Årsberättelse från Skogs provincialläkare-distrikt för år 1866.

Beträffande distriktets topografi, odlingar och odlingslägenheter, byggnadsstil och wal af byggnadslokaler, boningshusens inredning, allmogens ståndpunkt i fysiskt och sedligt hänseende, lefnadssätt och födoämnen, årshögtider, arbete och förtjenster, pretentioner, lynne och karakter i allmänhet, klädedrägt och beklädnadens tillwerkning, förwärfskällor och näringsgrenar, helsans wårdande m.m. hänwisas till inledningen af 1863 Års berättelse

1:o. Wäderlekens och Årsvextens förhållande i Allmänhet.
Den för orten och årstiden ovanligt blida wäderlek, hvarmed 1865 slutade, fortfor äfven inpå nyåret 1866, ja till den grad att distriktet t.o.m. delvis beröfvades det förut dock teml. hjelpliga slädföret. Termometern stod ofta nog på +2 grader, 3 grader à 4 grader, men detta oaktadt kunde dock elfven och de flesta sjöarne fortfarande köras. Så till den 11:te Januari, då, efter ett par dagars försvarligt snöfall, termometern några dagar höll sig c:a –17 grader à 20 grader tills åter omkring den 15:de och 16:de ånyo töväder inträdde. Den 18:de på morgonen war åter –19 grader, men under stundom teml. ymnigt snöfall höjde sig termometern mot slutet af månaden, så att den vanligen uppgick till 7 à 8 grader kallt, men sista dagen i månaden till +-0 grader.
Den 1:sta Febr. war det åter –20 grader, men blidare temperatur och ymnigt snöfall inträdde nu och fortfor med kortare afbrott, då termometern stundom kunde falla ända till –20 grader, nästan oafbrutet hela Februari månad.
Med Mars månads inträde upphörde snöandet, termometern föll någon gång ända till –27 grader, men höll sig wanl. teml. jemt mellan 15 à 25 grader kallt (med undantag af den 10:de, 11, 16 och 25 då temperaturen war blidare) ända till månadens slut, då med ens regn och snöslask inträdde och den sista i denna månad kl. 9 f.m. steg termomet. i skuggan ända till +9 grader.
Från 1 April fortfor termometern att under dagarne hålla sig några grader öfver fryspunkten under ihållande snö-slaskwäder. Den 7:de Apr. war det +13 grader i skuggan middagstiden. Redan den 9:de började det rinna friskt på landsvägarne och några dagar sednare fordrade wäglaget ömsom kärra och ömsom släde, wårdagarne woro herrliga och lärkan presenterades den 11:te. Den 16:de voro en del åkrar bara. Åmynningarne widgades och i dessa dagar förmärktes sädesärlor och änder ankomna. Morgnarne kunde dock ännu vara ganska kalla och ännu den 22 Apr. färdades jag med häst utan särdeles svårighet åt flera olika håll på Ångermanelfven. Winden war ihållande vestlig och solstrålarne gjorde den 24 Apr. till förlossningsdag för alla småbäckar, som nu rikligen flödade öfver, men ännu slutet af denna månad kunde sjöarne begagnas af fotgängare, afvensom sista dagarne i månaden blefvo mera winterlika så att natten till den 29:de föll betydligt med snö och ännu frampå f. midd. wisade term. i solskenet –2, under det att slädar åter måste fram och landskapet erbjöd ett fullkomligt winterlikt utseende.
Början af Maj fortfor ock att wara ganska kylig så att wårflödet alldeles afstannade och den nyfallna snön låg quar till den 4:de, då ett par tre dagars regnig wäderlek reste af med densamma. Ännu den 10:de visade term. på morgonen –3 grader, men wid middagstiden deremot +13 grader. i skuggan. Vinden sydlig. Tussilagines woro utslagna och första gröna strå började framsticka Någon egentl. wärme wille dock ännu ej infinna sig, termomet. steg sällan öfver +10 grader i skuggan och ännu den 22 såg jag issörja wid sjöstränderna. Den 23:dje f.m. +14 grader i skuggan. Göken lät höra sig i dessa dagar. Vind S.V. Den 24 f.m. +19 grader. Den 25 och 26 nedgick termomet. +5 grader så wäl till 1 ½ grader (sic!) på f.m. Wädret blef dock snart åter något bättre så att trädgårdsarbeten kunde börjas omkring den 28, då äfven swalorna woro ankomne i mängd. Grönskan började blifwa mer och mer märkbar och månaden slutade med ymnigt regn.
I första dagarne af Juni pågick såningen, men ännu förmärktes vintersnö quarliggande här och hwar i bergen, så wäl så lågt ner som i ett eller annat i bakliden liggande landswägsdike. Men nu kom wärmen med ens: i skuggan visade termometern +19 grader, +22 à 23 grader, +26 grader respektive dagarne d. 3, 4 och 5 Juni. Löfsprickningen pågick i dessa dagar. Efter ett den 7:de utåt hafssidan pågående åskwäder föll åter termomet. allt mer och mer så att densamma i medio af månaden t.o.m. nedgick till +7 grade à +5 grader middagstiden allt under rusk och regn. Från d. 21 började term. åter att stiga för hwarje dag så att densamma midsommartiden warierade mellan +20 grader à 26 grader och den 27 uppgick ända till +28 grader i skuggan. Resten af månaden war nästan lika wacker. Under dessa dagar tog ock den dittills bekymmer väckande årsvexten betydlig fart till ett bättre.
I början af Juli månad föll åter term. något under ruskig och regnig wäderlek, som upphörde mellan d. 6-10, hwarefter åter regn och rusk inträdde under nordlig storm och temperaturen nedgick d. 12 ända till +8. Vegetationen såg dock nu ganska lofvande ut, ehuro rågarne lågo betydligt nedslagna af regnet och kornet war tunnt. Termomet. höjde sig nu åter så att temperat. war ganska jemn och wacker under resten af månaden, hvars sista dagar allmänt användes till börjande höbergning.
Med början af Augusti inträffade efter några dagars nordlig blåst ymnigt regn, som med blott en eller annan dags uppehåll envist fortfor till den 21, då uppehåll inträdde och värmen uppgick understundom till +23 à 24 grader i skuggan middagstid och först nu började kornåkrarne på att antaga en gulaktig färgton. Under resten af månaden kunde dagarne wäl vara mulna och regniga, men wärmen war fortfarande ganska jemn och ihållande.
Med September månads ingång började regnet åter höra till ordningen för dagen. Sydlig storm och regn i floder dag ut och dag in eller rättare natt ut och natt in, ty på dagarne kunde wäl klarna upp någon smula Det mogna kornet kunde ej skäras och rågen satt genomblöt i hässjorna Efter den 7:de inträdde dock torkwäder, men temperaturen blef ock svalare, så att natten till den 11 t.o.m. medförde en smula frost, dock icke till någon skada. Kornet skars nu allmänt, men spardes dock mestadels på de s.k. "nylanden", der det war alltför grönt. Från d. 13:de t.o.m. d. 17, från 23:dje t.o.m. 26 åter förfärligt regn, som slutligen efterträddes af en ogenomtränglig dimma, som hvilade öfver land och watten till månadens slut. Temperaturen hade under denna regniga och duskiga tid, så natt som dag, warit för årstiden ovanligt mild och ingen frostskada skedde.
I början af Oktober klarnade det upp, men också blefvo nätterna kyligare, så att natten till den 5:te war det allvarsam frost och d. 16:de woro de smärre wattendragen tillfrusna och månaden slutade med regn och snö så att
i början af November kunde släde bagagnas. Kallt och blåsigt. Den 4:de på morgonen –9 grader. Snön förblef quarliggande och fick betydlig tillökning den 21:ste. Kölden war teml. jemn, stundom uppgående till 13 grader, ehuru månaden slutade med lindrigt tö. Till den 9:de December war temperat. teml. mild, men från denna dag kylde det till allt mer och mer och termometern förhöll sig sålunda: d. 9:de –6 grader e.m.; d. 12:te –23 grader på morgonen; d. 14:de –26 grader kl. 9 e.m.; d. 15:de –30 i soluppgången; d. 16:de –28 grader; d. 17:de –18 grader; d. 18:de +4 grader; d. 19:de +2 grader; d. 20 –2 grader; d. 21 +6 grader, regn; d. 22 +2 grader, hvarefter några dagar fortfarande woro milda, men under årets sista dagar höll sig termomet. åter kring –20 grader.
Oaktadt den sent inträffande sommaren blef höskörden dock till quantiteten ganska försvarlig, men till följd af det nästan kontinuerliga regnandet under bergningstiden blef qualiteten så mycket sämre, så wäl blef fodret till en del för kreaturen onjutbart, såvida det ej på något sätt prepareras. Äfven de wid förfädrens bruk envisast fasthängande allmogemän hafva denna sommar faktiskt wisat sig erkänna för delen af fodrets uppsättande i hässjor. Rågen som måste skäras och hässjas under den pågående regniga wäderleken wisade sig snart blifva af mindre god beskaffenhet, dels t. följd af mjölökor, dels mask, dels ock t. följd deraf att den började något mälta i hässjan. Detta allt dock ingalunda till den grad att den ej blef matnyttig och äfven bör kunna lemna fröbart utsädeskorn. Kornet, ortens hufvudsäde, blef mycket tunnt, men teml. wackert på den s.k. "gammelåkern", ehuru äfven detta, wid sent omsider inträffande torkwäder, wisade sig betydligt torka ihop i hässjan, hvadan quantiteten blef mindre än wanligt, men wälbergadt kom det dock in, äfvenså kornet å "nylanden", hvilket dock ej öfverallt hann riktigt mogna utan måste skäras något grönt. Wärst war med potatisen som wäl till hälften wisat sig skämd af det myckna regnandet, hvilket äfven försvårade dess upptagande så att wäl ej så obetydligt blef quar i jorden. Följden har ock blifvit att potatiskörden icke på långt när motsvarar behofvet af föda eller utsäde.
Att dock t. följd af dessa för årsvexten mindre gynsamma förhållanden någon allmännare sjuklighet egt rum inom distriktet har jag åtminstone ej ännu hvarken sjelf kunnat iakttaga ej heller af andra försport

2:o. Allmännare förekomne sjukdomar
a) Endemiska
Såsom i hvarje af föregående års rapporter är omnämndt är gastralgien med eller utan förening med Kronisk magkatarrh, wattensprutning, "Skärfven" (Pyrosis) härstädes inhemsk. I dieten ingår här såsom förut antydt till betydlig del torkade och saltade animaliska födoämnen, stora quantiteter Kaffe, oftare saltadt än försedt med grädde eller mjölk, surt eller ojäst dricka, som ofta nog tillredes till Öhlost eller Öhlsoppa, sur, flera weckor hopsparad vämjelig mjölk som wissa tider på året allmänt begagnas, stora quantiteter Kornmjölsgröt och wälling samt ojäst tunnbröd, skarpa medikamenter, förtärda i riktiga "hästkurer", åderlåtningar samt den mest upp och nedvända diet, så wäl wid gastriska som andra åkommor. Att detta allt m.m. skall inverka ogynsamt på magsäcken är wäl alldeles påtagligt. En annan, som mig synes, här stående sjukdom är "giktwärken" eller den kroniska rheumatismen ofta i förening med eller omvexlande med föregaende sjukdom. Också äro wäl stundom båda, den sednare alltid framkallad af lokala temperaturförhållanden, samt ett släpigt och mödosamt lif, å ena sidan ofta utsatt för hastiga temperatur wexlingar med åtföljande hastiga afkylningar, samt å andra sidan påverkadt långsamt, men derför ej mindre fruktanswärdt, påverkadt af temperaturen i de under all kritik illa inredda och ombonade, dragiga boningsrummen. Härtill skulle kunna uppräknas mångfaldiga andra omständigheter, såsom karlarnes promenader i de warma hundskinnspelsarne till kyrkan, hvarest de sedan blifva blifva stilla sittande flera timmar i kölden, widare quinnornas vana att barbenta och med de blottade föttren (sic!) skura golfven eller springa ut och in, detta allt utan ringaste afseende på årstid eller wäderlek, och ovanligt är icke att om wintern få se dem komma inspringande med blåfrusna ben och direkte ställa sig att glödga dem framför spisellågan. Då man härtill lägger allmogens äfven i öfrigt i ögonen fallande brist på omsorg om sin helsa och dess, man kan nästan säga, barnsliga okunnighet och envishet i fråga om möjligheten att åtminstone i någon mån bevara densamma, så är det minsann mera underligt att några kunna wara fria från, än att de flesta äro behäftade med ifrågavarande sjukdom
b. Epidemiska
fortfarande från 1865 års epidemi hafva Smittkopporna äfven under 1866 års lopp bildat den sjukdom, som egentl. kräft några åtgärder från allmänna sjukvårdens sida. Sitt stamhåll har sjukdomen fortfarande haft i Nordingrå socken, äfvensom i Nora, hvarest densamma vunnit betydlig utbredning sedan de första fallen 1865. Dernäst följa i ordningen Bjertrå, Skogs och Styrnäs socknar. Att Wibyggerå socken ej warit alldeles fri från kopporna under 1866 är mig bekant, ehuru sjukdomsfallen warit få och jag ej behöft företaga någon tjensteresa dit för dylika, men eget nog är att, åtminstone mig veterligen, ej ett enda fall af sjukdomen förekommit inom Ullånger socken under året, så mycket anmärkningswärdare som denna socken till sitt läge är den mest centrala inom distriktet Då distriktet är nybildadt och sålunda några upplysningar om fordna dagars vaccinationer härstädes ej finnas, kunna deraf inga slutledningar angående denna fråga dragas. Huru f.ö. under de 2 sednare åren förhållit sig med vaccinationen i denna socken synes under Rubr. 3. e. Öfver hufvud taget har sjukdomen visat samma godartade karakter som under förledet år och ingalunda få skola exemplen wara på att patienter med utslagna koppor gående ute förrättat sina vanliga kroppsarbeten, under det att sjukdomen, utan widare åtgärder från någon medicinsk auktoritet, återgått till helsa. Att en eller annan dock med lifvet fått plikta för dylikt oförstånd är lika wisst, åtminstone blef detta fallet med en dylik patient bland dem som jag kände till. Sjukdomen har egentl. förekommit under årets 6 första månader samt med 4 fall i Augusti-September. Under de öfriga månaderna har för mig åtminstone intet sjukdomsfall blifvit anmäldt. In Summa hafva under 1866 års lopp af mig blifvit iakttagna 52 Smittkoppsjuke af hvilka hafva warit:

Att ett eller annat fall af smittkoppor förekommit inom distriktet äfven efter September månad tror jag wara teml. säkert, men att sjukdomen från och med inträdet af årets sednare hälft hastigt och märkbart började aftaga är ock lika otvifvelaktigt. För öfrigt har året warit särdeles fritt från sådana sjukdomar som pläga uppträda epidemiskt. Endast 2:ne enstaka fall af Skarlakansfeber, intet af messling.
Frossorna hafva upphört, endast ett eller annat recidiv af denna sjukdom har under året anmält sig. Wisserligen hafva förekommit 16 fall af gastrisk feber och ett af typhoidfeber, men alla dessa hafva så wäl till tid som ort warit ganska fördelade och intet har slutat med döden
Af difteriten fortfar emellanåt ett eller annat fall att uppdyka. Af under året iakttagna 7 fall af denna sjukdom, hvaraf 5 i November, slutade ett (en 20 à 30 års quinna) med döden. De öfriga hafva varit teml. lindriga. Att 4 fall af Kolera förekommit är wäl ej mycket att tala om ehuru desamma här väckte en stor uppståndelse. 2:ne af dessa fall förekommo i Nora socken nära kusten och de andra förekommo på Sandön i Ångermanelfven, likaledes inom Nora kyrksocken. Dessa 4 sjukdomsfall woro särdeles intensiva, ithy att 3:ne slutade med döden, hvaraf tvenne män mellan 40-50 och en quinna mellan 50-60 år (se emb. rapporterna härom af 14 Juli och 21 Oktober 1866). Den 4:de, en 64 års gubbe, kom sig teml. snart, ehuru in stadio ultimo. De på Sandön insjuknade och helt hastigt döde tvenne männen woro skutskeppare på Ångermanelfven, hvilka i hygieniskt hänseende hade allt klent ställdt för sig på sin skuta. De andra båda, man och hustru, insjuknade efter en båtfärd till Hernösand. Någon smitta kunde i ingendera fallen spåras. I öfrigt är intet att under denna rubrik anmärka
c. Sporadiska
Pneumonier, Bronchiter, bronchialkatarrher och Anginor intogo här som wanligt ett framstående rum. Diarrhéer och kolikplågor woro på höstsidan ganska gängse, men deräst dessa plå- åkommor ej alltför mycket öfverväldiga den sjuke tages läkarens hjelp för desamma mera sällan i anspråk. Detsamma kan äfven sägas om rheumatismerna. Utom hvad f.ö. "öfversigten" öfver årets sjukdomar utvisar, hafva af nedanstående åkommor ett eller par fall förekommit neml. Scorbutus, Encephalocele, Contusiones, Vulnus lacerat., Vulnus incis. oculi sin., Enuresis, Hydrocephalus chronic., Adenitis, Paraplegia, Neuralgiae, Aneurysma, Hydrocele, Parotitis, Angina membranacea, Ecclampsia puerperarum (död) Hernia inguinal., Encephalitis, Rachitis, Delirium tremens, Febr. typhoides, Dysenteri. I öfrigt hänvisas till öfversigten öfver årets sjukdomar.
d. Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis kroniska hudsjukdomar
Syphilitiska åkommor äro inom detta distrikt, desto bättre, ett mera sällan förekommande ondt och då härtill lägges att ibland de få fall som årligen förekomma wanl. ett eller annat beträffar i hamnarne liggande sjöfolk, så gestaltar sig saken ännu mera till det egentl. distriktets fördel. Af de för året antecknade 5 fallen hafva tvenne tillkommit ett par sjökaptener, hvaraf en chancre, ett tredje beträffade en af sin hemkomne man smittad båtsmanshustru som företedde secundära och tertiära affectioner, till hvilken kategori äfven de båda öfriga fallen hörde. Härmed är dock naturligtvis icke sagdt att ej flera fall af syphilis hafva kunnat och sannolikt också i sjelfva werket hafva förekommit, men dels hålles sådant oftast så länge som möjligt hemligt, dels torde wäl ock ett eller annat fall hafva direkt blifvit införpassadt till Kurhuset, ty nog är lösaktigheten wid här förekommande sågwerks lastageplatser, såsom Kungsgård Locknö, Ullånger m.fl. tillräckligt stor för att berättiga till ett dylikt antagande. Att spetälska skall förekomma i till detta distrikt hörande Nora socken har jag hört af provinciallakaren Hallström i Hernösand som i och för iakttagelser rörande denna sjukdom enl. särskildt förordnande företagit tjensteresor inom denna del af distriktet. Dock wet jag. ej huru dermed förhållit sig under förflutna året. Sjelf har jag under detsamma lika litet som under de föregående åren warit i tillfälle att iakttaga något dylikt och ännu mindre något som kan rubriceras ssom Elephantiasis. Härtill bidrager wäl i ej ringa grad den omständigheten att dylika patienter i de flesta fall hellre lära fördraga sitt onda och söka dölja detsamma, än blottställa sig för den med dess uppdagande dem wanligen från allmänhetens sida tillkommande missaktning. Annars äro nog såsom nämndt i föregående årsrapporter kroniska hudsjukdomar icke så sällsynta ehuru sällan någon läkarewård för desamma tages i anspråk. Att skabb, ofta i förening med andra hudsjukdomar, är ganska vanlig har jag tyckt mig finna.
e. Sinnessjukdomar
Äfven detta år hafva sinnessjukdomarne inom distriktet ej warit orepresenterade. De af mig kända fall äro 5. Det första beträffar en äldre man, som lider af melankoli med maniskaliska intervaller och stundom framträdande benägenhet till sjelfmord Redan i början af året gjorde jag på wederbörande kommuns kallelse besök hos denne olycklige patient i och för uppsättande af nödiga handlingar för mannens intagande å hospitalet i Hernösand, men först på senhösten lärer plats för honom derstädes kunnat beredas, så mycket beklagligare som pat. war ytterligt svår att handtera och hans åldriga hustru, utom mannen, hade en svårskött son, fullkomlig ideot, att wårda. Det andra fallet beträffar en ung f.d. folkskolelärare, hvilken jag wid hos honom företaget sjukbesök, fann i ett tillstånd af maniakalisk exaltation med erotiska fantasier. Af flerfaldiga anledningar, här alltför widlyftiga att relatera, blef slutresultatet det att jag, nolens volens, fick honom under behandling tätt intill stationen och hade den tillfredsställelsen att inom ganska kort tid - under hvilken han, så ofta sådant lät sig göra, war min trogne följeslagare ute i Guds fria natur - se den unge, ganska intelligente mannen till sina sinnens bruk fullkoml. återställd. Det tredje fallet, beträffande en C:a 30-årig mademoiselle, fick en sorgligare utgång i det att hon som led af acut mani med nästan kontinuerliga anfall af den mest vilda beskaffenhet, måste införas till Hernösands hospital, hvarest hon efter blott några få dagars vistande, afled. Med det fjerde förhåller sig så, att att patienten, en äldre man, som förut warit å Hospital wårdad för mani, som recidiverat i år, så att man önskat hans intagande å nämnde anstalt ånyo, hvilket dock ej blifvit werkställdt, hufvudsakligen på grund af vederbörande kommuns kännedom om brist på platser. Den 5 patienten, en mani erbjuder alldeles samma förhållande som den sistnämnde, ehuru man dock gjort allvar af att söka bereda honom inträde på hospitalet. Alla dessa fall hafva warit helt och hållet sporadiska och ingalunda framkallade af några för orten egendomliga orsaker. Också synes allmogens lynne härstädes, såsom i allmänhet warande lugnt och jemt, teml. wäl skyddadt för uppskakande sinnesrörelser, som skulle kunna rubba jemnvigten i själslifvet, och ehuru visserligen religiösa grubblerier ingått i flera härstädes förekommande fall af sinnessjukdomar kan dock ett dylikt stundom uppkommande svärmeri aldrig betraktas såsom någon allmänt praedisponerande orsak till sjukdom af ifrågavarande art. Ingalunda som här skulle saknas pratmakare, hvilka med bibeln i hand waggande fram och tillbaka, med gudsnådlig ton framsjunga en för auditoriet obegriplig gallimatias äfvensom allmogen ganska flitigt begagnar sig af dylika tillfällen till religiös uppbyggelse eller, förströelse från det enformiga hvardagslifvet, men sällan om någonsin skall man höra att wid dylika tillfällen nervernas strängaspel blifvit så högt stämdt att något sjukligt utbrott af disharmoni egt rum, utan allt går tyst och fredligt till, och om möjligen äfven en eller annan ordinarie prest af detta auditorium skulle anses mindre lyckligt lottad än den tavtologiske improvisatören i afseende på förmåga att meddela uppbyggelse , så blir dock kritiken aldrig högljudd och hvar och en går efter sluladt föredrag fredligt hem till sitt.
f Epizootier
Några dylika hafva ej under det förflutna året härstädes förekommit

3:o Förhållandet i allmänhet med:
a. Sundhets polis, Socknenämders werksamhet för allmänna helsovården, Sockne apothek.
Sundhetsnämdernas werksamhet, för så widt de beröra prov. läkarens werksamhet, hafva som vanligt inskränkt sig till att af respektive kommuners obemedlade sjuke, eller, wid fall af befarad smittosam sjukdom, af de med dylik behäftade om sådant förhållande i första hand emottaga underrättelse samt sedermera i förhållande till omständigheternas kraf föranstalta om prov. läkarens tillkallande eller tillhandagående med råd och upplysningar. Sålunda har jag i år, i likhet med de föregående åren flera gånger på Kommunernas bekostnad samt på föranslaltande af Sundhetsnämd, företagit besök hos fattige sjuke, oberäknadt de härnedan under rubr. 4:o uppförde tjensteresorna.
Beträffande särskilda åtgärder för de under året gängse Smittkopporna, gäller i det allra närmaste detsamma som är sagdt i 1865 års berättelse, hvadan, då båda årens epidemi är en ock densamma, hänvisas till motsvarande rubr. för nämnda år. Endast kan tillläggas att i år, då på ett af härwarande större sågwerk, tillhörande en konsul Berger, smittkopporna bland den derstädes efter en föregående eldswåda öfver all höfvan tätt sammanpackade arbetspersonalen helt hastigt utbröt och hotade att antaga betänkliga dimensioner, måste de sjuke isoleras i en större sal i inspektorsbyggningen, hvilken åtgärd wäl i sin mån bidrog till sjukdomens snara instängande inom relativt trängre gränser än hwad måhända annars skulle hafva blifvit fallet. Någon sundhetspolis finnes här naturligtvis icke, om man ej så skulle vilja kalla en eller annan mera nitisk medlem af Sundhetsnämden, utplanterad här och hvar på sitt hemman bland den öfriga befolkningen i socknarne. Så som ett aktningswärdt exempel på en dylik waksam ledamot kan nämnas ordföranden i Nordingrå sockens sundhetsnämd, Hägglund, hvilken, då han i höstas hade "fått nys" om att wederbörande på Sandö glasbruk hade i sinnet att till födelseorten Nordingrå afsända liken efter de under rubr. 2:o b. i Kolera å Sandö (se nämnde rubr.) aflidne männen, ögonblickligen under natten afsände ilbud till Sandö med skarp protest mot ett dylikt förfarande, hvarigenom han ock i elfte timman lyckades inhibera resan med de båda koleraliken, hvilka annars säkerligen till allmänhetens harm och förskräckelse om ock ej till så stor fara, hade blifvit transporterade 2 à 3 mil landwäg för att roligen få hvila i sin födelsebygds Kyrkogård. Några sockneapothek finnas icke, på grunder, som jag sökt framhålla i 1864 års berättelse under motsvarande rubr., hvarest äfven finnas omnämnda några smärre medikamentsförråd, som kunna finnas på privata händer
b. Fattig och Fångwård
Sannt är wäl att icke här heller tillfälle saknas att se fattigdomen och eländet i all sin nakenhet, men som i föregående årsberättelser (1863) är antydt, är dock förmögenheten i allmänhet mera jemt fördelad, så att rikedomens och fattigdomens skärande kontraster här mindre ofta sticka betraktaren i ögonen. De fattige bispringas dels in natura med spanmål och dylikt, dels ock med kontanter eller "gå de på socknen" såsom det här kallas d.v.s. de hafva rättighet att wistas vissa dagar hos sina lyckligare lottade sockenbor, allt i förhållande till dessas förmögenhetsvilkor, dels ackorderas de för en wiss summa ut hos någon som vill taga emot dem. Något ordnadt fattighussystem tror jag ej finnes i någon af distriktets socknar.
Några fängelser finnas här ej och den tillfälliga fångwården blir länsmannens ensak.
c. Allmänna wälgörenhetsinrättningar, Folkskolor m.m.
Beträffande de sednare gäller detsamma som är sagdt i 1863 års berättelse. Af de förra finnas inga att omnämna. Den under loppet af 1865 bildade fruntimmers-syföreningens werksamhet har såsom antagligt war, samt af i samma års berättelse antydda skäl, afstannat.
d. Helsobrunnar och Badorter
Inom distriktet finnas numera inga begagnade helsobrunnar. I Wibyggerå socken skola finnas tvenne mineralkällor, äfvensom wid Nordingrå och Styrnäs kyrkor, hvilka källor fordom lära hafva warit för kurativa ändamål af allmogen ganska flitigt begagnade. Några badorter finnas icke heller härstädes. I 1865 års berättelse har jag med några ord omnämnt hurusom här kan hända att allmogen wid sina quarnar och wattenfall någon gång åt sig sjelf improviserar en vattenkur anstalt för att kurera "gikt wärken" eller dylikt
e. Vaccination och revaccination
Vaccinationsjournalerna för år 1866 äro ännu wid börjadt nedskrifvande af årsberättelsen från K. M:s B:de ej till stationen insända. Journalerna för för 1865 deremot jemte bifogade anmärkningar samt summarisk rapport afgingo från stationen till K. M:s B:de 16 Juni 1866. Med anledning af den från 1865 fortfarande Smittkoppepidemien hafva äfven i år revaccinationer, som jag har skäl antaga., ganska allmänt an företagits, men, som jag tror, med mindre framgång. Deremot har jag ej detta år försport samma klagan öfver oduglig vaccin som under 1865, utan lära ympningarne på barnen gått bra, hvarom jag wäl får tillfälle närmare yttra mig, då journalerna anlända. Under rubr. epidem. sjukdomar är omnämndt hurusom Ullånger socken helt och hållet blifvit befriad från smittkopporna under pågående epidemi. Att barnympningarne derstädes gick tidigast och bäst till är omnämndt i detta års berättelse. Jag endast nämner facta, utan att draga några conclusioner. Att i denna socken flitigare eller mera lyckade revaccinationer än i de andra företagits har jag intet skäl att antaga. Så fort 1866 års journaler från K. M. B:de anlända skola de efter skedd granskning till wederbörande återförsändas
f. Apothek
Distriktets enda apothek eges af. examinerade apothekaren och provisorn C. J. Horneij som derå erhöll personl. privilegium 9 Sept. 1863. Sista visitationen å detsamma förrättades den 30 Nov. 1866, hvaröfver protokollet till Kongl. S. Collegium kort före julen samma år insändes.
g. Barnmorskeväsendet.
Sasom af rubr. 5:o, e synes ega distriktets sju Kyrksocknar 6 examinerade barnmorskor af hvilka Skog och Nora hafva en gemensam. Barnmorskan i Styrnäs är gemensam för hela Styrnäs pastorat, som blott till en del ingår i Skogs distrikt. De öfriga socknarne hafva hvarsin barnmorska. Att barnmorskan i Wibyggerå eger mindre förtroende har jag haft tillfälle nämna i föregående års berättelser. Detsamma har jag äfven delvis hört om barnmorskan i Bjertrå. Men i öfriga socknar har jag ej förnummit annat än att innevånarne hafva tillit till sina barnmorskor. Sjelf har jag detta år ej behöft werkställa någon förlossningsoperation, och men rapport öfver en dylik af barnmorskan Sjödin i Skog afgick från stationen den 11 Apr. 1866. Några ord om en del barnmorskors benägenhet att i tid och otid gripa till åderjernet äro nedskrifne i 1865 års berättelse
h. Beväringsmanskapet:
årets mönstringsrapporter afgingo från Stationen till vederbörande d. 24 Maj 1866.

4:o Embetsförrättningar på grund af wederbörande auktoriteters särskilda förordnande
a. Helso och Sjukvården
1. Resa till Nora 2 Januari, Smittkoppor
2. Resa till Bjertrå 8 d:o d:o
3. Resa till Nora 14 d:o d:o
4. Resa till d:o 28 d:o d:o
5 Resa till Nordingrå 31 d:o d:o
6 Resa till Skog 13 Febr. Smittkoppor
7 d:o till d:o 21 d:o d:o
8 d:o till Bjertrå 14 d:o d:o
9 d.o till d:o 21 d:o d:o
10 d:o till Wibyggerå 21 Mars Vener. sjukdom
11 d:o till Nora 11 d:o Smittkoppor
12 d:o till Nordingrå 23 d:o d:o
13 d:o till d:o 28 d:o d:o
14 d:o till Nora 1 April d:o
15 d:o till d:o 17 Maj d:o
16 d:o till Nordingrå 27 d:o d:o
17 d:o till Nora 11 Juni d:o
18 d:o till Skog 13 d:o d:o
19 d:o till Nordingrå 18 d:o d:o
20 d:o till Skog 21 d:o d:o
21 d:o till Styrnäs 24 d:o d:o
22 d:o till Nora 14 Juli Kolera
23 d:o till Nordingrå 2 Sept. Smittkoppor
24 d:o till Nora 17 Oktober Kolera
25 d:o till Bjertrå 15 Nov. Difterit.
26 d:o till d:o 19 d:o d:o
öfver hvilka tjensteresor embetsrapporter blifvit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet under årets lopp insända
b. För med. legala ändamål
1. Obduktion å på marken död funne arbetaren Per Israelsson i Nora, hvarom protokoll till vederbörande insändes d. 25 Nov. s.å.

5:o Uppgift på inom distriktet boende personal af
a. Legitimerade läkare och sådana som etc.
Undertecknad, provincialläkare ensam.
b. Badaremästare finnes ej.
c. Djurläkare finnes ej närmare än i Hernösand der länsdjurläkaren H. Andersson bor.
d. Apothekare: exam. apothek. och provisorn C. J. Horneij
e. Barnmorskor:
1. K. Sjödin för Nora och Skog
2. S. C. Sundin för Nordingrå
3 K. Ch. Wennström för Wibyggerå
4 A. Östberg för Styrnäs pastorat
5 J. Näsholm för Bjertrå
6 B. Ch. Hallén Ullånger
Hvilka alla, med undantag af den sista, examinerade för instrumenters bruk, äro af kommunerna ordentl. antagna samt aflönade (se 1863 års berättelse!)
f. Vaccinatörer äro:
1 L. Felldin skollärare för Skog
2. E. Sundlöf Kyrkvaktare för Wibyggerå
3 G. L. Gidlöf Klockare enka för Nordingrå
4. Sjödin Klockare för Nora
5 B. Ch. Hallén barnmorska Ullånger
6. J. Näsholm d:o för Bjertrå
7. Anna Högberg barnmorska för Styrnäs.
g. Quacksalvare
God tillgång. Intet nytt att säga om dem. (se 1863 årsb.)

6:o Wetenskapl. iakttagelser af anmärkningswärd beskaffenhet har jag ej att meddela.

Skog den 31 Dec. 1866
Elis Nicolaus Carlgren

Öfversigt af allmänt gängse Sjukdomar i Skogs provincial-läkare distrikt år 1866
Sjukdomar:	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		Summa
	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde
Diphteria											1		1								5	1			7	1
Febris intermittens									1						2										3	0
Cholera													2	1					2	2					4	3
Cholerina													3												3	0
Diarrhoea							1				1		3		1		4				1				11	0
Variolae. Varioloides.	7	1	6	1	7		3		13	2	12						4	0							52	4
Scarlatina																			1		1				2	0
Scrophulosis													2												2	0
Tuberculosis (	2		2	1	1		2				1	1					1						1		10	2
Cancer (ventriculi)			1	1									1	1											2	2
Chlorosis. Anaemi					2								2		1		1		2				2		10	0
Arthritis. Rheumat. chronic.					3		1		1		2								2		2				11	0
Syphilis					2				1		2														5	0
Gonorrhoea					2				1																3	0
Meningitis	1		1																1				1	1	4	1
Otitis. Otorrhoea					1														1						2	0
Ophtalmia. Conjunctivitis.					3		2		1		1		1		2		2								12	0
Angina tons. et Faucium	2		1				2		2				3				1		2		3		1		17	0
Vitium organ. Cordis					1														1	1					2	1
Catarrh. Bronch. Chronic.			5		1				2		1				1						2				12	0
Pneumonia	2		2		4		1				3						2		2		4		4		24	0
Plevritis					1														1						2	0
Catarrh. Pulmon.; Bronchitis	5		4		6		3		2				3		1				3				3		30	0
Febr. gastr. simpl.	2		2		3						1				1		1		3		2		1		16	0
Gastritis acut.	2								1		1														4	0
Catarrh. Ventr. Chronic.			2		5		1				2		7		7		2		2						28	0
Cardialgi	4		1		2		7		1						1		9								25	0
Ulcus Ventriculi					1	1											1		2						4	1
Hydrops Ascites									1								1	1	2	1					4	2
Perityphlitis											1	1													1	1
Colitis	1				1								2												4	0
Colica	1						1																		2	0
Peritonitis			1	1			3	1									1				1				6	2
Icterus									1		1														2	0
Cystitis							2		1								1								4	0
Rheumatismus acut.	2		2		2												1		2		1		6		16	0
* Erysipelas			1						1		1						1		1						5	0
Phlegmone	1		1														2								4	0
Caries. Necrosis	1	1							5		1		1						1						9	1
Eczema. Impetigo.									3		1				3										7	0
Scabies			2		1				3		1				2										9	0
* Hydrops anasarca acut.			1																		1				2	0
Summa	33	2	35	4	49	1	29	1	41	2	34	2	31	2	22	0	35	1	31	4	23	1	19	1	382	21
Anm. se f.ö. spridda sjukdomsfall under rubr. 2:o c. i årets "Berättelse."