|
MEDICINHISTORISKA DATABASEN |
|||
|
Serierubrik: Årsberättelser från Provinsialläkare |
Filnamn: P8531583 |
||
|
År: 1853 |
Ort: Borås |
Författare: S. Elmlund |
Dokumentets namn: |
|
Arkivnummer: RA/420177.03 |
Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen |
Signum: E5A |
|
|
Rapport: 67/187 |
Diarienummer: 1062/54 |
Ankomstdatum: [saknas] |
Volym: SK:23 |
//Elfsborg N:o 13 255 2/3. Borås//
Embetsberättelse för år 1853.
I afseende på väderleken hafver man, efter en ostadig, blid och mycket regnig vinter, haft en torr vår och sommar, med stark värme, ihållande torrka och klart solsken intill dagarne efter midsommar, då luftens heta temperatur uppfriskades med ofta inträffande regnskurar. Den aftynade årsväxten upphjelptes derigenom dock blott till en del, alldenstund den, med undantag af potatesskörden, som var riklig, blef ganska klen och under medelmåttan.
Allmännast förekomne sjukdomar.
a) Endemiska. Lika med föregående år förekommo chlorosis och cardialgia.
b) Epidemiska: Rheumatismer, katarrher, gastriska och nervösa febrar, anginer, parotitis, kikhosta, frossor, diarrhéer, dysenterier och cholerin.
c) Sporadiska. Asiatisk cholera visade sig här endast sporadiskt, inom sex socknar på olika tider f.o.m. 21 Sept. till slutet af november. Någon beröring socknarne emellan har icke fört sjukdomen ifrån den ena till den andra; den framträdde på hvarje ställe liksom sjelfständigt, ehuru icke genom en spontan utveckling, utan hvarje gång genom särskilt kommunikation med en smittad stad. Antalet af de i cholera insjuknade utgör: 35 döde: 20. Farsoten tyckes icke vara serdeles farlig för landsorten, emedan den der i allmänhet finner långt mindre näring än i städerna, hvarest den härjar med större intensitet. Många flere offer hafva fallit för rödsoten, ehuru på en längre tid och större område. I öfrigt förekommo pneumonier, mässling, erysipelas, rubeola och strypsjuka.
d.) Syphilitiska sjukdomar hafva visat sig ofta och nästan i alla former, ehuru något mindre freqvent än under föregående året.
e) Sinnessjukdomar förekommo icke i min enskilta praktik.
f.) Epizootier. I maj och juli månader yppades vattuskräck så väl här i staden som på många ställen i landsorten ibland hundar, af hvilka menniskor och hästar blefvo bitne; de hundbitne hästarne angrepos alla af rabies, som slutade med döden, då deremot ibland hundbitne menniskor hitills icke försports någon menlig följd.
Hvad Sundhets polis, Socknenämnders verksamhet för allmänna helsovården och Sockenapothek beträffar, är förhållandet lika med de i embetsberättelsen för år 1851 intagne uppgifter.
Fattig- och Fångvård likaledes utan förändring.
Af allmänna välgörenhets inrättningar finnes endast Prins Gustafs Förening för vanvårdade barn, hvilken inrättning f.n. har upptagit ett antal af 22 barn, som blifvit utackorderade hos fosterföräldrar. Föreningens Cassabehållning utgjorde vid 1853 års slut 2800 R:dr banko.
Med Folkskolor, helsobrunnar och badorter är förhållandet lika med föregående år.
Vaccination och revaccination.
Derom är afgifven serskild rapport, som afsändes till Konungens Befallningshafvande i länet den 1 sistl Maj.
Endast ett apothek finnes inom distriktet, nemligen det här i staden varande, hvilket äges af apothekare S. Österberg och är i godt stånd.
Barnmorskeväsendet är lika med föregående år.
Beväringsmanskapet. Derom är rapport afgifven och insänd till K. Sundhets Collegium directa den 13 sistl Maj.
Embetsförrättningar på grund af vederbörande auctoritets serskilda förordnande.
a) För helso- och sjukvårds ärenden.
Embetsresor:
1:o) Januari 21 till Örby församling, i anledning af Venerisk smitta; derom rapport aflemnades till K. Befallningshafvande d. 23 i samma månad
2:o) Februari 14 till Kongsäter, Venerisk smitta; hvarom rapport afsändes till K. Befallningshafvande d. 20 i s. mån.
3:o) till Gingrids socken, venerisk smitta; hvarom rapport till K. Befallningshafvande insändes d. 24 Febr.
4:o) Mars 7 till Öxabäcks socken, venerisk smitta; rapport till K. Befallningshafvande insändes d. 10 i s. månad.
5:o) April 29 till Örby socken, venerisk smitta; hvarom rapport till K. Befallningshafvande insändes d. 30 i s.m.
6:o) Augusti 22 till Bollebygds socken, rödsot och gastrisk feber; rapport till K. Befallningshafvande expedierades den 25 s.m.
7:o) Augusti 26 till Torpa socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 28 s.m.
8:o) Augusti 28 till Berghems, Surteby och Örby socknar, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 1 Sept.
9:o) Septemb. 8 till Örby socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 10 s.m.
10.) Septemb. 12 till Wings socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 17 s. mån.
11.) Septemb. 15 till Fritsla socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 17 s.m.
12.) Septemb. 19 till Örby socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 22 s.m.
13.) Septemb. 24 till Brämhults socken, rödsot; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 29 s.m.
14.) Septemb. 26 till Surteby-socken, cholera; rapport till K. Befallningshafvande exp. d. 29 s.m.
15.) Septemb. 29 till Bredareds socken, rödsot; exp. d. 1 October.
16.) October 1 till Bollebygds församling, rödsot; exp. d. 9 s. mån.
17.) October 4 till Surteby-församling, cholera; exp. d. 9 s.m.
18.) October 13 till Seglora-socken, rödsot; exp. d. 16 s.m.
19.) October 16 till Thorestorps. församling, rödsot; exp. d. 20 s.m.
20.) October 18 till Torpa-socken, rödsot; exp. d. 20 s.m.
21.) October 20 till Hyssna-socken, cholera; exp. d. 22 s.m.
22.) October 22 till Sandhults och Hedareds socknar, rödsot; exp. d. 27 s.m.
23.) October 25 till Kinnaruma-socken, rödsot; exp. d. 27 s.m.
24.) October 26 till Fenneslunda-socken, cholera; exp. d. 30 s.m.
25.) October 28 till Foutskäls -socken, cholera; exp. d. 30 s.m.
26.) October 30 till Fenneslunda-socken, cholera; exp. d. 3 November.
27.) October 31 till Hyssna och Sätilla-socknar, cholera; exp. d. 3 November.
28.) November 7 till Fenneslunda-socken, cholera; exp. d. 10 s.m.
29.) November 10 till Torpa-socken, rödsot; exp. d. 13 s.m.
30) November 12 till Borgstena-socken, rödsot; exp. d. 17 s.m.
31.) November 21 till Rångedala och Tärby-socknar, rödsot; exp. d. 24 s.m.
32.) November 30 till Istorps socken, cholera; exp. d. 4 December.
33.) December 4 till Hyssna-socken, rödsot; exp. d. 8 s.m.
34.) December 20 till Brämhults socken, febris gastrica nervosa; exp. d. 22 s.m.
b.) För medicola besigtningar.
1:o) Januari 14. Obduction å hustru Anna Lisa Lars dotter från Hessered i Seglora-socken; protokoll och utlåtande exp. till K. Befallningshafvande d. 15 s.m.
2:o) Obduction den 1 Februari, å drängen Johannes Andersson från Rya, vid Fristads Kyrka; exp. d. 3 s.m.
3.) Mars 4 Obduction å åbon Lars Magnus Bengtsson från Komlösa i Fristads socken; exp. d. 6 s.m.
4. ) April 27 Obduction å hustru Britta Christina Börjesson från Elfängen i Starrkärrs socken; exp. d. 30 s.m.
5:o) April 27 Obduction å den förenämdas dotter från Elfängen i Starrkärrs socken, flickan Sophia Josephina Larsson; exp. d. 30 s.m.
6.) Maj 9 Obduction å hemmansbrukaren Carl Larsson Andersson i Sätilla; exp. d. 31 s.m.
7.) Maj 25 Obduction å enkan Maja Peters dotter från Örlanda i Borgstena socken; exp. d. 28 s.m.
8.) Juli 27 Obduction å Pigan Inga Maria Johans dotter från Ginkalunda i Kinna socken; exp. d. 31 s.m.
9.) Augusti 15.Obduction å Åbo Anders Andersson från Gäddhult i Sätilla socken; exp. d. 18 s.m.
10.) October 8 Obduction å Torparen Bengt Hansson från Buagärde i Örby socken; exp. d. 13 s.m.
11.) October 10 Obduction å Torparen Johannes Eriksson från Stenkulla i Bollebygds socken; exp. d. 13:de s.m.
12.) November 14 Obduction å Åbo Carl Andersson från Häggryda i Kärråckra socken; exp. d. 17 s.m.
13.) November 17 Obduction å drängen Olof Carlsson från Hessered i Seglora socken; exp. d. 20 s.m.
14.) December 27 Obduction å drängen Carl Håkansson från Främgärde, på torpstället Svedjan i Wånga-socken; exp. d. 31 s.m.
15.) December 30 Obduction å drängen Johannes Svensson från Broddarp Hulug. vid Hellstads kyrka; exp. d. 31 s.m.
Uppgift på inom distriktet bosatt personal af
a) Legitimerade läkare:
Johan Swedmark, M.D. C.M., Regements-läkare vid Elfsborgs Regemente, Lazaretts-läkare i Borås.
Undertecknad S. Elmlund, M.D. C.M., provincial-läkare i Borås-distrikt, Stads läkare i Borås.
b) Djurläkare: A. Sjöstedt t.f. djurläkare i distriktet, examinerad i Stockholm.
d.) Apothekare S. Österberg, ägare till apotheket i Borås sedan år 1846, examin år 1843.
Provisor Johan Wachenfeldt, biträder på apotheket i Borås, tog apothekare-examen år 1853.
Pharmaciae studiosus N. Andersson, conditionerar som lärling på apotheket härstädes.
e) Barnmorskor:
Hustru Eva Ulrica Benner, född Ståhl, examinerad i Stockholm år 1822, antagen för Borås-stad samma år.
Hustru Sara Dorothea Hoff, examinerad i Stockholm år 1837, praktiserande barnmorska i Borås.
Hustru Anna Sara Wallman, född Söderquist, examinerad i Stockholm år 1831, t.f. barnmorska i Borås, i anseende till hustru Benners sjukledighet.
Catharina Lovisa Östlund, född Ekman, examinerad i Stockholm, praktiserande barnmorska i Borås.
f) Vaccinatörer:
Deras namn äro upptagne i den rapport, som afsändes till K. Sundhets Collegium den 1 sistl Maj. De godtgöras i allmänhet genom contant betalning, 8. 12 a 16 skilling banko för hvarje barn som vaccineras, de fattige likväl gratis; på ett och annat ställe undfår vaccinatören ersättning genom en årlig kollekt i kyrkan.
g.) Qvacksalfvare:
1.) Enkan Helena Dristig, boende i Sätilla församling.
2.) Åbo Lars Jonsson, boende i Kinnaruma socken.
3.) Åbo Carl Börjesson, boende i Kongsäter-socken.
4.) Orgelnisten och klockaren A. Sjöberg i Borås, nu mera förfallen genom missbruk af spirituosa.
5.) Åbon Johan Bellfrage, boende i Borgstena socken.
Borås den 20 Februari 1854.
S. Elmlund.
//Elfsborg tillhor N:o 13 262 Borås//
Tillägg till årsberättelsen från Borås district för år 1853.
Den i districtet under året gångbara Rödsots epidemien visade sig först inom Bollebygds socken i medlet af Augusti månad, då innevånarne derstädes nyss hemkommit ifrån den så kallade Larsmässmarknaden i Götheborg, hvarest farsoten redan en månads tid forut skall varit gängse. Då nämnde marknad var besökt af folk från alla trakter, spridde sig sjukdomen hastigt till de fleste socknar inom districtet och fortfor med större och mindre intensitet intill slutet af November, ja på några ställen ända till början af innevarande år.
I afseende på farsotens utbredning, ifrån dess början till slut, meddelas följande uppgifter för hvarje särskilt församling:
|
Bollebygd. |
Insjuknade: |
450 |
Döde: |
35 |
|
Sätilla |
Insjuknade: |
35 |
Döde: |
9 |
|
Seglora. |
Insjuknade: |
85 |
Döde: |
15 |
|
Örby. |
Insjuknade: |
230 |
Döde: |
42 |
|
Thorestorp. |
Insjuknade: |
54 |
Döde: |
12 |
|
Berghem |
Insjuknade: |
62 |
Döde: |
10 |
|
Surteby |
Insjuknade: |
56 |
Döde: |
15 |
|
Istorp |
Insjuknade: |
32 |
Döde: |
6 |
|
Bredared |
Insjuknade: |
89 |
Döde: |
19 |
|
Borås stad |
Insjuknade: |
56 |
Döde: |
2 |
|
Borås landsförsamling |
Insjuknade: |
74 |
Döde: |
19 |
|
Rångedala |
Insjuknade: |
38 |
Döde: |
9 |
|
Wing |
Insjuknade: |
88 |
Döde: |
10 |
|
S:a |
1349 |
S:a |
203 |
|
Utgörande mortaliteten ungefär 7%.
Farsoten medförde största faran för barn under 12 år, hvilka utgjorde 4/5 af antalet döde.
Sjukdomsfrequensen var störst i September och October månader; under sistnämnde månad visade den sin största intensitet och var ofta komplicerad med häftiga kräkningar och sendrag; den åtföljdes merendels af en remittent, rheumatisk feber, som understundom hade en inflammatorisk karakter.
//Borås 262 a)//
Högädle Herr Doctor och Medicinal-Råd!
Såsom tillägg till årsberättelsen för år 1853 från detta district får jag äran härhos öfversända närmare redogörelse för uppkomsten och utbredningen af den under året inom districtet gångbara Rödsots epidemien.
Med största högaktning
ödmjukast
Borås d. 17 Mars 1854.
S. Elmlund
Sjukdoms frequensensen var störst ibland den fattigare folk-klassen, som led brist på sund och tillräcklig föda, då många lefde nästan endast af potater och kokta lingon.
Såsom efter sjukdomar påföljde ofta hydropiska svullnader och chroniska rheumatismer, då convalescenten gick ut för tidigt eller på annat sätt blottställde sig för förkylning.
Rödsoten var i allmänhet icke svår att bota, då den sjuke kom under tidig behandling. Afförande medel af Ol. ricini, eller för allmogen heldre rheum med svafvelblomma och nitrum i fläderthé, sedermera opium i förening med mucilaginosa, vara de enkla medel, som i de flesta fall gjorde tillfyllest.
Borås den 17 Mars 1854.
S. Elmlund