Årsberättelse från Skogs provincialläkaredistrikt 1868
Beträffande distriktets topografi, odlingar förvärfskällor m.m. m.m. äro några ord i allmänhet yttrade i Inledningen till 1863 Års berättelse.

I. Wäderlekens och Årsvextens beskaffenhet i allmänhet:
Januari månads första dagar varierade temperaturen mellan 10 à 20 graders köld, hvarefter blidare väderlek, stundom t.o.m. öfvergående till tö, war rådande ända till d. 21, från hvilken dag term. föll tills den slutl. d. 24 visade ända till –37 grader, hvarefter den åter steg, så att den d. 30 t.o.m. stod på +4 grader. Snö och slädföre tillräckligt.
Februari 1:sta–9:de varierade gradtalet mellan –20 grader och +2 grader. Den 10:de hade vi –27 grader hvarefter term. åter höjde sig så att den d. 18:de och 19:de stod öfver nollpunkten och varierade sedan ända till månadens slut mellan –15 grader och +2 grader à 3 grader. Äfven Mars ingick med ganska mild väderlek men med betydl. snöfall. Till den 13:de steg visserligen ej term. öfver +-0 grader, men nedgick ej heller längre än till –20 grader. Från och med den 13:de inträdde i hållande blidväder, mot slutet af månaden uppgående ända till +10 grader och blott undantagsvis nedgick term. under 0 grader
April månad war föga blidare än slutet af Mars och högsta gradtalet under hela månaden inträffade den 23:dje, då term. visade +13 grader en stund. Redan före d. 20:de war det dock slut med slädföret. Den 14 kom lärkan, d. 20:de sädesärlan, den 21 gräsanden.
Maj. Sjöarne inpraktikabla, men mycken snö ännu quarliggande. Från och med den 10:de började term. stiga till +12 grader à 14 grader i skuggan kl. 8 f.m. och höll sig sedan teml. jemt wid detta gradtal eller något derutöfver. Den 14:de voro de störrre vattendragen isfria och redan dagarne före d. 20:de började der till lämpligt liggande åkerstycken kunna besås.
Juni. Ännu den 1:sta i denna månad såg jag under en tjensteresa väldiga snödrifvor i de trängre dalarne, ehuru vegetationen för öfrigt tätt invid var ganska långt framskriden. Wärmen under hela månaden teml. jemn, men öfversteg blott en gång 21 grader, annars höll den sig vanl. mellan +15 grader à +20 grader.
Juli. Wärmen jemn och ihållande, +20 grader och derutöfver, men brist på regn gjorde att vegetationen pådrefs för brådstört och redan omkring den 20:de måste höbergningen företagas emedan allt hotade att förbrännas af den envisa torkan och värmen som nu stundom uppgick till +29 grader à +30 grader.
Augusti ingick med samma fortfarande wärme wanl. stigande till 25 à 26 grader Flera gånger tyckte man sig med säkerhet kunna spå regn, men endast undantagsvis samt i små portioner utdelades något af den varan så att allt brådmognade och redan före den 17:de kunde rågskärningen påbörjas. Nu kom ganska rikligt regn, som åtminstone kom potatisen till godo äfvensom den förbrända gräsvallen. Hetta och torka inträdde ånyo och omkring d. 20:de börjades med kornets skärning. Luften war tjock och disig, likasom uppfylld af rök, genom hvilken solen framskimrade som ett svagt eldrödt jätteklot
September ingick med svalare temperatur och ymnigt regn, men wärmen tilltog snart åter och uppgick stundom till +23 grader. Från midten af månaden steg likväl ej temperaturen ej öfver +15 grader För skördens torkning i hässjorna blef wäderleken ganska tjenlig
Oktober. Redan i manadens början visade sig skarp frost under nätterna. Den 21 war –5 grader på morgonen och bergen woro betäckta med snö. I slutet af månaden woro smärre wattendrag isbetäckta och slädföret hjelpligt.
November. Tö och regn började månaden, tog bort all snö och lemnade endast isgatan quar. Lägsta temperaturen inträffade före och omkring d. 20 då term. visade –10 grader à 12 grader, annars war wäderleken öfvervägande mild hela månaden
December. Äfven denna månad war temperaturen ovanl. mild, så att med undantag af d. 8:de, då term. visade –23 grader samt en eller annan dag, då den kunde visa –10 grader à –13 grader stod den vanl. en eller annan grad öfver eller under nollpunkten. Årets sista dagar nedgick dock term. till –11 grader à –14 grader
Af ofvanstående redogörelse för wäderleken säger sig nästan sjelft huru årswexten utfallit och kan dess resultat med ett par ord karakteriseras som: ”litet men godt”, så mycket mera att sätta wärde på som man ännu hade eftersmaken af 1867 års omogna och skämda skörd quar. Höskörden blef nästan knapp så att wäl på många hemman ladugården ställts på förknappning eller förminskning. Kornet blef kort på strå hvilket ock betydl. bidrog till minskad fodertillgång, men så blef kärnan så mycket mustigare i stället {…} här stod icke något s.k. ”lättkorn” att att få för pengar, så mycket lyckligare som det s.k. ”stridkornet” torde fylla behofvet. Potatisen gaf wäl ej så mycket i tunnan som vanliga år, men så war den af sådan ovanlig godhet i stället att dess wärde som födoämne steg i förhållande dertill. Rågen, endast sparsamt odlad, war i allmänhet mycket tunn men kärnan stor och af god beskaffenhet. Att man sålunda ej kan debitera 1868 års skörd för några sjukdomar härstädes är påtagligt, hvaremot följderna af 1867 års otillräckliga och dåliga afkastning af jordbruket teml. tydligt kunna spåras i under året gängse epidemier

II. Allmännare förekommande sjukdomar
a. Endemiska:
Cardialgi, Gastralgi, kronisk magkatarrh, eller hvad man skall kalla alla dessa möjliga variationer af maglidanden, äro såsom jag årligen haft tillfälle omnämna härstädes rent endemiska. Detsamma kan wäl med fog sägas om den kroniska rheumatismen. Om antagliga orsaker till dessa så wanliga åkommor har jag flera gånger i föregående års (1866-63) berättelser yttrat mig.
b. Epidemiska
Summarisk öfversigt med hänseende till ålder och årstid öfver typhus- och smittkoppsjuke under året bifogas härjemte årsberättelsen och hänvisar jag f.ö. till efter werkställda tjensteresor till K. Sundh. Collegium afsända specialrapporter öfver nämnda sjukdomar, af hvilka framgår hufvudsakl. att det öfvervägande antalet typhussjuke förnämligast lidit af enteritiska symtomer samt att i aetiologiskt hänseende förledet års dåliga och otillräckliga skörd otvifvelaktigt spelat en väsendtlig rôle, om ock å andra sidan tydliga undantagsfall förekommit. De få fall, summa 11, som förekommit af smittkoppor hafva i allmänhet warit ganska lindriga. Af typhussjuke utgör hela antalet 51. De sjukes fördelning på socknar, ålder, kön, årstid o.s.v. se den summariska rapporten.
c Sporadiska
dessa hafva ej företett någonting ovanligt i sitt uppträdande och hafva som vanl. efter olika årstider utgjorts förnämligast af katarrhala affectioner i digestions- och respirationsorganerna, pneumoni, diarrhé m.fl. Hvad diarrheerna widkommer hafva otvifvelaktigt en mängd fall af dylika förekommit som blifvit afhjelpta läkares råd förutan. För öfrigt hänvisas till summariska rapporten öfver ”gängse sjukdomar under året” och uppräknas här endast de sjukdomar, af hvilka förekommit endast ett, på sin höjd 2:ne, fall, neml.: Angina membranac., Morbilli, Thrombosis, Contusio faciei, Morbus saturninus, Fractura femorum, Stomatitis, Prostatitis, Fractura anticruris, Perityphlitis, Spondylitis, Corpora extranea pharyngis, Vaginitis, Epilepsia, Cirrhosis Hepatis, Nephritis, Rachitis, af hvilka endast ett, eller Cirrhosis Hepatis, slutat med döden.
d. Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis, Kroniska hudsjukdomar
Beträffande syphilis gäller hvad som är sagdt i 1866 års berättelse och föregåenende, hvaraf framgår att denna sjukdom, desto bättre, härstädes ej har visat någon större frequens. Någon tjensteresa för venerisk sjukdom har ej detta år förekommit. Beträffande åter öfriga under denna rubrik uppräknade sjukdomar har jag något omständligare haft tillfälle yttra mig i 1866 års berättelse och då förhållandet med dessa åkommor warit oförändradt desamma som då, så hänvisar jag, för undvikande af onödigt upprepande af samma sak, till nämnda handling
e. Sinnessjukdomar
Någon undersökning af sinnessjuk i och för intagande å Hospital, har detta år ej förekommit. För öfrigt har jag teml. omständligt yttrat mig om dessa sjukdomar i allmänhet i 1863-1866 års berättelser, hvarföre hänvisas till dessa. Måhända kan det förtjena nämnas att allmogen här ej synes obenägen att i ganska god tid wända sig till läkaren för att erhålla råd för personer, som synes börja lida af sinnesrubbning. Särdeles har detta warit förhållandet med flera medelålders quinnor, som lidit af långvarig sömnlöshet i förening med hallucinationer och deprimerad sinnesstämning till sådan grad att mången melankoli blifvit remitterad till hospital för mindre markerade symtomer. I strid mot allmogens wanliga slutenhet hafva sådana patienter, wid frågan om redogörandet för sitt tillstånd, genom vänligt tilltal och framför allt genom tålmodigt samspråk derom, kunnat bringas till en verkligen förvånande öppenhjertighet i frågor som dylika patienter annars wanl. pläga wara särdeles måna om att förhemliga. Att sålunda en eller annan patient som säkerligen annars snart hemfallit till hospitalet genom undanrödjande af botliga underlifslidanden och genom användande af Opium i stora doser, hvarigenom wäl behöflig sömn åstadkommits, återbringats till ett mera normalt själslif än förut, är ett factum, hvarom jag wid sammanträffandet med dylika återställde sjuke, blifvit öfvertygad.
f. Epizootier
några dylika hafva ej under året mig veterligen förekommit inom distriktet

III Förhållandet i allmänhet med
a. Sundhetspolis och socknenämders werksamhet för helsovården, Sockneapothek:
Angående denna rubrik har jag intet att tillägga till hvad som är yttradt i 1863 och `66 års berättelse. I likhet med föregående år har jag flera gånger på socknarnes enskilda bekostnad af medlemmar i Sundhetsnämd blifvit tillkallad till fattige sjuke
b. Fattig- och fångvård
Beträffande fattigvården hänvisas till 1866 års berättelse och föregående. Att fattigwården under de sednaste åren genom flera sammanträffande omständigheter (sämre skördar, brist på arbetsförtjenst, ett öfverflödigt lefnadssätt under den goda dagen, medvetandet om att i värsta fall få kasta sig med talrik afkomma på fattigvården, tidiga giftermål mellan kontrahenter utan tak öfver hufvudet, familjefäders plötsliga affärd till Amerika o.s.v.) allt mer och mer betungas är ett sorgligt factum
Fängelser finnas ej inom hela distriktet utan befinnes närmaste fängelse i Hernösand
c. Allmänna wälgörenhetsinrättningar. Folkskolor.
Af de förra finnas inga. Angående folkskolor se 1863 års berättelse
d. Helsobrunnar och Badorter
Inga numera begagnade dylika finnas inom distriktet. Af gammalt hafva dock inom åtskilliga socknar funnits källor, som af allmogen ansetts och begagnats som helsobringande. Se härom 1866 och föregående års berättelser
e. Vaccination och revaccination:
Den summariska rapporten öfver skyddkoppsympningen inom distriktet för år 1867 jemte samma års journaler afgick från stationen d. 25 Juni. Journalerna för 1868 äro ännu ej från Kongl. M:s resp. Befallningshafvande till stationen anlända, hvadan någon specielare redogörelse för resultaterna af det förflutna årets vaccinationer ej kan gifvas. Dock är det en känd sak att vaccinationerna ej utfallit gynsamt, dels till följd af svårigheten att få någon duglig vaccin, dels och med anledning af allmogens på många ställen visade liknöjdhet att få sina barn vaccinerade. Måhända är wäl en eller annan förrättningsutöfvare ej heller så alldeles fri från att resultatet stundom blir mindre godt.
f. Apotheket
Distriktets enda apothek eges af examinerade provisorn och apothekaren C. J. Horneij, som derå erhöll personl. privilegium d. 9 Sept. 1863. Sista visitationen å detsamma förrättades d. 14 och protokollet öfver förrättningen afgick från stationen d. 20:de sistl. December.
g. Barnmorskeväsendet
Såsom af Rubr. V e. synes ega distriktets 7 Kyrksocknar ej mindre än 6 examinerade barnmorskor, af hvilka Skog och Nora ega en gemensam. Barnmorskan i Styrnäs är gemensam för hela detta pastorat, som blott med Styrnäs kyrksocken ingår i Skogs distr. Alla barnmorskorna äro af kommunerna ordentl. antagna och aflönade, hvarom se vidare 1863 års berättelse under motsvarande Rubr. Barnmorskorna åtnjuta i allmänhet allmogens förtroende, om inskränkning göres för Wibyggerå och Bjertrå socknar, hvarest icke så sällan dels barnmorska från angränsande socknar, dels och andra jordegummor anlitas. Följande rapporter angående af barnmorskor werställda instrumentalförlossningar under året hafva från stationen afgått neml:
N:o 1. Januari 9:de. Rapport från barnmorskan Sundin (Lundholm) i Nordingrå om Magdalena Persdotters i Edsätter by förlossning från ett lefvande flickbarn medelst ”tång”
N:o 2. Mars 8:de. Rapport från samma barnmorska om hustru Wästman i Bergsåker. Enahanda förlossning.
N:o 3 April 3:dje. Rapport från barnmorskan Näsholm i Bjertrå om hustru Magdalena Wigrens förlossning från ett dödt flickebarn medels skarpa haken
N:o 4 s.d. Rapport från samma barnmorska om ogifta Karin Söderbergs i Hjelta förlossning från ett lefvande gossebarn medelst strubbiga haken.
Sjelf har jag under året tvenne gånger varit tillkallad till svårare förlossningar, neml. första gången omedelbart efter min hemkomst natten till 24 Januari från Örnsköldsviks distrikt, der jag på Kongl. Maj:ts Bef:des förordnande i egenskap af t.f. provincialläkare efter D:r Strömbäcks död uppehållit mig en veckas tid, (se min rapport härom af den 29 Januari 1868) under hvilken tid ej mindre än trenne bud hade warit efter mig från barnmorskan Sundin i Nordingrå, som ej på egen hand kunde förlossa Magnus Melanders 37 åriga hustru i Mjellom. Wid min ankomst befanns moderkakan ”delvis föreliggande” och upplystes att quinnan hade haft svåra blödningar öfver 8 dagar. Patientens puls kunde ej uppfattas, rösten ej hörbar, blekheten waxlik o.s.v. Blödningen hade upphört. Oaktadt förhoppningarne om quinnans lif woro så godt som inga, företog jag dock genast, för att om möjligt åtminstone få henne förlöst, wändning, hvilken hastigt och utan ringaste svårighet verkställdes, men då quinnan synbarligen drog sina sista andetag, afstods från fortsättande af operationen. Måhända hade litet mera käckhet från barnmorskans sida, före min ankomst, här warit på sin plats.
Det andra fallet beträffade en uppe i Styrnäsfjellen aflägset boende fattig torparehustru i Långsjön, dit jag af barnmorskan tillkallad anlände den 30:de Mars på natten. Barnvattnet hade för längesedan gått, fostret låg i tvärrigtning med buken nådåt och så fast omkringgjutet af den sammandragna lifmodern, att ej ens två finger kunde trängas emellan lifmoderväggen och fostret. Bäckenet wälbildadt. Efter naturligtvis fåfänga försök att wända; efter att under användande af ljumma insprutningar, wärmande omslag och opiat, förgäfves hafva bidat någon förändring till d. 1 April på morgonen, då wärkarne fortfarande woro irreguliera och mycket plågsamma och quinnans tillstånd blef allt mer och mer betänkligt, uttog jag med stor möda och svårighet fostrets viscera för att om möjligt få litet mera utrymme, hvilket wäl också lyckades så tillvida att jag kunde få in handen bakåt ryggen och sätet å fostret, men då quinnans krafter allt mer och mer aftog och då hon under högljudd klagan bad att få slippa och jag i alla fall såg ingen utwäg att få henne förlöst, så ansåg jag orätt att vidare plåga henne, utan dröjde endast quar hos henne till skymningen af denna, den dystraste dag i mitt lif, då hon småningom aftynande, drog sin sista suck. Tilläggas bör att barnvattnet redan före barnmorskans ankomst hade gått, emedan torparhustrun, som war omföderska hade trott att förlossningen nog skulle gå bra med tillhjelp af en annan ”jordegumma”.
h. Bewäringsmanskapet
Årets mönstringsrapporter afgingo från stationen den 24 sistl. Maj.

IV Embetsförrättningar på grund af wederbörande auktoriteters förordnande:
a. Helso- och Sjukwården
N:o 1. Resa till Nora Januari 6: Typhus
N:o 2 Resa till Nora Januari 29 d:o
N:o 3 Resa till Wibyggerå Februari 1 d:o + Pneumoni m.m.
N:o 4 Resa till Nora Februari 4-5 Typhus
N:o 5 Resa till Nora Februari 10 d:o
N:o 6 Resa till Nora Februari 21 d:o
N:o 7 Resa till Nora 29/2-1/3 Variolae m.m.
N:o 8 Resa till Nora Mars 11 Typhus, Febr. gastr.
N:o 9 Resa till Nora Mars 12 Variolae
N:o 10 Resa till Nordingrå April 4 Typhus
N:o 11 Resa till Skog Maj 13 d:o
N:o 12 Resa till d:o Maj 19 d:o
N:o 13 Resa till d:o Maj 25 d:o
N:o 14 Resa till d:o Maj 30 d:o
N:o 15 Resa till Nordingrå Juni 1 d:o
N:o 16 Resa till Skog Juni 5 d:o
N:o 17 Resa till Nordingrå Juni 7 d:o
N:o 18 Resa till Skog Juni 11 d:o
N:o 19 Resa till d:o Juni 20 d:o
N:o 20 Resa till d:o Juni 29 d:o
N:o 21 Resa till Nordingrå Juli 3 d:o
N:o 22 Resa till d:o Juli 7 d:o
N:o 23 Resa till d:o Juli 14 d:o
N:o 24 Resa till d:o Juli 21 d:o
N:o 25 Resa till Ullånger Juli 30 d:o
N:o 26 Resa till Nordingrå August. 3 d:o
N:o 27 Resa till Nora Oktober 1 Variolae
N:o 28 Resa till d:o Oktober 21 d:o
N:o 29 Resa till d:o Novemb. 9 d:o
N:o 30 Resa till d:o Novemb. 24 d:o
Tillkommer:
på Kongl. Mts Befallningshafvandes i VesterNorrl. Län särskilda förordnande såsom t.f. prov. läkare i Örnsköldsviks distr:
N:o 31 Resa till Örnsköldsvik och Gideå Januari 17-23 för Typhus.
öfver hvilka tjensteresor rapporter blifvit under årets lopp till K. M:s resp. Befallningshafvande samt Kongl. Sundh. Collegium afsända.
b. För medicolegala ändamål:
1. Resa till Bjertrå April 4. Obduction å pigan Johanna Eriksdotters i Maland flickebarn.
2. Resa till Skog Juni 3. Besigtning å ett uppruttnadt fosterlik funnet ute å marken wid s.k. Bergsviken. Öfver hvilka förrättningar protokollsafskrifter kort efter deras werkställande under årets lopp till vederbörande myndigheter afgått.

V Uppgift på inom distriktet bosatt personal af:
a. Legitimerade läkare:
Undertecknad, provincialläkare ensam under denna rubr.
b. Badaremästare finnes ej
d. Apothekare
Examinerade Apothekaren och provisorn C. J. Horneij
c. Djurläkare finnes ej närmare än i Hernösand
e. Barnmorskor:
1. Karin Sjödin för Nora och Skog
2. S. C. Sundin för Nordingrå
3. K. Ch. Wennström för Wibyggerå
4. A. Östberg för Styrnäs
5 Joh. Näsholm för Bjertrå
6. B. Ch. Hallén för Ullånger
Af hvilka endast den sistnämnda ej är examinerad för instrumenters begagnande se vidare 1863 års berättelse.
f Vaccinatörer äro:
1 L. Felldin skollärare i Skog belön. 1867
2 E. Sundlöf Kyrkväkt. Wibyggerå d:o 1862
3 G. L. Gillöf Klockareenka Nordingrå d:o ?
4 Sjödin Klockare Nora
5 B. Ch. Hallén Barnmorska Ullånger
6 J. Näsholm d:o Bjertrå
7 Anna Höglund d:o Styrnäs
g. Quacksalvare
forfarande ganska god tillgång, men omsättningen teml. frisk, emedan deras i hast uppdykande rykte ej tillräckl. länge håller hvad det lofvar. Den i 1863 års berättelse omtalade mjölnaren Delldén har sökt sig praktik på annat håll under beklagande ”att i Skog skulle aldrig mera uppträda en sådan ”frälsare” som han”. Ordagrannt.

VI Wetenskapl. Iakttagelser wärda att meddela anser jag mig ej hafva

Skog den 31 Dec. 1868
E. N. Carlgren

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Tyfus och smittkoppor

  

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Översikt av sjukdomar