Årsberättelse från Skogs Provincialläkaredistrikt för År 1865
Beträffande distriktets topografi, odlingar och odlingslägenheter, byggnadsstil och val af byggnadslokaler, boningshusens inredning, allmogens ståndpunkt i fysiskt och sedligt hänseende, lefnadssätt och födoämnen, vanor och ovanor, nationelt lif, årshögtider, arbete förtjenster och pretentioner lynne och karakter i allmänhet, klädedrägt och beklädnadens tillwerkning, förwärfskällor och näringsgrenar, helsans wårdande m.m. får jag hänvisa till inledningen af 1863 års årsberättelse. Om ock åtskilligt i dessa och flera frågor kan wara att tillägga efter ännu yttermera förvärfvad kännedom om det distrikt, hvarom fråga är, anser jag mig dock hafva intet att ändra i de hittills härutinnan lämna lemnade uppgifterna.

1:o.Wäderlekens och Årsvextens förhållande i allmänhet.
Början af nyåret utmärkte sig genom frisk winter med omkring –25 grader à –26 grader, hvilken temperatur dock något höjde sig, utan att likwäl ngonsin töwäder inträffade tills dess att omkring den 5:te Februari temperaturen sjönk till –30 grader à –35 grader, när det war som kallast. Snö, hvarmed förut warit teml. sparsamt föll i tillräcklig mängd i början af Februari och wintern fortfor till början af Mars att wara ganska allwarsam med undantag af ett par dagars lindrigt töwäder i medio af Februari. Början af Mars utmärkte sig genom milda, wackra dagar, hvilka för öfrigt fortforo hela månaden med undantag af ett par dagar i dess midt, då termometern wisade –15 grader à –18 grader äfven på dagarne. Morgnarne deremot woro nästan städse kalla och ännu den 27 Mars visade termometern –21 grader före soluppgången. Redan den 7:de Aprill inträffade första wårregnet och den 8:de hördes lärkan, kärrdon måste fram omkring den 12:te då äfven sjöarne stodo betäckta med watten. I slutet af månaden inträffade åter snö och ruskväder med kyla, hvilket allt dock hade en snar öfvergång i det att den fjerde Maj ett wackert, ihållande regn föll, hvarefter wi redan den 5:te hade +11 grader i skuggan och sjöarne oaktadt isarnes oerhörda tjocklek woro rena omkring den 12:te, då endast några spridda snöfläckar ännu woro synliga på bergen. Wäderleken blef allt mera sommarlik med ända till +18 grader à +19 grader wärme i skuggan och utslagna björklöf omkring den 18:de Maj, så att plöjning kunde börjas omkring den 20:de och en del hemmansegare började så omkring slutet af månaden. Plötsligt inträdde nu midt under såningen en ruskig och kylig wäderlek, så att termometern nedgick ända till +3 grader à +4 grader och snö quarlåg i bergen under envis N.V. vind och såningen för någon tid måste afbrytas. Nordvestvinden med kylig och ruskig wäderlek fortfor sålunda med få undantag under hela Juni månad, landtmannen till mycken oro och bekymmer. Med 1:sta Juli inträdde dock ett ymnigt åskregn något mildare temperatur, så att termometern stundom visade +18 grader à +19 grader i skuggan, men först omkring den 15:de i denna månad inträdde stadig sommar med wärme, uppgående ibland till +25 à +28 grader i skuggan med omvexlande solsken och åskregn, under hvilken tid vegetationen betydligt repade sig. Augusti månad medförde åter N.V. vind och sänkning i temperaturen, hvilken dock längre fram i månaden något höjde sig, tills dess i slutet af denna och början af Sept. månad så skarpa frostnätter inträffade, att landtmännen nästan allmänt började skära sitt ännu ganska gröna korn, som i de längre inåt landet belägna delarne af distriktet delvis var mycket skadade, delvis ock alldeles odugligt. Likaså led naturligtvis potatisen mycket, så att en del dylik, som redan från början blef föga försigkommen, knappt ansågs löna mödan att upptaga. Efter denna tid deremot inträdde, för sent, en den grannaste höst med ovanligt milda och klara dagar fortfarande under September. Omkring den 9:de October låg dock snö quar på marken och smärre wattendrag woro tillfrusna. Wäderleken fortfor dock öfverhufvudtaget att wara mild med lindrig kyla om nätterna, samt stundom regn och snöslask så att wägarne blefvo mycket hala och skramliga och släde kunde ej begagnas förr än omkring den 13:de November. Ett ymnigt regn mot slutet af denna månad tog dock bort all snö och marken blef betydligt uppblött, ehuru dock kälen aldrig fullständigt gick ur jorden. Ännu i December månad woro ej de större sjöarne alldeles tillfrusna och ordentligt slädföre inträdde ej förr än den 22 Dec. och med undantag af –20 grader d. 6:te December på morgonen visade termometern endast några få grader kallt stundom äfven några få grader blidt denna månad, som också mycket riktigt slutade med ett grundligt töväder. Någon anmärkningswärd, på dessa för orten teml. ovanliga temperaturförhållanden under denna årstid beroende allmän sjuklighet egde dock ej rum, äfven som skördens mindre tillfredsställande både quale och quantum ännu åtminstone icke hunnit visa några svårare följder inom detta distrikt.

2:o. Allmännare förekomne sjukdomar
a) Endemiska
I detta hänseende är intet särdeles att tillägga till hvad som är yttradt i 1863 års berättelse om Cardialgier. Fortfarande iakttagelser äro endast alltför egnade att constatera frequensen af den här s.k. skärfven (uppflytande af surt, hett watten) i förening med en smärtsam, sammandragande känsla i epigastrium. Sällan om någonsin påträffas någon medelålders eller i ålder mera framskriden patient med symtomer af ulcus ventriculi eller caner ventriculi, som ej någon längre tid tillförene i högre eller lägre grad lidit af "bröstvärken" (cardialgi) med eller utan dylik wattensprutning (Pyrosis). Stundom synas och i de mera avancerade fallen slutresultatet icke alltid blifva ulcus eller cancer, utan endast en totalt utplånad functionsförmåga i ventrikelns slemhinna, så att ej ens de mest enkla och naturliga födoämnen kunna fördragas, hvarjemte ventrikelväggen i hela sin utbredning tyckes förtjockad och indurerad så att den tydligen låter uppfatta sina conturer genom bukbetäckningarne, utan att några föregående blodkräkningar antyda caner eller ulcus. Orsakerna till dessa så utomordentligt vanliga ventrikelkrämpor äro utan tvifvel flera sammanstämmande, om ock den här rådande dieten med rätta bör få bära den egentliga skulden.
b) Epidemiska
Messling och skarlakansfeber, hvilka efter att under föregående året hafva hade minskat så till frequens som intensitet upphörde med ett par tre enstaka undantag alldeles under loppet af 1865. Samma war ock förhållandet med difterien, af hvilken under hela året endast trenne fall förekommit, ett dock så intensivt att det medförde döden. Typhoidfebern, som under förledet år war teml. gängse har under 1865 års lopp endast erbjudit 6 fall, hvilka alla återgått till helsa. Wida allmännare hafva då gastriska febrar varit, af hvilka till min kännedom kommit 33 fall. Af dessa hafva visserligen endast 2:ne slutat med döden, men hafva deremot nästan alla sjukdomsfallen warit ganska intensiva och särdeles utdragna på längden eller förenade med recidiver, hvilket har sin naturliga förklaring i allmogens motvilja för någon strängare diet. Frossa, en sjukdom som för några få år sedan varit särdeles allmän härstädes, ja så allmän att i vissa byar utefter kusten eller elfven knappt en enda person derifrån blef befriad har nu deremot alldeles upphört, som att några färska fall aldrig höras till utan endast några få recidiver anmäla sig under årets lopp. I Juli och Augusti uppträdde helt hastigt flera samtidiga fall af dels diarrheér dels ock rödsot, så att det såg ut att arta sig till verklig epidemi. De flesta fallen förekommo hos arbetarena på ett par större sågwerk, men återgingo alla mer eller mindre fort alla till helsa. Hvad som deremot företrädesvis tagit helsovårdens uppmärksamhet i anspråk under förflutna året är Smittkopporna, hvilka inom detta distrikt varit gängse sedan Februari månad 1865. De infördes då otvifvelaktigt nordanifrån Örnsköldsviks distrikt till Nordingrå socken och Mjälloms by, der de först visade sig i Skogs distrikt och hvarest de envist fortforo ännu i September men sedermera från den tiden ej hördes något vidare af. I denna by woro de ock intensivast och öfver relativt till byns betydliga utsträckning talrikast, så att ensamt derstädes utaf 33 sjuke afledo 4 stycken (neml. 2:ne medelålders hustrur en 35 års man och en 12 års gosse) Ifrån Nordingrå öfverfördes sjukdomen snart till Nora och öfriga socknar, i hvilka de, om ock spridda och lindriga, ännu wid årets utgång fortforo. Så fast fot som i Mjällom hafva de dock ingenstädes fått, utan vanligen kommo de i spridda fall, så att till och med inom samma hushåll vanligen blott en, mera sällan 2 personer insjuknade. Oftast war utgången lyclig äfven om patienten under sjukdomens blomstringsstadium såg alldeles jämmerlig ut. Widkommande behandlingen, har jag om densamma, såsom endast kunnande wara symtomatisk, intet särskildt att anföra, men will ej uraktlåta nämna, att jag i de flesta fall följt Canstatts råd att utwärtes begagna utspädt Chlorvatten, och detta råd tror jag i mera än ett fall wara ett godt råd. Af mig iakttagna fall af smittkoppor under 1865 utgöra en summa: 47. Af dessa hafva warit under 10 år: 3 qu. och 2 m.; mellan 10 och 20 år: 3 qu. och 3 m.; mellan 20 och 30 år: 7 m. och 8 qu.; mellan 30 och 40 år: 7 m. och 7 qu.; mellan 40 och 50: 2 m.; öfver 50 år: 3 m. och 2 quinnor. Af uppgifne antal hafva aflidit 6, neml. under 10 år: 1 qu., mellan 10 och 20 år: 1 m.; mellan 30 och 40 år: 2 qu. och 2 m. För igenfinnande af specialrapporterna öfver tjensteresor i och för smittkoppor under året hänvisas till rubr. 4:o.
c. Sporadiska
Af årsberättelsen medföljande öfversigt öfver under året gängse sjukdomar inom distriktet synes f.ö. så wäl frequensen af sjukdomar under ofvanstående 2:ne rubriker, som ock öfver de sporadiska, med undantag af de sjukdomar, af hvilka endast ett à 2:ne fall förekommit och hvilka här uppräknas, inbegripande öfver kirurgiska fall: Ozena, Eclampsia parturientium, Neuralgia frontalis, Laryngitis, Coxarthrocace, Abortus, Adenitis Colli, Aphte, Oophoritis, Caries maxillae superioris, Struma, Parafimosis, Fractura femoris och Colli femoris, Varicocele, Cystitis, Hydrops anasarca, Apoplexia Cerebri, Mania acuta, Vulnus punctum Oculi Sin. Uretritis, Hydrocele, Haemorrhagia Uteri, Fractura Costarum, Fractura Cranii (insändes till Lazarettet i Hernösand), Orchitis + Rheumatismus gonorrhoicus, Proctitis, Luxationes humeri, Mania puerperalis, Hernia cruralis, Hernia umbilicalis. I likhet med föregående år hafva bland sporadiska sjukdomar som kommit under läkarebehandling pneumonierna warit bland de talrikaste. Bland masksjukdomar synes benikemask, tvärtemot hvad man skulle kunna wänta, härstädes wara ganska sällsynt, hvaremot ascariderna, särdeles ascaris verm. bland allmogen är så wanlig, att det på en del ställen af folket anses snart sagdt höra till naturens ordning att wara begåfvad med dylika innevånare.
De i "öfversigten" upptagna fallen af Enteritis hafva nästan allesamman utgjorts af barn, hos hvilka sjukdomen otvifvelaktigt framkallats af förwänd diet och vanskötsel i öfrigt. Sällsynt är att blifva kallad till dylika små patienter, utan upptäckas de wanligen wid besök i familjen för föräldrars eller fullvexta barns skull. För öfrigt hänvisas såsom nämndt till öfversigten öfver under året gängse sjukdomar.
d.) Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis och kroniska hudsjukdomar
Någon Chancre har i år ej förekommit, hvaremot ett fall af Condylomer blifvit till kurhuset införpassadt. För öfrigt hafva förekommit ett par fall af Syphil. utslag, hvaraf ett tillhörde en afrest sjöman och ett annat behandlats i hemmet. Widkommande Saltflussen torde wäl Doktor Hallström i Hernösand härom hafva något att förtälja, alldenstund han på wederbörandes förordnande i och för utredande af förhållandet med Saltflussen äfven gjort besök i Nora socken af detta distrikt, hvarest besöket ingalunda, enl. mig af honom meddelad uppgift, skall hafva blifvit resultatlöst. Dylika patienter framträda, åtminstone härstädes, icke gerna i dagsljuset godwilligt och ingen har jag sett komma och begära råd för dylik åkomma. Chroniska hudsjukdomar äro f.ö. icke sällsynta och omnämnda i föregående års rapporter, men fördragas gerna i det allra längsta så att läkaren endast undantagsvis direkt rådfrågas för dessa, utan är det wanligen händelsevis wid undersokning af andra sjukdomar han stöter på dem. Att det här ofver allt hos allmogen rådande bruket af fårskinnsfällar, ett riktigt commune bonum, till stor del wållar hudens dåliga ans och skötsel är påtagligt.
e) Sinnessjukdomar
Lika litet som föregående år har tillfälle till iakttagande af sinnessjukdomar här saknats, ehuru ultimum refugium, hospitalet, icke blifvit anlitadt för mer än 2:ne fall. Af dessa tvenne kom i sjelfva werket blott en, neml. en fyllerigalenskap att blifva intagen å nämnda anstalt, emedan den andra patienten, en med acut mani behäftad medelålders ogift quinna med flera oäkta barn, tillhörande de mest beklaganswärda bland samhällets olycksbarn, af sjukdom och elände afled innan hon hann blifva till hospitalet intransporterad. Proceduren wid den förras intagande, ehuru en betecknande miniaturbild af en del kommuners ståndpunkt i upplysningens tidehvarf och såsom sådan förtjent af att närmare relateras kan dock här blott mera antydningsvis meddelas. Ledamöterna af Nora sockens kommunalnämd fattade neml. det beslutet att öfverlemna ofvan omtalade patient till en här allmänt känd quacksalvare, om hvars ockrande på en lättrogen allmänhet tankarne ej äro delade. Här bands han till händerna och, man will äfven påstå, till fötterna, men detta sednare är åtminstone icke faktiskt, hvarpå undergöraren öppnade en åder i patientens armveck och äfven använde invärtes medicin af okänd beskaffenhet. Patienten retades till ursinne och då en svår phlegmone i armvecket efter åderjernet etablerade sig, ökades villervallan, så att man, af hvilka i öfrigt påverkande krafter är mig okändt, fann sig foranlåten att föra den oregerlige patienten till mig, hvarest han, oaktadt sitt delirium, visade sig ganska lätt handterlig, endast uppbrusande då quacksalvarens namn nämndes. Man antog nu utan motsträfvighet förslaget att inskaffa mannen på hospitalet, hvilket ock utan dröjsmål försiggick. För öfrigt hafva visserligen tvenne andra warit i behof af hospitalswård, neml. en tungsinnt och en ursinnig, men då genom mundtliga förfrågningar upplysts att på hospitalet i Hernösand ej tillgång på platser för tillfället warit, så har med ansökningarne tills vidare fått bero. Att dessutom flera sinnessjuke inom distriktet finnas säger sig sjelft, ehuru deras sinnestillstånd af en eller annan orsak ej behöft eller kunnat blifva föremål för hospitalsvård. En medelålders gift quinna har af mig för puerperalmani blifvit wårdad i hemmet. Af det lilla anförda synes att distriktet ej är orepresenteradt på hospitalet (se dessutom föregående 2:ne årsberättelser) ehuru wi lyckligtvis äro förskonade från sådana allmängiltiga jäsningsämnen, som aldrig förfela att, der de utkastas, bringa hjernverksamheten hos ett större flertal af derför disponerade individer utom gränserna för sin fysiologiska werksamhet.
f.) Epizootier
Några dylika hafva sannolikt ej häromkring warit gängse, ty då skulle jag otvifvelaktigt hafva försport något derom.

3:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis, socknenämders werksamhet för helsovården, sockneapothek m.m.
Om armod och sjukdom hvardera för sig är en tillräcklig olycka för ett individ, så äro de, båda förenade så mycket mera egnade att påkalla medmenniskors mellankomst. Sundhetsnämderna äro derför lika nödwändiga, som mången gång wälsignelsebringande, men borde i de flesta fall wara det i långt högre grad än hvad de härstädes äro. Men här är ej stället att vidlyfligare orda härom. Nog af, genom wexelwerkan mellan sundhetsnämd och läkare egnas dock någon tillsyn till elämdets barn, som tywärr också oftats äro sjukdomens och lastens, hvarigenom dock någon gång en sjukdom kan quäfvas i sin linda och ett större ondt förekommas. Sålunda har jag under det förflutna året i likhet med föregående år åtskilliga gånger på sundhetsnämdernas föranstaltande varit hemtad till enskilda fattige sjuke, hvilka besök bekostats af kommunernas fattigmedel. Hvad särkildt beträffar de under året gängse smittkopporna hafva för desamma af sundhetsnämderna inga extra ordinära åtgärder behöft widtagas, förnämligast på den grund att sjukdomen dels warit ganska lindrig dels ock warit så kringspridd på widt från hvarandra aflägsna lokaler att de sjuke hvarken behöft eller kunnat sammanföras på några improviserade sjukrum. Så widt möjligt hafva de naturligtvis inom familjerna isolerats från de friska, men äfven denna enkla åtgärd möter i allmogens boningar, helst vintertid hardt nära oöfverstigliga hinder, såvida ej husbondfolkets vilja är särdeles god. I de allra flesta fall hafva sålunda de sjuke wårdats inom respective familjer och nödig medicin har utan undantag, der tillgångarne sådant tillåtit hemtats af de sjukes anhöriga sjelfva omedelbart efter mitt besök, samt på den sjukes bekostnad, i annat fall på medicinalfondens. Att sundhetsnämden genom warningar, pålysningar eller stadgar kan föga uträtta mot en för faran af smitta i allmänhet taget likgiltig allmoge, som på läpparne bära principer sådana som: "den Herren will bevara, han är utan fara" säger sig sjelft. Och huru i aflägsna bygder kunna kontrollera en mängd minutiösa påbud. Någon sundhetspolis finnes icke, om man ej så skulle wilja kalla en eller annan, mer eller mindre lyckad, nitisk medlem af kommunalnämd, utplanterad här och hvar inom socknarne. Sockenapothek finnas icke, på grunder som jag sökt framhålla i 1864 års årsberättelse, hvarest äfven med några ord äro omnämnda några smärre medikamentförråder, som kunna hållas här och der af privata personer
b) Fattig- och Fångwård
Angående förmögenhetens fördelning och sättet att bespringa de fattige får jag hänvisa till 1863 års årsberättelse. Ofta har jag funnit, att då någon af en församlings medlemmar genom sjukdom och armod blifvit urståndsatt att reda sig sjelf, inhysas ett sådant individ hos någon annan mindre bemedlad, men frisk person inom socknen, hvarigenom sålunda den sjuke skaffas tillsyn och den obemedlade tillfälle till en liten förtjenst. Mera sällsynt är att någon går omkring och tigger inom egen församling, men wäl kunna tiggare påträffas från fremmande församlingar. Wanligen begära de då ej mat att direkte stilla sin hunger med, utan "en näfve korn, en hötopp, en mjölsmula" eller dylikt. Från fjelltrakterna komma under hårda år både familj och häst att tigga ihop på lasset. Några fängelser finnas ej inom distriktet.
c) Allmänna wälgörenhetsinrättningar, Folkskolor m.m.
Af de förra finnas inga. Wälgjordes under förledet år af warmhjertade fruntimmer inom distriktet Skogs socken försök att bilda en "syförening", till ledamöter af hvilken äfven bättre lottade quinnor af allmogeklassen förwärfvades, men eget nog afsåg ändamålet dermed ej att uppsöka och afvärja några behof på nära håll, utan försålde nämnda föreningsproducter af alla möjliga slag, på auction alltifrån den okonstlade lingarnshärfvan och ullstrumporna till rökmössan och de influtna medlen gingo till, diakonissanstalten i Stockholm. Om folkskolorna inom distriktet har jag något utförligare redogjordt i 1863 års årsberättelse. Att de hafva intet utöfver det nödtorftiga att berömma sig af och icke på långt när äro hvad de borde eller kunde wara är alldeles påtagligt.
d) Helsobrunnar och Badorter
se härom 1863 års årsberättelse, hvartill intet är att tillägga. Dock, som talet är om bad, kan ju få befogas att det wisserligen wore att alltför mycket smickra distriktets allmoge att tillskrifva densamma någon särdeles trängtan efter renlighet, och sällsynt är under sommaren att finna någon besegras af behaget att stiga under de öfver allt squalpande quarnrännorna eller sträcka ut sina ledamöter i de blåa, från hvarje kulle anblicken mötande sjöarne, men det är wäl icke så alldeles utom sin plats att omnämna, hurusom i terapeutiskt hänseende samt under wissa omständigheter en del bönder hafva ganska stort fortroende till wattnets werkan. Sålunda är icke så ovanligt att en bonde som lider af "giktwärken," eller hvad annan "wärk", han diagnosticerat, wid sitt lilla wattenfall inrättat en dusch, der han så wäl sjelf conseqvent genomgår badkuren, ware sig med eller utan inpackning, som ock wälwilligt emottager andra, som för någon tid vilja slå sig ner för att begagna hans privata vattenkuranstallt
e) Vaccination och Revaccination
Den 22 Juni 1865 afsändes från stationen de från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ännu wid affattandet af samma 1864 års årsberättelse icke ankomna vaccinationsjournalerna för sistnämnda år. Wid påbörjadt nedskrifvande af 1865 års årsberättelse äro vaccinationsjournalerna för samma år från K. M. Bef:de ej anlända, men hvad de i hufvudsak kunna innehålla är mig ej obekant. Sålunda hafva i allmänhet, sedan sommarens inträde öfver hela distriktet talrika vaccinations- och äfven till en del revaccinationsförsök anställts, men, fruktar jag , icke med den framgång som önskligt warit. Egentliga orsaken dertill har warit icke brist på vaccin, utan på duglig dylik, ty allmänt har den klagan förts att vaccinen ej velat "slå an". I Ullånger gick den då redan tidigt till och derifrån utdelades nu vaccin åt flera håll och repiterade gånger, men först efter flera misslyckade försök samt efter flera requisitioner från depôten i Hernösand gick den till i Nordingrå och Wibyggerå. I Skog gick det bra för Skolläraren Felldin. I Nora fruktar jag att någon försummelse äfven egt rum, ty gumman Rönnberg om hvars 1864 erhållna belöning för befrämjande af vaccination Kongl. M. B:des i W. Norrl:s Län underrättelse mig tillhanda kommit, har upphört med befattningen och i stället under 1865 efterträdts af barnmorskan Sjödin i samma socken. Denna är en i sitt yrke kunnig och inom vidsträckt område ganska anlitad barnmorska, hvarför jag tror att hon, nolens volens, ej till vaccinationsresultaterna ej kunnat egna all den tid och omsorg som nödigt warit. Åtminstone är det faktiskt att ett oproportionerligt förhållande eger rum mellan födde och vaccinerade i denna socken under 1865. Nämnda vaccinatrice ämnar också icke fortfara såsom sådan, utan är meningen att Klockaren Sjödin till ingående år derstädes skall öfvertaga vaccineringen. I Bjertrå drog om inpå hösten innan någon waccination riktigt kom i gång, men lär det sedan gått bra med de barn, som blifvit vaccinerade. Från Styrnäs, som ligger mera aflägset från min station och der trassel warit med anledning af fråga om att förena vaccinationsbefattningen med den nybildade orgelnisttjensten, hvadan tills vidare vaccinatricer från grannsocken (ej tillhörande Skogs läkaredistrikt) skött befattningen, måste jag, för att kunna yttra mig om saken först invänta journalerna.
Att talrika revaccinationer företagits är mig bekant, men få som lyckats. Så snart journalerna anlända skola de efter werkställd granskning till vederbörande insändas. Till erhållande af belöning skulle jag vilja föreslå skolläraren L. Felldin i Skog, hvars verksamhet såsom vaccinatör jag warit bäst i tillfälle att kontrollera, ifall en så kort tid dertill som 3:ne år kan anses tillräcklig. Slutligen torde jag få nämna att orsaken till uteblifna journaler för 1864 från Wibyggerå socken varit pastors iråkade sjukdom, hvarigenom de färdigskrifna journalerna lärer blifvit hos honom quarliggande i stället för att till K. M. B:de insändas De skola nu emellertid få åtfölja 1865 års journaler.
f Apothek
Distriktets enda Apothek eges af examinerade apothekaren och provisorn C. J. Harneij, som derå erhöll personligt previlegium den 9:de Sept. 1863. Årets visitation förrättades den 13:de November och protokollet öfver densamma afgick från stationen den 10 December.
g Barnmorskeväsendet
Af under rubriken 5:o e) upptagna förteckning öfver distriktets barnmorskor synes att deras antal utgör 6, öfver hvilkas werksamhet i allmänhet wäl intet annat än godt är att säga, om man undantager barnmorskan Wennström i Wibyggerå, hvarom är ordadt i 1864 års årsberättelse, men hvilken dock sedan dess något tagit upp sig, ehuru fortfarande slö och mindre anlitad. Att en och annan af dem will skrida ofver gränserna för sin egentliga werksamhet kan wäl ej nekas, särdeles hwad beträffar åderlåtning, till hwars företagande i tid och otid äfwen från allmänhetens sida svåra frestelser erbjudas, oaktad jag bjudit till att warna så väl den ena som den andra för det orätta i att i oträngda mål gripa till åderjernet.
5 st. Förlossningsrapporter öfver af barnmorskor under loppet af 1865 företagna instrumentalförlossningar hafva efter wederbörlig granskning blifvit till Kongl. Collegium insända neml.:
1. från barnmorskan Norlander hvilken visserligen ej tillhör detta distrikt, men med anledning af barnmorskan Näsholms förfall kallades till Bjertrå från en socken på Ångermanelfvens södra sida. Afgick från station 12/1.
2.) från barnmorskan Sjödin afg. 14/9
3. från barnmorskan Näsholm afg. 10/12
4. från d:o Sundin afg. 31/12
5. från d:o Näsholm afg. 31/12
Sjelf har jag under årets lopp tvenne gånger warit tillkallad wid svårare förlossningar. Wid den första hade barnmorskan Näsholm den 5:te Januari kl. 12 på natten blifvit kallad till modren, som förut födt 7 barn och en längre tid under sednare delen af sista hafvandeskapet klagat öfver smärta och ömhet öfver nedre delen af högra bukhalfvan. Quinnan hade då lika litet som efteråt haft några wärkar, som voro att tala om, hvaremot illaluktande "slem" skulle sedan någon tid gått från födseln. Kl. 5 samma morgon hade barnvattnet gått. Den 6:te kl. 3 på morgonen war modermunnen ungefärligen 1 1/2 tum öppen och en fot framfallen. Fortfarande inga wärkar. Bud efter mig affärdades nu och wid min ankomst på f.m. den 6:te war förhållandet nyssnämnda, utom det att man märkt quinnan timme för timme synbarligen aftackla. Pulsen war hastig, trådfin, nästan omöjlig att räkna. Fostret dödt. Intet spår till yttre blödning. Efter lindriga men fåfänga försök att extrahera eller få med den andra foten war meningen att, för att dock något göra, ehuru utsigterna woro så godt som inga, försöka aftaga den framfallna foten för att bereda något bättre utrymme, men innan detta hann sättas i werket dog quinnan. Wid några dagar derefter företagen obduction visade sig en ytterst ofördelaktig sätesbjudning med ena klinkan nedklämd och båda armarne liggande uppåt den ena kinden. En utbredd blödning visade sig hafva egt rum i bukcaviteten, antagligen utgången från högra ligamentum latum, der blodinfiltrationen war särdeles markerad, utan att sjelfva utgångspunkten för densamma med visshet kunde utrönas. I det andra fallet med dödt foster och framfallen arm lyckades med stor möda wändning och extraction, hvarefter quinnan teml. snart kom på benen igen.
h) Beväringsmanskapet
Rapporten öfver årets beväringsmönstringar afgick från stationen den 18:de Maj

4:o Embetsförrättningar på grund af wederbörande auktoriteters förordnande
a) för helso- och sjukvårdsärenden
1. Resa till Nordingrå 7/1 för Gastr. Feber
2. d:o till d:o 12/1 för d:o
3. d:o till d:o 17/1 för d:o
4. d:o till d:o 12/2 för Smittkoppor m.m.
5. d:o till d:o 23/4 Gastr. Feber m.m.
6. d:o till d:o 31/7 Smittkoppor
7. d:o till d:o 6/8 d:o
8. d:o till d:o 16/8 d:o
9. d:o till d:o 25/8 d:o
10. d:o till d:o 7/9 d:o
11. d:o till Wibyggerå 9/11 d:o
12. d:o till Nordingrå 16/11 d:o
13. d:o till Bjertrå 10/12 d:o
14. d:o till Nora 2/12 d:o
15. d:o till d:o 22/12 d:o
b.) för Medicolegala ändamål
1. 2. Resor till Apotheket i Skog i och för undersökning (fortsatt från 1864) af förgiftadt bröd d. 10 och 11/1. (se protokollet deröfver, afsändt från stationen den 2:dra Febr. 1865.)
3. Undersökning af sinnessjuk å stationen 28/3
4. för d:o ändamål resa till Vibyggerå 4/5
5. för venerisk smitta resa till Ullånger 1/11.

5:o Uppgift på inom distriktet bosatt personal af:
a) legitimerade läkare och sådana som med särskildt nådigt tillstånd eller på grund af innehafvande förordnande till lakarekonstens utöfning äro berättigade
Undertecknad provincialläkare i Skog ensam under denna rubrik.
c) Djurläkare. Inga.
d) Apothekare. C. J. Harneij
e) Barnmorskor
1. K. Sjödin för Nora och Skogs socknar
2. S. C. Sundin för Nordingrå socken
3 K. Ch. Wenström för Wibyggerå d:o
4 A. Östberg för Styrnäs pastorat
5 Joh. Näsholm för Bjertrå socken
6. B. Ch. Hallén för Ullånger d:o,
hvilka alla, utom Hallén, äro examinerade för instrumenters begagnande samt af kommunerna ordentligen antagna och aflönade (se derom 1863 års berättelse)
Vaccinatörer äro
1. L. Felldin Skollärare och Klockare för Skog
2. Er. Sundlöf Kyrkovaktare för Wibyggerå. Belön. 1862
3. G. L. Gillöf KlockareEnka för Nordingrå
4. Enkan Rönberg för Nora. Belönad 1864
5. B. Ch. Hallén barnmorska för Ullånger
6. Anna Höglund för Styrnäs
7. Joh. Näsholm för Bjertrå
g) Quacksalvare. Se härom 1863 och 1865 års berättelser

6:o Wetenskapliga iakttagelser. Märkliga sjukdomshändelser.
Några dylika af sådant intresse att de rättfärdiga en särskild plats anser jag mig ej ega att meddela.

Skog i Mars 1866
Elis Nicolaus Carlgren
Prov.Läkare i Skogs distr.

Öfversigt öfver gängse sjukdomar inom Skogs Prov. läkare distrikt År 1865
Sjukdomar.	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		Septembr.		October		Novembr.		Decembr.		Summa
	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukne	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde
Febris typhoides	1						2														3				6
Diphteria					1				1	1											1				3	1
Pertussis			1		1																				2
Diarrhoea			3		1		1		2		3		5		9		2						1		27
Dysenteria													8		2				2						12
Febris intermittens	1								2		2														5
Variolae. Varioloid.			1						4		5		10	3	10	1	4	1	3	1	6		4		47	6
Scarlatina									1																1
Morbilli	1																						1		2
Scrophulosis					4												3								7
Tuberculosis	1		1		2	1	1		1	1	1	1	2		2		1	1							12	4
Cancer Ventriculi			1		2	1																	1		4	1
Rachitis									3																3
Chlorosis Anaemia	2		2		5		1		2				3						2		2		3		22
Arthritis	2		2		1				2						1				1				2		11
Delirium tremens					1																				1
Syphilis					1										1								1		3
Gonorrhoea			1										1						1						3
Encephalitis. Meningitis											1														1
Epilepsia. Convulsiones									1				1												2
Otitis. Otorrhoea.					2		1		1										1						5
Conjunctivitis. etz.			1						1		2		1				3						1		9
Angina tonsillaris et faucium			1				1		3		1										1		2		9
Parotitis									2		1				2						1				6
Vitium organ. Cordis	1		1		1	1			2																5	1
Lymphangitis															1										1
Catarrhus. Bronchitis chronic	1						1		2								2						3		9
Emphysema Pulmonum									1														1		2
Pneumonia	3	1	5	1	2		4		2						1		1				3				21	2
Bronchitis. Catarrh. Pulmonum.	1		3		2						2		1				3		1		4		1		18
Gastricismus	3								2				1		2		3						2		13
Febr. gastr. simpl.	8		3	1	5		4										5		3	1	2		3		33	2
Gastralgia Cardialgia	7		2		4		5		4		1		3				7		1		1		7		42
Ulcus Ventriculi simpl.	1						2		2		2	1	1		1		1								10	1
Hydrops ascites	1		1										1										1		4
Perityphlitis					1	1			1																2	1
Helminthiasis	1		1		1				2										2				5		12
Enteritis					2		1		1	1	1						1	1			1		3		10	2
Peritonitis							1		1						1				1				1	1	5	1
Hernia inguinalis			1								1														2
Mastitis									2		1				3		1		1				1		9
Morbus Brigthi							1	1			1				1								1		4	1
Rheumatismus acutus	1		2		3		1		2		2		2		2		1		1						17
Erysipelas	1				1										1				1						4
Phlegmone							2								1						1		1		5
Periosteitis																							1	1	1	1
Contusiones																			3						3
Gangraena Senilis																	1	1					1	1	2	2
	37	1	33	2	43	4	29	1	50	3	27	2	40	3	41	1	39	4	24	2	26		48	3	437	26
anm. se vidare "sporadiska sjukdomar" i årsberättelsen för samma år.