//sid 648//
Stads Läkare Rapport från Carlskrona för År 1853.
Till Kongl. Sundhets Collegium!

Till följe af Konungens Befallningshafwandes öfwer Blekinge Län förordnande af den 7 Mars 1853 emottog jag den 1 April samma år tills widare Stadsläkaretjensten härstädes och fortfar ännu att densamma bestrida, jemte min tjenst såsom 1:ste Sjukhusläkare wid Kongl. Flottans Sjukhus. Till följe af Kongl. SundhetsCollegii Circulär till Läkarne i riket af den 5:te Juni 1851 åligger det ”samtlige i tjenst warande Läkare”, deribland särskildt nämnes Stadsläkare ”att sednast inom Mars månad till Kongl. Collegium insända embetsberättelser och rapporter för nästföregående år, upprättade med ledning af ett i samma Circulär bestämdt schema. Jag vill sålunda i det närmaste följa detta med den ordning det bestämmer, men kan dock derwid endast omfatta tiden från den 1:ste April, då inga underrättelser om sjukdomstillståndet för de första trenne månaderna blifwit mig af förre Stadsläkaren Doktor Björlingsson meddelade. Särskildt får jag äran bifoga beskrifning af den Cholera Epidemie, som härstädes herrskade under Augusti, September och October månader förlidet år, då genom min egenskap af både stads och militärläkare det blifwit mig möjligt att uti denna beskrifning omfatta Epidemien i hela sin utsträckning bland stadens så wäl Civila som militära befolkning.

1:o Wäderlekens och Årswextens beskaffenhet
Hwad årswextens beskaffenhet beträffar, så får jag hänwisa till Landshöfdinge Embetets eller Provincialläkarens uppgifter och får blott efter dem upptaga den som medelmåttig.
Wäderleksförhållandet kan lättast öfwerses genom efterföljande sammandrag af de dagliga meteorologiska anteckningarne för året:

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Väderleken.

De första trenne månaderna af året woro sålunda för orten till största tiden mer än wanligt kalla, med staden omgifwande starka isar och mera snöfall än wanligt, och åtföljdes äfven af Catarrher och Bröstinflammationer, temligen talrika åtminstone bland Kronans manskap enligt min erfarenhet, som Sjukhusläkare wid Flottans Sjukhus. 2:dra Qvartalet utgjordes af wackra wårmånader och åtföljdes af mera frossor, än här wanligen förekomma, och woro de den mest frequenta sjukdomsformen, derjemte förekommo mera talrikt gastriska och gastriskt nervösa febrar bland den fattigare klassen, men af temligen lindrig natur. Dessutom spridda fall af kikhosta och Capillära Bronchiter bland barn, samt lunginflammationer, och i ganska talrik mängd Catarrhala affectioner af ögonens slemhinna. Med 3:dje Qvartalet och Juli månad fortforo gastriska och gastriskt nervösa febrar, men frossorna aftogo, och uppträdde bland de fattigare ofta hydropiska lidanden troligen till följe af föregångna under brist och elande wänskötta frossor och deraf följande physconier i lefwer eller mjelte. De af de fattiga, som anmälte sig som frossfeber-sjuke och kommo under behandling klagade likwäl sällan öfver recidiv. Efter den 16:de och 20:de Juli under den starka wärmen började snart Diarrheer och Dysenteriea utbreda sig, wisade sig först i något större antal å Fattighuset, der hvarje epidemisk sjukdom måste draga den största procent på menniskolif, till följe af den utsökt eländiga samling, der träffas. Torka, wärme och vindstilla, så ovanlig för denna stad, som är belägen på en klippa i hafwet en längre tid, och som staden icke eger i sina brunnar något drickbart watten, utan allt vatten för dem, som så hafwa råd och tillfälle föres 3/4 mil från Lyckeby, så äro de fattiga under sådan tid i stor brist och njuta under längre tid till mat och dryck endast det lilla, ofta skämda och af insecter fyllda watten, de samlat i bergskrefwor wid sista regn eller ock det åwatten, eller ock det åwatten, som hvar 8:de eller 14:de dag hemtas i 2:ne Kronans wattenskutor, egentligen för Flottans Sjukhus och KronoBageriets behof, men aflägsenheten af dessa wattenskutor från de af fattiga mest befolkade qvarter, gör, att de ej gerna möda sig med den långa transporten af ett ämbare, i alla fall osmakligt watten. Snart syntes häftiga Dysenterier äfven bland stadens fattiga och i de många werkstäderna, der i en enda inom 8 dygn 3:ne personer afledo. Men snart, 1:sta veckan af Augusti, inträffade 1:sta sjukdomsfallet i Cholera, och blef detta nu den pest, som fasansfullt härjade i något öfwer 2:ne månader och uteslöt alla andra sjukdomsformer, utom Dysenterier och Diarrheer, Gastricismer och Cardialgiska lidanden. (Om Cholerafarsoten bifogas serskild redogörelse.) I allmänhet war wäderleken under hela 3:dje qvartalet torr, het och luften kändes tung att andas, nätterna kalla och förekom det en hwar, i synnerhet då man å broarne nalkades staden efter någon liten utfärd åt landet, som kändes det redan på lukten och andedragten att staden war sjuk.
Fjerde qvartalet hade mera ombytlig wäderlek med regn blåst, snö, sydliga vestliga och Nordliga vindar, och synes det i allmänhet som innewånarne här befinna sig bäst under dessa väderleksskiften; ty ingen sjukdomsform var under denna tid mera gängse.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar voro under året sålunda:
a) Endemiska Någon egentligen endemisk sjukdomsform härstädes finnes wäl icke, om icke här skulle upptagas de år ut och år in ständigt fast mer och mindre förekommande Catarrhala affectionerna af lungornas och ögonens slemhinna. Öfver cardialgiska lidanden, ”Vattenti{…} klaga äfven ständigt de arbetande och tjenande klasserna
b) Epidemiska Såsom ofwan blifvit anmärkt under väderleksinflytelsen å sjukdomsformerna under året, synes att Frossor, gastriter och gastriskt nervösa febrar woro de mest förekommande under våren, att Frossorna upphörde med Juni, men gastriska och nervösa febrar fortsatte sig under sommaren. I medio af Juli månad uppträdde hastigt under den starke torkan och vattenbristen Diarrhéer och Dysenterier bland de fattiga och mera trångbodde, men synnerligast å stadens fattighus, der ett större antal inom några dagar insjuknade i diarrheé, som icke lät cupera sig, utan snart öfvergick till en elakartad rödsot. Den utwecklade sig till största antalet bland de uslaste, sämst närde och af liderlighet mest förstörde bland karlpersonalen, angrep till mindre antal qvinnorna och endast ett par barn. 2:ne serskildta rum iordningställdes straxt för de sjukes emottagande och afskiljande, och anordnades mathållningen för dessa, så godt omständigheterna tilläto. Inalles förekommo bland en personal af 180, 27 fall af utbildad rödsot, deraf 8 dogo och af de återstående convalescenterne dogo flere personer i Cholera. Den 3 Aug. inträffade första Cholerafallet inom staden och den 13 Aug. inom Fattigwården och fortfor denna epidemie till den 19 October, då sista sjukdomsfallen inträffade, och som af en folkmängd af emellan 12 och 13000 menniskor skördade nära inom 2:ne månader 1055 döde af 1925 i utbildad Cholera insjuknade. De i prodromer insjuknade, som consulterat Läkare, hafva approximativt antagits till 5000. Efter Cholerans upphörande till årets slut visade sig ingen widare epidemisk inflytelse, utan war i allmänhet i staden hälsotillståndet ovanligt godt. Några summariska uppgifter å insjuknade och döde bland fattigpraktik kan knappast uppgöras, emedan man, efter en consultation, ofta ej vidare återser eller hör någon widare underrättelse om den sjuke. I tabellarisk form bifogas en öfversigt öfwer behandlade sjukdomar under året inom fattiglocalen härstädes.
c) Sporadiska
Utom ofvan uppräknade sjukdomar hafva under året sporadiskt förekommit ett fall af scarlakansfeber, en puerperalfeber, en tarminflammation, samt några Rheumalismer, jemte magflen och colik inom fattigvårdens local, samt i staden bland barnåldern kikhosta, scrophulösa och Catarrhala Ophtalmier, Hydrocephalers och masklidanden, och under sista månaden af året hydropiska tillfällen efter förbisedd föregången Scarlatina, och bland äldre giktiska och rheumatiska lidande, spinalissitationer, bleksot, rosfebrar och några spridda, ytterst häftiga ophtalmiska blennorrheér. Menstruationsanomalier förekomma ofta och stå wanligen i beroende af Chlorosis. En owanlig contagios angina förekom under sista weckan af October inom en familj, boende tillsammans i ett litet rum. En Styrman wid Flottan Svenssons lilla dotter, 2 år gammal insjuknade först i en häftig angina tonsillaris med feber, swart beläggning å tänderna, samt snart exulceration af tonsillerna och bulnader i djupet af båda sidornas körtlar, hvilka öppnade sig utåt. Efter några dagar insjuknade fadren i ytterst häflig angina, som flere dagar hotade med qwäfning, och oaktadt djupa parificationer, lapis touchering och Chlorgurgling öfwergingo tonsillerna snart i brand, efter att hafwa warit beklädda först med en pseudomembranös dippteritesk bildning. 2:ne dagar derefter insjuknade modren på samma sätt, men något lindrigare, och då nu Styrmans Syster flyttade in, för att wara till hjelp och wakat i ett par nätter, insjuknade hon äfwen med swullnad och snart i brandig förstörelse stadda tonsiller. Intet vidare kändt fall af angina förekom i Staden, icke heller fanns då någon enda scarlatina. Alla fyra tillfrisknade. Af Chirurgiska händelser hafwa i min praktik förefallit några benbrott och luxationer, några har läppsoperationer, en Amputatio Cruris, en Calaract operation med lycklig utgång medelst extraction samt 9 förlossningsoperationer, deraf 2 stycken vändningsförlossning sprängde praevia, och war qvinnan redan förblödd, då jag hann anlända och straxt och hastigt sprängde hinnorna och gjorde en lätt vändningsförlossning. Qvinnan dog 5 minuter derefter och kunde barnet ej heller bringas till lif. Kanntals blod fyllde sängen. Den andra aflopp lyckligt för mor och barn. 2:ne förlossningar med skarpa instrumenter, deraf en beroende af deformt bäcken och med öppen kronbjudning (aflopp lyckligt för modren) den andra å 46 års prinupara war ytterst svår beroende endast på en owanligt bred (1 3/4 tum) symphysis pubis, hvarigenom fosterhufwudet ej kunde svänge ned i korsgropen. Modren dog i Metroperitonit och fanns vid obductionen inga tecken till skada i lifmodren eller slidan efter de skarpa instrumenterna. Doktor Mörck var närvarande. Vidare 1 vidöppen sätesbjudning, som likväl under förlossningen förändrades till framstupad, samt 4 vanliga tångförlossningar, deraf 1 med widöppen kronbjudning, som sedan fullbordades utan ringaste ruptur; de öfriga berodde på bristande värkar eller trängre bäcken.
d) Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis och Chroniska Hudsjukdomar. Med Syphilis behäftade bland de arbetande och fattiga vårdas alla å länets Kurhus. I allmänhet förekomma icke svärare syphilistiska tillfällen här. Saltfluss och Elephantiasis äro ytterst sallsynta. Af Chroniska hudsjukdomar i Synnerhet Scabies, Tinea, Eczema och Prurigo.
e) Sinnessjukdomar. inga.
f) Epizootier. En lindrig Stille Wath under Juni och Juli månader.

3:o Förhållandet i allmänhet med:
a) Sundhetspolis etc
I allmänhet är intresset och werksamheten för sundhetspolis, allmän helsowård och dermed i sammanhang warande ämnen härstädes ganska ringa. Visserligen finnes en Sundhetsnämnd, men dess verksamhet har åtminstone under förlidet år ej försports förr än Choleran war i närheten, eller härjade härstädes, men var under denna tid dess verksamhet ytterst berömwärd och mycket godt verkande. Det fattiga folket lefva i trånga, snuskiga och osunda rum, och inhysa hos sig, för att kunna betala de ändock allt för dryga hyrorna, inflyttande familjer till extra Timmermän, som ständigt hitströmma. Intet serdeles har hittills mött härför. Stadens läge på en åt alla sidor med mot hafvet sluttande klippa gör, att icke afskräden eller andra osunda flagnerande massor qvarblifva på gatorna, utan på flesta ställen nedrinna i sjön och att staden sålunda i allmänhet är helsosam, oaktadt det otillbörliga byggnadssätt af afträden, gränsande till Gatorne, på många ställen fördrages, utan att anmärkas. Den största bristen i Sundhetsvården här är dock den på friskt, till mat och dryck dugligt vatten
b) Fattigvårdens fångvård
Troligen finnas få städer, hvika hafva den mängd fattiga att försörja som Carlskrona. Af befolkningen, 12 à 13000 har man ansett sig kunna antaga endast 4 till 5000 hafva sin fullkomliga bergning. I följd häraf är fattigvården ytterst betungande för staden, och recryteras ständigt fattigpersonalens antal, synnerligast genom här förlagda Marinsodater, och extra Timmermäns frånfallna eller till sin fulla försörjning oförmögna, alltid talrika familjer. Fattigwården har en å en med staden medelst bro sammanhängande holme belägen local, som under vintren och våren 1853. ofta hyste ända till 300 fattiga, men i medeltal hyser 180 à 200. Den har under nuwarande Direktör vunnit mycket, så att den snart mera kan anses såsom ett arbetshus, än en blott och bar fattigförsörgning: Den har sin egen sjukwård, den stadsläkaren förestår, och har jag der anordnat 3:ne större sjukrum med serskildta sköterskor, ett för barn, ett för qvinnor och ett för karlar. Fattighjonen å fattighuset hafva allt fritt, kläder, föda, husrum, men hållas strängt till arbete allt efter förmågan, som af Läkaren bestämmes. De fattige uti staden, som fattigwården omfattar, och hvilka äro ett stort antal, understödjas dels med hyreshjelp, dels med matportioner, som dagligen hemtas, dels och mede wed och ljus under vintern.
Vid Fångwården har jag ej något att bestrida och har således derwid intet att meddela, utom för den tid, Choleraepidemien herrskade, under hvilken jag under Doktor Mörcks frånvar waro, war läkare wid Cellfängelset och har omfattat det i min Rapport om Choleran härstädes.
e) Allmänna wälgörenhetsinrättningar
Folkskolor m.m. En förening af qvinnor bland de bättre lottade familjerna finnes här, hvilka redan för flere år tillbaka ordnade sig till ett wälgörande sällskap för tillsyn om fattiga wärnlöse och sjuke, samt för förskaffande af arbetsförtjenst åt de fattiga, och anses de efter sin förmåga hafwa utwerkat mycket godt. Under Choleratiden uppgjordes subsereptionslister, der anteckningar skedde för fattiges bespisning och har detta sedan dess alltjemnt förtfarit och gifvit dagligen en stark och sund föda för circa 400 personer. Bland skolor för de mindre bemedlades barn nämnes Amiralitets Barnhusskolan, Folkskolan, samt en af enskildta, jag tror fruntimmersföreningen, för 2 à 3 år sedan stiftad Småbarnskola dit de falliga under sina egna arbetstimmar kunna skicka sina små barn, då de der få tillsyn och under lek så småningon undervisas samtalvis i Christendom, annan läsning och handarbeten.
d) Hälsobrunnar i Badorter
e) Vaccination och revaccination
Vaccinationen inom staden förestås af en Cantor Ekholm, som häröfwer inger sin Rapport till ProvincialLäkaren Doktor Hellman. Öfver revaccinationen har redan inlemnat rapport till Öfwerfalt Läkaren, som öfversänder den till Kongl. Collegium.
f) Apothek finnas i staden 2:ne, nemligen AmiralitetsApotheken Götha Lejon och Tre Kronor, deraf det förra eges af Apothekare Ad. Söderström, det sednare af Apothekare I. L. Kraak. Båda Apotheken äro under året visiterade, derom protocoll förlidet år i December förlidet år insändes.
g) Barnmorskeväsendet Med lön anställda Barnmorskor finnas. 1 Amiralitetsbarnmorska, mamsell Ågren, som tillsättes på Öfwerfältläkarens förslag af befälhafwande Amiralen, aflönas å Stat med pensionsrätt, samt 2:ne Stad.Barnmorskor, som på förslag af Stadsläkaren tillsättes af Magistraten och DrätselCommissionen. Den ena af dessa sednare platser är för närvarande ledig. Här i staden praktiserande Barnmorskor äro alla examinerade och flera öfvade i instrumentanwändningen, och äro:
Fru Blomberg, 1:sta Stadsbarnmorska med lön af 83 R:dr 16 skilling b:.co
Mansell Ågren. Amiralitetsbarnmorska med 180 R:dr B:co lön, vissa tunnor råg och pensionsrätt.
Widare praktiserande: Fru Rhenberg, Mamsell Broman, Fru Kjellin, Mamsell Follin och Mamsell Åberg
h.) Bewäringsmanskapet

4:o Embetsförrattningar på grund af vederbörande auctoriteters serskilda förordnande.
a) för hälso- och sjukvården:
b) För Medeiolegala ändamål:
1:o Obduction å förre Drängen Magnus Petterssons Hustru Elin Pettersdotter wid Yttrebrunn d. 18/6. Öfwerkörd å Landswägen.
2:o Obduction å förre Skomakaremästaren Samuel Wetterling, som, genom sig sjelf tillfogadt knifskär i halsen, ljöt döden. Obd. den 14/12
3:o Obduction å Marinsoldaten Tellge som genom en svälgd potatis qwäfdes. Obductionen förrattades till följe af KrigsRättens begäran den 23/2, och hafva Protocoll härofver blifvit Kongl. Collegium tillsända.

5:o Uppgift på inom Destriktet bosatt personal etc.
a) legitimerade läkare etc.
Samtlige Flottans ordinarie läkare, deribland undertecknad, derjemte förrättande Stadsläkaretjensten, till följe af Konungens Befallningshafwandes förordnande af den 7 Mars 1853, och Doktor Mörck, förestående Läkare befallningen wid Cellfängelset.
ProvinicalLäkaren Doktor Hellman, samt extra Bataljonsläkarne, Medico Philosophie Candidaterne J. Browall och A. Ahlberg.
b) Badmästare
C. Gad. Fältskär och Barberare från Köpenhamn, dessutom fungera som sådana mer och mindre samtliga flottans Medicinaldrängar och Sjukwaktare.
c) Djurläkare
Herr Apelgren, f.d. esquadronshästläkare antagen af Konungens Befallningshafvande för Carlskrona Distrikt
d) Apothekare och dess biträden äro upptagna i Protokollet vid Apotheksvisitationen förlidet år
e) Barnmorskor se ofvan
f) Vaccinatörer. Cantor i Amiralitetsförsamling Ekholm
g) Qvacksalfvare

Carlskrona den 25 Mars 1854
C. A. Fürst
t.f. StadsLäkare

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Fattighusets sjukdomar.