordinarie öfverläkaren, Professor Nerander, hade den 1 sistlidne Maj, sedan det honom meddelade förordnandet att vara öfverinspektör för sinnessjukvården tilländagått, återtagit öfverläkaretjensten, hvilken under hans förutnämnda förordnande uppehållits af biträdande läkaren å kvinnoafdelningen D:r G. Schuldheis. Denne var för tillfället tjenstledig för att med understöd af ett honom tilldeladt riksstatens resestipendium i utlandet idka psykiatriska studier, och uppehölls hans befattning af med. Kand. O. Kinberg. I öfrigt voro alla tjenstemännen på sina platser.
Svårigheter hade yppat sig att få dugliga bokhållare att stanna i hospitalets tjenst. Orsaken torde vara den ringa lön, 600 kr., som bestås dessa tjenstemän. Vid en så stor och vidlyftig anstalt som Upsala hospital och asyl, är det dock af vigt att hafva en i göromålen så pass hemmastadd bokhållare, att han vid förfall för sysslomannen kan inträda i dennes tjenstgöring. En förhöjning af lönen för en af bokhållarne synes derför vara nödvändig, och torde lönen icke böra ställas lägre än 1000 kr., om höjningen skall motsvara sitt ändamål.
I afseende på uppsyningsman och förestånderska hade ingen förändring inträdt sedan inspektionen i Oktober 1899: Bland den lägre sjukvårdsbetjeningen deremot hade omsättningen varit ovanligt stor. Så hade sedan den 1 januari detta år tills dato afflyttat icke mindre än 17 skötare och 10 sköterskor; och dervid hade inträffat att de respektive platserna måst stå vakanta längre eller kortare tider af brist på sökande, oaktadt ingen möda sparats att skaffa folk och de minsta möjliga anspråk stälts på de sökandes kvalifikationer. Någon s.k. semesterbetjening hade ej kunnat anskaffas. Den olägenhet, som häraf tillskyndats sjukvården, ligger i öppen dag och framhölls på det kraftigaste af öfverläkaren, som ansåg att orsaken härtill vore hufvudsakligen att söka uti betjeningens numera alltför låga aflöning, hvilken här utgjordes af förutom gratifikationer och vanliga naturaförmåner 330 kr. för skötare och 170 kr. för sköterskor. Men icke blott en allmän förbättring i den kontanta aflöningen vore, enligt öfverläkarens åsigt, icke ensam tillräcklig att för framtiden tillförsäkra anstalten en stadig och duglig sjukvårdsbetjening, utan dertill fordrades äfven, såsom ofvan nämnts, en väsentlig förbättring uti kosthållet.
Af ekonomibetjeningen, som är gemensam för hospitalet och asylen, hade sedan den 16 Oktober 1899 afflyttat 5 tvättpigor, 3 kökspigor, 7 eldare, 3 städerskor, 3 renhållare, 1 stalldräng, 5 trädgårdsdrängar och 1 svinskötare, således tillsammans 28 personer. I stället för dessa hade endast 25 kunnat anskaffas, hvadan 3 vakanser förefunnos bland denna personal. Orsaken till såväl afflyttningarne som vakanserna hade i allmänhet äfven här varit missnöje med mat och lön. I två fall hade uppsägning egt rum på grund af fel i tjensten.

VI:o Inventarier och persedlar
I afseende härå förekom intet anmärkningsvärdt. Såväl antalet som vården af de olika inventarierna syntes vara fullt tillfredsställande. Någon större nyanskaffning hade ej egt rum sedan inspektionen förlidet år, utan hade endast gamla uttjentanötta persedlar i mån af behof ersatts med nya, som till största delen tillverkats å anstaltens egna verkstäder. Sängarne voro af olika ålder och beskaffenhet. Öfvervakningsafdelningen för stillsamma och ängsliga män hade hvitmålade jernsängar, hvilket i förening med det i ljus färgton hållna rummet gaf ett gladt och angenämt intryck.
I den gamla tvättstugan fanns ännu kvar åtskilliga effekter, som i den mån, de icke kunna användas vid detta eller möjligen något annat hospital, böra afyttras. Den stående ångmaskinen om 8 hästkrafter är ännu behöflig för vedsågningen; tvenne vattenreservoirer, deraf en af koppar för varmt vatten, torde kunna säljas, hvarmed en af de två stenmanglarne redan visat sig behöflig å asylens nya tvättinrättning.
Uti gamla köksafdelningen förefanns tio numera ej använda kokgrytor för ånga och två kokspislar, som torde böra försäljas.

VII:o Byggnader och jordområde.
Bland nybyggnader förekommer det s.k. pumphuset, hvilket nu var i det allra närmaste färdigt. Skorstenen bör förses med åskledare, hvartill kostnadsförslag bör infordras och underställas K. Styrelsens pröfning.
En ny verranda hade uppförts å promenadgården för afdelningarne 1 och 2.
Den gamla tvättstugan var nu utrymd och företedde, då den på sednare tiden ej underkastats reparation, ett temligen bristfälligt utseende. Närmare undersökningar gafvo dock vid handen, att väggarne till allra största delen voro af sådan beskaffenhet, att en reparation kunde vara lämplig, och bör med anledning häraf för husets bevarande och i afvaktan på närmare bestämmelse om dess framtida användning, detsamma, så fort som möjligt, förses med nytt yttertak af papp, hvarför kostnaden, inberäknadt strykning med tjära, ej ansågs kunna öfverskrida 250 kr. De uti husets norra, af sten uppförda del nu inredda bostadsrum för ekonomibetjening voro goda och väl anordnade. Den uti bottenvåningen af samma hus befintliga ångpannan behöfves ännu för vedsågningsmaskinens drift. Då pannan hittills betjenat hela tvättinrättningen, bör hon numera kunna lemna ånga äfven till andra ändamål. Det synes derför lämpligt att till det nu lediga tvätthuset förlägges den desinfektionsanstalt, hvaraf behof gjort sig gällande. Förslag bör i sådant hänseende uppgöras. Beträffande det öfvergifna tvätthusets användning för öfrigt förelåg för tillfället intet förslag.
En fråga, som länge stått på dagordningen, nemligen frågan om lämpligaste stället för förändring af de byggnader, i hvilka de kvinliga patienterna nu äro inrymda, togs äfven denna gång under pröfning och att forslag med ledning af ritningar, som öfverläkaren låtit uppgöra till önskvärda förändringar. Förslaget behöfver ytterligare bearbetas, innan det kan läggas till grund för en underdånig framställning i ämnet.
Mönstring af brandredskapen m.m. sker två gånger årligen, en gång i januari månad och en gång på sommaren. Den sistnämnda hade ännu ej egt rum, men en brandpost afprofvades vid inspektionstillfället och visade sig vara brukbar.

VIII:o Journaler och arkiv.
Sjukjournalerna voro förda med omsorg, och daganteckningarne fullföljde till sednaste tiden. Mot de å sysslomanskontoret förde rullor och räkenskaper förekom ingen ingen anledning till anmärkning.

I:o Sjukvård.
Å asylen, som öppnades för män den 6 Mars och för kvinnor den 10 Maj innevarande år,

Med hänsyn till afgift fördelas patienterna sålunda: betalande i

De närvarande kriminalpatienterna fördelas med hänsyn till brott, för hvilka de blifvit tilltalade sålunda:

Sedan asylens öppnande hade aflidit 2 män i lungsot.
Endast en kroppsligt sjuk kvinna, som ej ville tåla sitt bandage, var för dagen isolerad. Inga skyddsmedel användes för öfrigt.

II:o Utrymmet
är beräknadt för 400 patienter af hvartdera könet. Intagningen har emellertid endast småningom kunnat ega rum, dels emedan läkarne behöfde någon tid att lära känna de nya patienterna, dels emedan nödig sjukvårdsbetjening icke hade kunnat anskaffats. Af sistnämnda anledning hade sedan den 17 Juni blott en manlig och sedan den 26 Juni blott en kvinlig patient mottagits. Då behofvet af befrielse från en del asylpatienter är synnerligen stort vid flera hospital, eftersom de icke derförutan kunna mottaga de många, som vänta på hospitalsplats, är det nödvändigt att allt som möjligen kan göras för anskaffning af sjukvårdsbetjening, också göres. Yttrande i frågan bör derför omedelbarligen affordras direktionen. (Detta skedde genom skrifvelse från Medicinalstyrelsen den 30/7 1900)

III:o Mathållning och utspisning.
Då asylen och hospitalet hafva gemensamt kök, hänvisas i afseende å mathållning och utspisning till hvad som derom blifvit nämndt angående hospitalet.

IV:o De sjukes sysselsättning och förströelser.
De med arbete upptagne patienternas antal var 88, deraf 65 män och 23 kvinnor. Med hänsyn till de olika slagen af arbete fördelas patienterna sålunda:

I afseende på flitpenningar och förströelser äro förhållandena vid asylen lika med de forut vid hospitalet omnämnda.

V:o Tjenstemän och betjening.
Till asylläkare har från den 4 Oktober 1899 varit antagen Med. licenliaten D. Sellberg, hvilken emellertid sedemera (14/4 1900) befordrats till öfverläkare vid Hernösands hospital, dit han afflyttade den 1 Maj innevarande år. Sedan sistnamnda dag har tjensten uppehållits af Bitr. läkaren vid Hernösands hospital R. Stenbeck. Till Underläkare antogs den den 4 sistlidne April Med. Lic. S. G. E. Westberg samt den 1 sistlidne Juni Med. Lic. R. T. Godenius.
Till uppsyningsman och bitr. uppsyningsman hade antagits Albert Johansson och Erik Lager, af hvilka den förstnämnde förut varit anstäld vid Upsala hospital. Redan under den korta tid som förflutit sedan asylen öppnades hade af 31 antagne skötare och 20 antagna sköterskor afflyttat respektive 12 och 7.

VI:o Inventarier och persedlar.
Utredningen af asylen var ännu ej fullt afslutad. De anskaffade inventarierna voro i afseende på modell föga olika dem, som på senaste tiden anskaffats för hospitalets patienter; men beträffande färgen voro de af större olikhet, i det att i allmänhet ljusa färger blifvit valda, som väl harmonierade med de i ljusa färgtoner hållna rummen.
Vid asylen arbetade ännu 5 legda sömmerskor och 4 skräddare för förfärdigande af klädespersedlar för de väntade patienterna.

VII:o Byggnader och jordområde
Om de nyligen afsynade byggnaderna hade af synemännen fällts det omdömet att de i allmänhet voro väl och omsorgsfullt uppförda, och detta omdöme torde väl också vara berättigadt. Emellertid förekommo sedan åtskilliga mindre anmärkningar beträffande såväl konstruktionen som inredningen, hvilka det kan vara af intresse och nytta att hafva i minne vid anläggningen af asylen å Restad. T.f. Asylläkaren Dr. Stenbeck erhöll derför i uppdrag att uppsätta en promemoria öfver de anmärkningar i sådant afseende, hvilka anstaltens öfverläkare och han funne vara af sådan vigt, att rättelse vid nämnda anläggning borde ske.
Den mellan allmänna landsvägen och asylen nyanlagda vägen befors och gaf icke anledning till någon anmärkning.
Det upprättade reparationsförslaget granskades och gaf anledning till ändringar i vissa afseenden, beträffande hvilka särskild framställning blifvit gjord.
För öfrigt hänvisas till bifogade, af Hofintendenten Kumlien vid inspektionen särskildt uppsatta protokoll öfver byggnadsfrågor.

C. Allmänt omdöme.
Genom den nya asylens öppnande har Upsala hospital och asyl blifvit en af landets tvenne största sinnessjukvårdsanstalter. Då asylen ännu blott till en del är belagd, ännu befinner sig under organisation och då ännu mycket återstår att ordna på området, kan ej något fullgiltigt omdöme derom nu fällas, men synes den komma att blifva ett godt och vigtigt tillägg till landets anstalter af detta slag.
På hospitalet tarfvar kvinnoafdelningens byggnader, som äro de äldsta inom anstalten, en fullständig modernisering, hvartill förslag är under utarbetande.
Svårigheten att anskaffa och att få bibehålla sjukvårdsbetjening har visat sig vara stor. Denna fråga är egnad väcka allvarliga bekymmer.
Spisordningen är i behof af förbättring.
Ordning och snygghet rådde emellertid inom alla afdelningar.
Sjukvården handhafves med nit, skicklighet och framgång, att döma af den ringa utsträckning, hvari tvångsmedel numera blifva använda.

Klas Linroth/John Willners.

Protokoll, upptagande förekommande byggnadsfrågor vid inspektion af Upsala hospital och asyl den 26 och 27 Juli 1900.

N:o 1. De inlämnade reparationsförslagen afseende hospitalet och asylen pröfvades i ännu oafgjorda punkter, och skulle särskildt utlåtande häröfver afgifvas.
N:o 2. Den nya skorstenen vid pumphuset bör förses med åskledare och skulle kostnadsförslag därå infordras och underställas Kongl. MedicinalStyrelsens pröfning.
N:o 3. Den del af gamla tvättstugan vid hospitalet som är uppförd af trä bör förses med nytt tak af tjärad takpapp, och böra tvättstugans väggar nöjaktigt repareras. Tvättstugan kan tillsvidare begagnas dels till tvättstuga för betjäning, dels till rum för den nya desinfektionsapparaten, hvilken där kan inrymmas, till dess frågan om kvinnsafdelningens ombyggnad blifvit löst, då desinfektionsapparaten lämpligare kan få plats inom det nya ångpanne- och maskinhuset. Den i tvätthuset varande ångpannan med maskin torde där behöfva bibehållas för vedsågning m.m. till dess ombyggnadsfrågan af kvinnsafdelningen blifvit utredd.
N:o 4. Öfverläkaren har med tillhjälp af arkitekten Lignell uppgjort ett förslag till ombyggnad af gamla kvinnsafdelningen, hvilket förslag diskuterades. Sedan detsamma blifvit färdigt bör det till Kongl. MedicinalStyrelsen inlämnas. Ifrågavarande ombyggnadsförslag är visserligen af behofvet påkalladt, men grundar sig hufvudsakligen på de anmärkningar öfver ifrågavarande byggnaders dåliga skick, hvilka afgåfvos af Riks//dags//revisorerna, vid deras senaste besök därstädes.
N:o 5. Fönstren i den stora sofsalen 1 trappa upp i kvinns,cellpaviljongen voro försedda med tjockt, reffladt glas, hvilket ofullständigt genomsläppte dagsljuset. Detsamma bör borttagas och ersättas med klart glas, hvarefter det refflade glaset kan begagnas i t.ex. dörrar och på andra ställen, där det bättre passar. Tvättstället till samma afdelning är af den gamla modellen, där vattentillopp och aflopp delvis gå i samma rör; tvättstället bör ändras så att aflopp och tillopp få olika rör.
N:o 6 Asylens allmänna afloppsledning inmynnar uti en äldre afloppsledning à 13 tums dimensions, hvilken afloppsledning dock ej går fullt ned till ån. Klagomål framställdes öfver den lukt som spreds från det öppna afloppsdiket sommartid. Förslag om afloppsledningens förlängning fram till ån torde böra upptagas i nästa års reparationsförslag.
N:o 7. Kongl. Direktionen har för afsigt att till Kongl. MedicinalStyrelsen inkomma med förslag till anläggandet af en luftbana för transport af kol från ån upp till kolboxen. Förslaget granskades, såväl beträffande ritningarne som banans läge och riktning å marken.
N:o 8. Arbetena med nya bageriet besågos, och granskades.

Uppsala den 27 Juli 1900.
Axel Kumlien.