Årsberättelse
från Skogs provincialläkare distrikt för År 1867

Beträffande distriktets karakterestik i allmänhet, se inledningen till 1863 års berättelse

1. Wäderlekens och Årsvextens förhållande i allmänhet
Nyåret ingick med ganska försvarlig köld, hållande sig emellan -20 grader á -25 grader C., samt tillräckligt med snö.
Ehuru termomet. sedermera under några dagar höjde sig betydligt steg han dock under hela månaden ej öfver 0 punkten, men nedgick wäl en eller annan gång mot månadens slut till -26 grader á -29 grader.
I Februari började term. stiga så att den t.o.m. höjde sig öfver 0- punkten under d. 5 6 och 7 i denna månad. Derpå föll den åter, dock aldrig under -15 grader tills dess med d. 13 Febr. åter trenne dagars blidwäder inträdde. Derefter några dagars lindrig köld. Under åter inträdande blidwäders dagarne 19 20 och 21 hände t.o.m. att term. uppgick ända till +7 grader. Sedan fortfor den att falla och visade stundom 24 á 27 grader kallt. Ymnigt med snö föll i denna Månad. Redan den 5:te
Mars inställde sig åter töväder, så att term. t.o.m. visade på +8 grader och enskilda wattenfläckar kunde märkas på sjöarne, något som jag denna årstid ej förr observerat härstädes sedan min hitkomst. Under resten af månaden ända till den 28:de höll sig term. stadigt under fryspunkten, ehuru kölden aldrig öfversteg -19 grader. Under månadens sista 4 dagar war det åter blidwäder.
April månad inträdde, men term. höll sig förvånanswärdt envist under fryspunkten äfven under dagarne, utan att dock nedgå mer än på sin höjd 7 grader under densamma, ända till d. 20:de, då den under dagarne började hålla sig några högst få grader öfver 0. Af wårfåglar fingo wi under denna månad ej se flera än bofinken, sädesärlan och slut. anden.
Maj kom, men ingen wår. Natten mellan d. 7:de - 8:de föllo betydliga massor med snö och ända t.o.m. d. 27:de kunde term. k. 8 på morgnarne ej komma högre än till +7 grader. Alla wattendrag kördes obehindrat, ja ännu den 28:de (d 28 Maj 1867!) kördes stora hölass från Sandö midt upp efter Ångermanelfven och d. 21 kommo kornlass (á 30 R:dr tunnan) körande yttre sjövägen från Hernösand direkte hit öfver åt Skog och norra Ångermanland. Först d. 18:de lät lärkan höra sig. Ändteligen d. 30:de tycktes utsigterna något ljusna, då term. en stund uppgick till +18 grader och alla småbäckar började dansa fria, särdeles sedan d. 31 ett ymnigt regn började falla. Första Tussilago hittades denna dag. Hittills hade man dock burit sitt kors med tålamod, men då med
Juni månad ingick och term. åter nedgick, så att den i bästa fall någon middagsstund kunna wisa +13 á 16 grader; när alla berg i bakliden ännu woro fullkom. snötäckta och all gräsmark likaså (endast åkrarne visade sig bara); när man ännu d. 5 Juni kunde promenera på de större sjöarne, hvilket jag sjelf war i tillfälle att probera; när ännu den 10:de på natten stark frost inställde sig och när slut. den 13 ett ståtligt urwäder wid +1 grad (sic!) grads wärme arrangerades, då blef det werkligen hemskt och en dyster aning om utgången af allt detta började intaga allas sinne. Först den 16 och 17:de blefvo de större sjöarne fri från is. Straxt derefter kunde en eller annan åkerlapp börja besås. Nu inträdde med ens såsom genom ett trollslag en märkwärdig förändring. Den 20:de började åskan mullra och åtföljdes af ymnigt ljumt regn, omedelbarligen hvarefter 25 graders wärme inträdde och uppgick inom ett par dagar till +28 grader. Sommaren uppstod fullvaken på en gång, men tywärr för sent, ty hvarken korn - eller potatis- sådd hann afslutas före midsommaren, utan en god del måste sparas till efter helgen. Wädret fortfor nu öfver hufvud taget att wara ganska wackert äfven under början
af Juli månad. Efter den 20 Juli wille term. ej gerna komma högre än +16 á 18 grader. Under
Augusti månad steg åter term. så att den på dagarne wan. höll sig omkring +20 och wädret war i allo tillfredsställande och gynsamt för årswexten. I början af denna månad företogs allmänt höbergningen och fullbordades till allmän belåtenhet om och regnet stundom warit i någon mån hinderligt
Med September månads ingång började term. att falla något, dock fortforo dagarne hela månaden igenom ända till d. 23 att wara emellan +13 och +17 grader warma. Kornet stod ymnigt och wackert med förwånansvärdt stora och tunga, men tywärr nästan öfverallt ännu gröna ax. Farhågan att all denna herrlighet aldrig skulle hinna mogna besannades ock snart på ett ganska grymt sätt. Redan nätterna till den 3 och 21 Sept. åtföljdes af ganska allvarsam frost som på en del ställen förstörde potatiskålen, hvaremot kornet wäl dessa nätter ej tog någon wäsentlig skada. Nu inträdde emellertid de för Norrlänningen minnesvärda nätterna till d. 24:de, 25 och 26 Sept., hvilka succesive medförde allt skarpare och skarpare frost, så att den 26:te på morgonen den invid wäggen hängande term. visade -4 grader. Den gröda som denna natt befanns stående på strå blef säkerligen ej mycket wärd och det som man i brådrasket hade skurit war till en god del grönt. Hela
Oktober månad höll sig term. på dagarne ungefär. omkring +6 grader á +10 grader, stundom något derunder. Den 31 föll första snön och den 4:de
November hade wi slädföre som förblef stadigvarande. I midten af månaden tillfrös sjöarne och den 23 hade wi 18 grader kallt. Med
December månads ingång inträdde och fortfor en sträng köld, som nådde sitt Culmen dagarne före jul då term. ibland kunde nedgå ända till -38 grader. Stark köld fortfor f.ö. till årets slut med undantag af den 26, 27, 28 då Term. ej nedgick under -6 grader
Att till följd af ofvanuppgifne temperaturförhållanden under försommaren och hösten den norrländska spanmålsskörden år 1867 både till qvali och qvantum gifvit ett bedröfligt utslag är numera ett factum, hvarom äfven "Sörlänningarne" genom sin storartade hjelpsamhet till nödens afhjelpande på det wackraste sätt wisat sig hafva tillräcklig kännedom. Att äfven rågskörden till wäsentlig del, till följd af den sega wåren slog fel, hade wäl i det stora hela mindre att betyda, då, såsom kändt är, rågodlingen här är föga aktad och utbredd. Äfven potatisskörden blef naturligtvis sparsam, men af god beskaffenhet. Deremot utföll lyckligtvis åtminstone inom detta distrikt höskörden fullt försvarlig så att ladugårdarna ej behöft inskränkas. Orätt wore emellertid säga att man ej har fått matnyttigt korn, ehuru wisserligen både sparsamt och dåligt. Med säkerhet kan jag ej yttra mig om sädeskorn, men jag har anledning tro att distriktet kan skrapa ihop tillräckligt af den varan för sitt eget behof, men för tillräcklig brödfödas anskaffande hafva alla socknarne nödgats begära större eller mindre lån Att nu omnämnde spannmålsförhållanden ej warit alldeles utan inverkan på under senhösten förekommande Febrar och tarmkanalssjukdomar är wäl antagligt, ehuru, som af nedanstående rubrik synes, helsotillståndet i öfrigt under det förflutna året i allmänhet warit ovanligt tillfredsställande.

2. Allmännare förekommande sjukdomar
a) Endemiska
Såsom omnämndt i hvarje af föregående års berättelser är Gastralgien härstädes hemmastadd, hvartill med skäl kan fogas den kroniska reumatismen. Beträffande antagliga orsaker till dessa sjukdomars frequens äro några ord yttrade i föregående Års rapporter.

b. Epidemiska
Detta år har af de 5 sistförflutne warit det från epidemiska sjukdomar mest befriade, så att föga eller intet är att under denna rubrik omorda Wisserligen hafva som en swag efterdyning af 1866 Års smittkoppepidemi härstädes förekommit 6 fall af denna sjukdom under året, men noga taget höra 3:ne af dessa ej till distriktet, alldenstund de beträffade 3:ne på andra sidan elfven i och för erhållande af arbete i April månad uppkomne Wermlänningar, hvilka jag dock här uppför emedan jag blef tillkallad att sköta dem. De trenne andra fallen beträffade ett barn i Nora samt tvenne i Nordingrå, samteligen under 10 år, lindrigt insjuknade, alla i Juli månad. Några flera fall hafva ej kommit till min kunskap. Spridda fall af enkla gastriska febrar hafva, såsom af summariska rapporten synes, förekommit tem. jemt under hela året, dock förnämligast på hösten. Samma är ock förhållandet med Enteritis. I December månad började i Nora och Wibyggerå socknar några fall af nervfeber att wisa sig. Af dessa woro:

mellan 1-10 år: 1 qu
mellan 10-20 år 2 m.
mellan 20-30 år 2 m. 2 qu
mellan 40-50 år 1 m (död) 1 qu
mellan 50-60 år 1 qu.
Summa 5 m. 5 qu. summa S:rum 10 sjuke, hvaraf 1 man död
Af difterit hafva förekommit ett par fall. Hade sålunda ej dessa nervfeberfall inträffat i slutet af året skulle detsamma f.ö. hafva warit fullkom. fritt från epidemier inom detta distrikt.

c Sporadiska
Bronchit, bronchialkatarrh, gastrisk feber, enteritis, kronisk magkatarrh, Cardialgier o.s.v. hafva f.ö. under det ganska friska året warit de frequentaste åkommorna. Utom de i "öfversigten af under året gängse sjukdomar" uppförda fallen hafva dessutom förekommit ett eller annat af följande: Abscessus ani, angina membranacea (Croup. död), Chorea, Contusiones, Enuresis, Fracturae Anticruris, Hydrocele, Haemorrhagia Uteri, Hernia inguinal., Ideotismus, Kolik, Marasmus Senil + Fractura Femoris (död), Melancholia, Prolapsus ani, Stricturae Oesophagi, Vulnus laeceat. pedis (amput.) Arthroit. Gen. dextr., Coxarthrocace, Diabetes, Epilepsi, Hepatitis, Hydrocephalus, Hygroma patete., Lithiasis, Teleangiectasis, Urticaria. Att härvid en del obetydligare smååkommor blifvit förbigågna är naturligt, och hänvisas i öfrigt till öfversigten öfver årets gängse sjukdomar

d. Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis, Kroniska hudsjukdomar:
Beträffande syphilis i allmänhet hänvisas till hvad som är sagdt i 1866 års rapport och föregående. Något nytt är derutinnan ej att tillägga.
I år hafva här af denna sjukdom kommit till min kännedom 7 fall. På ett ställe i Bjertrå påträffades på en gång 4 smittade (se rapporten derom af den 4 Febr.). Det femte, en äldre quinna från Ullånger med Condylomer och indurerade sår på munläpparne insändes nästan samtidigt till Lazarettet. Det 6:te fallet, en medelålders man med Chancre och envis bubon i v. ljumsken wårdades i hemmet. Med det 7 fallet, en äldre man, f.d. Skutskeppare, inträffade det mindre vanliga att pat. dog. Han hade så länge förhemligat sjukdomen att han war alldeles förstörd i halsens och svalgets mjuka partier, då jag fick se honom. Han dog till följd af dyspné, utmergling och kraftuttömning. Ytterligt willrådig war jag huru jag skulle behandla en sådan pat, men då ingen tid war att förlora och han såg förfärlig ut i halsen gaf jag honom trots hans nedsatta tillstånd Syr. Giberti, hvarpå såren otroligt hastigt började rena sig, men för sent. Beträffande Saltfluss, Elepantiasis och Kroniska hudsjukdomar gäller alldeles detsamma som är sagdt i 1866 års berättelse och föregående, hvarför jag, till undvikande af onödigt upprepande, här förbigår dem.

e. Sinnessjukdomar
Detta år har jag endast warit tillkallad till en enda sinnessjuk inom distriktet, nem. en melankoli, för hvars intagande å Hernösands hospital jag uppsatte nödiga handlingar. En yngre gift quinna, med tydligen börjande Mani, har jag dessutom haft tillfredsställelsen under behandling se tillfriskna, så att hon, för denna gång åtminstone, ej behöfde intagas på hospitalet. Flera personer med tydlig disposition för sinnessjukdom har jag dock haft att göra med och torde jag wäl träffa en eller annan af dem hostitalsmässig ett annat år. För öfrigt hänvisar jag till 1866 års berättelse och föregående angående sinnessjukdomars frequens m.m. inom distriktet

f Epizootier
hafva ej under året förekommit, åtminstone efter hvad mig bekant är.

3 Förhållandet i allmänhet med
a. Sundhetspolis - och Sockennämders werksamhet för helsovården - Sockenapothek
Angående detta allt har jag intet att tillägga eller ändra i hvad under motsvarande rubriker är anfördt under föregående år (1863-66) Såsom förr har jag åtskilliga gånger på namdernas föranstaltande blifvit hemtad till obemedlade sjuke.
b. Fattig - och Fångwård
Beträffande Fattigwården hänvisas till 1866 och föregående års berättelser. Fängelser finnas ej inom hela distriktet, utan transporteras fångar wan. fortast ske kan af Kronobetjeningen till Hernösand.
c. Allmänna wälgörenhetsinrättningar. Folkskolor
Af de förra finnas inga. Angående folkskolor se 1863 års berättelse
d. Helsobrunnar och Badorter.
Inga numera begagnade dylika finnas inom distriktet. Af gammalt hafva dock inom åtskilliga socknar funnits källor, som af allmogen ansetts och begagnats som helsobringande. Se 1866 och föregående års berättelse angående detta och dithörande ämnen.
e. Vaccination och revaccination
D. 27 Juni afgingo 1866 års vaccinationsjournaler från stationen till K. M:s B:de. 1867 års journaler äro ännu ej från nämnde myndighet till stationen insände. Vaccinationerna hafva under det förflutna året, efter hvad hittills är mig bekant, gått sin jemna gång. Närmare får jag wäl f.ö. tillfälle yttra mig derom, då journalerna för året anlända. Som smittkoppepidemien upphört hafva wäl högst få, om ens några revaccinationer företagits.
f. Apothek
Distriktets enda apothek eges af examinerade provisorn och apothekaren C. J. Horneij som derå erhöll personligt privilegium d. 9 Sept. 1863 sista visitationen å detsamma förrättades d. 3 Dec. och protokollet öfver densamma afgick från stationen d. 24 i samma månad.
g Barnmorskeväsendet
Såsom af Rubr. 5 e. synes, ega distriktets 7 kyrkosocknar ej mindre än 6 examinerade barnmorskor, af hvilka Skog och Nora hafva en gemensam. Barnmorskan i Styrnäs är gemensam för ett helt pastorat, som blott med Styrnäs kyrkosocken ingår i Skogs distrikt. Alla barnmorskorna äro af kommunerna ordent. antagna och aflönade, hvarom se vidare 1863 års berättelse under samma Rubr. Barnmorskorna åtnjuta i allmänhet allmogens förtroende, om inskränkning göres för Bjertrå och Wibyggerå socknar, der äfven andra "jordgummor" emellanåt lära påkallas. Sjelf har jag under året warit särskildt tillkallad wid svårare förlossningar. Den första d. 10 Febr. beträffande en gift förstföderska, hvilken dock förlöstes utan några konstens åtgärder. Den andra beträffande en gift quinna i Wibyggerå och den tredje en gift quinna i Nordingrå, öfver hvilka båda förlossningsfall jag insändt särskilda rapporter respective d. 5 Maj och den 24 Dec. Till K. S. Collegium hafva under året följande af barnmorskor i distriktet utfärdade tångförlossningsrapporter afgått
Juni 6:te från barnmorskan Näsholm i Bjertrå beträffande tångförlossning å sedermera tillfrisknade hustru Björklund i Köija
Aug. 8 från barnmorskan Sundin (Lundholm) i Nordingrå beträffande tångförlossning å G. K. Björklund i Gåsnäs.
h. Beväringsmanskapet
Årets mönstringsrapporter afgingo från Stationen till K. M:s B:de d. 23 sist. Maj

4. Embetsförrättningar på grund af Vederbörande auctoriteters förordnande
a. Helso och Sjukwården
1. Resa till Bjertrå Jan. 7 8 Gastr. Feber m.m.
2. Resa till Bjertrå Jan. 11 Gastr. Feber m.m.
3 Resa till Bjertrå Febr. 4 Venerisk sjukdom
4 Resa till Ullånger Febr. 20 Venerisk sjukdom
5 Resa till Nora Mars 20 Lunginflammation m.m.
6 Resa till Nora Dec 8 Nervfeber
7 Resa till Wibyggerå Dec 14 Nervfeber
Öfver hvilka tjensteresor embetsrapporter blifvit under årets lopp till K. M:s B:de afsända.
b. för medico- legala ändamål
1. Resa till Wibyggerå Apr. 3 Obduction å bondedottren M. Br. Nilsdotters i Berg flickefoster
2. Resa till Nordingrå Apr. 17 Obduction å pigan S. Gr. Bergquists från Salberg flickebarn
3. Resa till Örnsköldsvik Maj 24 Obduction å Skomakaren Carlssons minderårige son Carl G. Seibrandt.
öfver hvilka förrättningar protokollsafskrifter till K. M:s B:de och K. S. Colleg. under året afgått

5. Uppgift på inom distriktet boende personal af
a. Legitimerade läkare et.
Undertecknad prov. läkare ensam under denna rubr.
b. Badarmästare finnes ej
c Djurläkare finnes ej närmare än i Hernösand
d. Apothekare: Examinerade Apothekaren C. J. Horneij
e. Barnmorskor:
1. K. Sjödin för Nora och Skog
2. S. C. Sundin (Lundholm) för Nordingrå
3 K. Ch. Wennström för Wibyggerå
4 B. Ch. Hallén för Ullånger
5 A. Östberg för Styrnäs
6 J. Näsholm för Bjertrå
af hvilka N:o 1 2 3 5 6 äro examinerade för instrumenters bruk. Alla äro de af socknarne ordentligt antagna och aflönade (se 1863 års berättelse)
f. Vaccinatörer äro
1 L. Felldin för Skog belönad 1867.
2 E. Sundlöf för Wibyggerå belönad 1862.
3 G. L. Gillöf för Nordingrå belönad ?
4 Sjödin för Nora
5 B. Ch. Hallén för Ullånger
6 J. Näsholm för Bjertrå
7 A. Höglund för Styrnäs
N:o 1 är folkskolelärare och klockare; 2 Kyrkowäktare 3 Klockareenka, 4 Klockare, 5 6 7 Barnmorskor.
g. Quacksalvare talrika (se 1863 års berättelse)

6. Wetenskapliga iakttagelser et.
Inga af större intresse.

Skog den 31 December 1867
Elis Nicolaus Carlgren
Pr. Läk. i Skogs distr.

Öfversigt af gängse sjukdomar inom Skogs provincialläkare- distrikt år 1867.

Anm. Se f.ö. Årsrapportens Rubr. 2 c om Sporadiska Sjukdomar
Skog 31 Dec. 1867 E. N. Carlgren