Årsberättelse för år 1880 från Ölands norra Provinsialläkare-distrikt.

1:o a) Kyrkoskrifne invånares antal vid årets början 19620
b) Antal födde under året 534
Antal döde under året 350
c) Antal döde barn under 1 års ålder 59.

2:o Allmänare förekomne sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar:
Skarlakansfeber, som varit gängse härstädes de 5 sista åren, och uppträdt än här än der i byarna i mindre epidemier, har under detta årets lopp aldeles upphört, endast i början af året förekommo några spridda fall.
Nerffeber (Ferbris Typhoides) har förekommit inom 6 socknar, i mindre epidemier, ifrån Maj ända till årets slut. I Borgholm förekom i September några häftiga fall af denna feber, (5 insjuknade och 2 döda) och man var böjd att anse den då rådande ovanligt starka värmen, och det låga vattenståndet, här liksom på andra trakter, såsom förhållanden som voro gynsamma för uppkomsten af miasmatiska febern. Men sjukdomen inskränkte sig till ett enda hus, och det lyckades mig att utleta, att en kista med gångkläder efter en i Stockholm på Sabbatsbergs Sjukhus i nervfeber afliden person blifvit inflyttade på vinden af detta hus,och att deri säkerligen är att söka orsaken till smittan. Kläderna sades visserligen hafva varit underkastade desinfektion. Genom hemflyttande insjuknade tjenare spriddes sedan från detta hus febern till 2:ne olika landtkommuner. Så har jag oftast kunnat spåra sjukdomen från gård till gård, ofta har den blifvit importerad med sjöfarande. I sig sjelf är landet ovanligt friskt och sundt, såsom man äfven kan sluta af den geologiska bildning och den fria belägenhet. Orsaken till de här utbrutna epidemernas långvariga förlopp är åter att söka i almogens likgiltighet att förekomma smittans utbredande, samt deras vana att bo sammanträngda i ett enda rum, och deraf härflytande mer och mindre osnygghet.
b.) Öfrige sjukdomar. Bröstkatarrher under vårmånaderna, och Magkatarrher äfvensom Rheumatiska lidanden hela året om, förorsakade af ohelsosam föda, och det blåsiga och stränga klimatet, äfvensom Ögonsjukdomar, särdeles på nordöstra kusten, äro allmänt förekommande.
c) Öfversikt öfver gängse sjukdomar bifogas i särskild bilaga.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a) sjukas afskiljande från friska har påbjudits, men är omöjlig att konseqvent genomföra.
b) Folksamlingar vid begrafningar, förekomma här som öfverallt, och torde vara omöjliga att förhindra.
c) inställd skolgång, har icke varit af behofvet påkallad.

4:o Allmänna helsotillståndet har under året varit godt.
Några särskilda åtgärder till den befordrande hafva mig veterl. icke under året blifvit vidtagna med afseende på:
a) Godt vatten till dryck och matlagning.
c) Aflägsnande af orenlighet, och osnygghet:
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring.
e) för helsan vådliga boningslägenheter.
f) Luftvexling i allmänna lokaler.
g) Andra för helsoförhållandena menliga omständigheter;
hvarföre jag i dessa afseenden torde få hänvisa till föregående års-rapport.
h) Någon särskild helsovårdsordning har ej heller af någon kommun påbjudits.
i) Inga viten hafva blifvit ålagda.

5:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis.
Någon särskild sundhetspolis finnes ej. Vid smittosamma sjukdomar få bymännen hålla uppsigt öfver ordningen inom de sjuka gårdarna: Kommunerna göra föga eller intet för helsovården. De vilja ej betala för sina fattiga. Tillkallandet af Provinsialläkaren vid misstänkta smittosamma sjukdomar är den enda yttringen af Kommunalnämndens verksamhet i allmänna helsovårdens intresse. Dessa statistiska uppgifter till Prov. Läkaren innehålla mest hänvisningar till föregående år.
b.) Vaccinationen handhafvas ordentligt. Allmogen låter i allmänhet villigt vaccinera sina barn, ehuru de gerna uppskjuta dermed tills barnen blifvit närmare 2 år gamla. Föräldrarna äro rädda för att resa ut med de späda barnen i den under våren herskande blåsten, för att infinna sig vid vaccinationsmötena. Äldre ovaccinerade barn än 2 år äro likväl sällsynta, och ämnar jag i år tillhålla vederbörande att fördessa uträtta vite. Genom att årligen tillsända vaccinatörerna blanketter till Journaler, och påpeka var och ens särkilda åligganden, har jag lyckats få temligen reda härutinnan. Dock torde i allmänhet presterna vara de liknöjdaste.
c) Apoteksväsendet.
Apoteket i Borgholm är litet och oansenligt, men skötes ordentligt, och lemnade vid visitationen sistl. år intet väsentligt att anmärka. Omsättningen är likväl så ringa, att innehafvaren af Apoteket knappt kan lefva af sin inkomst. Hurvida nu detta beror af Apotekarens brist på företagsamhet, eller äfven på allmogens benägenhet att hemta sin medicin från Kalmar och Oskarshamn, i tanke att den är bättre, lemnar jag osagdt. Emellertid märkes skillnad under den tid af året som samfärdseln med fastlandet är omöjlig. Men man kan ej förtänka folket att det väljer den kortaste vägen. Det voro önskvärdt att en mindre medikamentsförsäljning, en filial till Borgholm, funnes i någon af de norra socknarna, t.ex. Högby, der almogen vid läkarens qvartalsresor och tillfälliga besök kunde bekomma de föreskrifna nödiga läkemedlen i rättan tid; och denna anordning borde icke obetydligt öka omsättningen för Apokekaren i Borgholm.
d) Barnmorskeväsendet. 5 Barnmorskor äro aflönade af kommunerna, alla examinerade och berättigade till instrumenters bruk; dessutom finnas några praktiserande. I Persnäs S:n måste man processa sig från en dålig barnmorska, med stora penninguppoffringar, och är derför nu besluten att ej engagera någon ny; 4 Berättelser om Tångförlossningar, verkställda af barnmorskor, hafva under årets lopp blifvit till Kongl. Medicinalstyrelsen öfversända, utan anmärkning.

6:o Embetsförrättningar på grund af verbörl. förordnande.
a) För helso- och sjukvården företagne Embetsresor:
1 9/1 Föra Socken Skarlakansfeber Kommunalnämnd:s Ordf.
2 15-17 Febr.Norra Socknarna Allm. helsovården Kongl. Majts. Befhd:e
3 20-22 Maj. d:o d:o d:o
4 28/5 Persnäs Nerffeber Kommunalnämnd:s Ordf.
5 5/6 d:o d:o d:o

6 28/7 Föra d:o d:o
7 10/8 d:o d:o d:o
8 26-28 Aug. norra Socknarna Allm. helsovården K. M. Befhd:e
9 18/9 Föra Messling Kommunalnämnd:s Ordf.
10 21/10 d:o Skarlakansfeber d:o
11 4/11 Gärdslösa Nerffeber d:o
12 11-13 Nov. norra Socknarna Allm. helsovården K. M. Befhd:e
13 30/11 Högby Nerffeber och Venerisk smitta Kommunalnämnd
14 6/12 Bredsättra Feber d:o
15 7/12 Gärdslösa Nerffeber K. M. Befhd:e
16 31/12 Källa d:o d:o
17 16/12 Föra d:o d:o
b) för medikolegala ändamäl:
1 3/1 Persnäs besikting af skottskada K. M. Befhd:e
2 1/3 Skogsby visitation af Apotek K. Med. Styrelsen
3. 30/3 Köping liköpning K. M. Befhd:e
4. 25/4 Högby besiktning för misshandel d:o
5 25/11 Repplinge liköpning d:o
22
Rapporter, protokoll och attester hafva omedelbart efter hvarje förättning blifvit till Kongl. Majts. Befallningshafvande insända.

7:o Inom distriktet bosatt personal, af
a) Läkare:
Lazarettsläkaren E. G. Aréen och undertecknad.
b) Veterinär:
under året har af Landstinget och Hushållningssällskapet blifvit antagen på 10 år veterinären J. H. A. Cederberg, såsom Distrikts Veterinär för norra rotel med lön af 1500 kronor. Han torde emellertid ej vara någon synnerlig acqvisition för orten, då han här far fram som vore han ej vid sina sinnens fulla bruk.
c) Tandläkare, ingen
d) Fältskär, ingen
e) Apoteksföreståndare
Apotekaren C. S. Ödmann, Elev: Olbors.
f.) Barnmorskor.
antagna af kommunen:
1. Maria Sjöman för Gärdslösa och Långlöt; lön i förra socknen 112 kronor, samt 2 kronor för hvarje förlossning i den sednare 46 kronor samt 2 kronor, d:o
2. Emma Strömgren för Böda, Högby och Källa, lön: 11 Tunnor spanmål, 2 famn ved, samt 1. 50 pr. st.
3. Hilda Pehrson för Alböka och Löta, lön i förra S:n 18 Kbf 9 kannor. spanmål, i sednare 3 1/2 T:na spanmål, samt 2 kr.
4. Johanna Nilsson för Köping, lön 37 fat 8 k:n spanmål samt 2 kr. för hvarje förrättning.
5. Anna Elisabet Pettersson för Repplinge, lön obekant.
dessutom äro bosatta inom distriktet:
Kristina Larsson i Alböka
Eva Sundberg i Borgholm
Kristina Pettersson i d:o
Emilia Svensson i d:o
och äro alla dessa barnmorskor, utom Sundberg, berättigade till instrumenters bruk.
g.) Vaccinatörer:
i Högby skolläraren A. Bodorff, 37 öre pr. st.
Böda, J. Garslander 37 öre
Persnäs, A. P. Lindström 37 öre
Runsten, A. Andersson 50 öre
Repplinge, J. A. Andersson 25 - 50 pr. st.
Högsrum, O. Holm 37 - 50
Brödsättra, G. A. Ohlsson 50 - 25
Föra, C. Jonsson 37
Källa, J. P.Ljungström 37
Löta, P. M. Palm 50
Gårdslösa, Barnmorskan Maria Sjöman 25
Långlöt, Barnmorskan Maria Sjöman 25
Alböka d:o Hilda Pehrsson 37
Borgholm, d:o Hilda Pehrsson 37
Köping, d:o Johanna Nilsson 37
Egby d:o Johanna Nilsson 37
h.) Quacksalvare.
1. Presten i Böda J. Jonsson, hvars älsklingsmedel av Morrisons piller (5 askar för en fullständig kur), hvilka hit införas i stora quantiteter.
2. Båtsman Spira i Högby, och
3. Barnmorskan Eva Sundberg i Borgholm. Dessa sistnämnde anlitas af folket för deras billighets skull.
25 öre för en ordination af något indifferent medel.
De syssla dock mest med yttre åkommor.

8:o se särkild bilaga.

9:o Intet att anmärka.

Borgholm den 11 April 1881
J. Kinberg.
Provinsialläkare.

Bilaga.
Såsom varande af mer än vanligt intresse får jag meddela följande
Sjukdomshistoria.Häradshövding J. F. Caspersson på Öland, 67 år.
Pat., som fört ett stillasittande lif, var korpulent och temligen fet, med en blek och något sjuklig ansigtsfärg. Han hade i många år lidit af " torrhosta och dålig mage", och 2:ne repriser drukit brunn i Carlsbad, sednare gången 1878 för "grusbildning i urinen", under åren 1877 och 78 hade han 2:ne gånger observerat blod i urinen, i form af ett litet coagulun, som framkom vid urinkastning utan någon smärta eller illamående. Sedan flere år led han af hufvudyrsel, samt af störd syn (diplopi), oregelbunden hjärtversamhet och andtäppa, samt tidvis uppträdande värk i korsryggen. Urinen hade aldrig visat spår af ägghvita.
Hösten 1879 var han mer en vanligt klen och åtnjöt tjenstledighet. Vid Jultiden fick han häftiga frossbrytningar med feber, återkommande hvarje dag mot aftonen. Den fysikaliska undersökningen utvisade en något förstorad hjärtdämpning; hvaremot lefverns mattation intog en ovanligt liten yta; för öfrigt intet abnormt, ingen smärta eller ömhet epigastrium eller i njurtrakten, ingen ägghvita i urinen. Dessa frossbrytningar gåfvo vika för några större doser Chinin, men Pat. fortfor att känna sig frusen med störd matsmältning och dålig sömn. På nyåret (1880) förvärrades tillståndet med elak smak och lukt ur munnen, quäljning, slemiga kräkningar, hvartill snart komma feber och svettning om nätterna, kraftlöshet; Den 9:de Febr. uppkräktes Pat. en tjock äggulelik, stinkande massa, hvisdom under mikroskopet visade varceller. Svår smärta i maggropen, någon ömhet öfver levern i höger sidan, värk i axlarna och högra armen, plågsam hicka, belagd tunga, torrhet i svalget. Den 16:de uppkräktes ett par matskedar blod, sedan han de föregående dagarna flera gånger fått upp mindre massor af varad slem samt något galla. Stor ömhet i högra öfverarmen. Den 18:de täta trängningar till urinkastning; urinen visade på betydlig ägghvitehalt.
Den 23 Febr. kräkningarna fortforo, bestående dels af matrester dels af slem och varklumpar samt gammal blod (kaffes{...} lika). Ingen tumör kunde kännas i epigastrium; urinen var tjock och grumlig af brungul färg, innehöll mycket albumin men icke blod. Högra armen blef alltmera ömmande och slutligen alldeles förlamad, äfven i venstra axeln markerades ömhet, och Pat. erfor en känsla "såsom vore han bakbunden". Pat. uttalade sjelf sin förundran öfver sjukdomens hastiga förlopp,"för 2 månader sedan skötte han sin tjenst, och nu var han aldeles {Lecrep...} På sista tiden kunde han endast förtärad mjölgröt och mjölk, och uppkräktes äfven denna föda vanligtvis en timme efter måltiden. Tungan och svalget blefvo torra och belagda med en brun skorpa, endast några droppar vatten kunde med svårighet nedsväljas, krafterna sjönko, lindrig yrsel inträdde sig, och döden inträffade d. 18 Mars.
Obduktion d. 20 Mars i närvaro af Dr. E. G. Areen. Liket var betydligt afmagradt, ehuru fettväfnaden ännu, visade en betydlig tjocklek. Vid flyttning af liket uppstod en fraktur på högra öfverarmen, utan att något våld på minsta sätt användes. Vid uppdissekering af de mjuka betäckningarna befans å humerus, 12 centimeter nedom ledhufvudet en fullständig, snedt gående fraktur med tunna och utbugtade kanter, bildande en håla uppfylld af en fett liknande massa med inblandande blodplättror, samt utan någon märkbar reaktion i de omgifvande mjuka delarna. Vid genomsågning af benet visade sig märgen såsom en ljust röd, pulpös massa. En dylik process förefans å venstra nyckelbenets ledgång mot sternum, der i de ledgången bildande delarne såväl brosk som bensubstans voro ersatta af en märglik massa, som dock bibehöll ledens ursprungliga form. Refbenen voro sköra, så att de brusto tvärt af vidöppnandet af bröstkorgen, deras benväfnad syntes grofmaskig och lucker. Lungorna visade i sina bakre partier hypostatisk blodfyllnad, dens väfnad syntes vara frisk, endast en mindre sammanväxning förekom mellan venstra lungan och bröstkorgen; ur snittsytan frampressades en riklig finskummande serös vätska, samt ur luftrörsgrenarna hvitt tjockt slem.
Hjertat var stort och slappt samt fettbelagdt, dess muskulatur syntes blek och fettdegenererad; mitralvalveln kändes något förtjockad och hård i kanterna, likaså semilunar valvlerna. I Aorta fanns ett stort fibrincoagulars. Båda hjerthalfvorna innehöllo något ringa mörk flytande blod. Magsäckens slemhinna syntes ojemt förtjockad och af en smutsgrå färg, samt visade på flera ställen begränsade blodutsöndringar, hvilka i fundus antogo en mera diffus karaktär, hvilket äfven var förhållandet omkring Cardin och pylorus. I duodenum 7 centimeter från den nedre magmunnen förefans ett 25 öre stort perforerande sår, med tvärt afhuggne kanter, hvilka voro fullständigt sammanlödda med pancreas, som utgjorde botten af såret, bildande en instjelpning hvari fingret kunde införas ett par centimeter. I kanten af detta tarmsår visade sig en arter uppfylld med en gammal i sönderfallning stadd blodpropp. Tunntarmens slemhinna var delvis säte för mindre blodutådringar; blindtarmen och colon innehöllo hårda fuealmassor, och visade här och der en mera likformigt utbredd kärlsinjektion.
Lefvern var temligen liten, dess snittyta hade en likformigt smutsigt rödgul färg. I porta hepatis förefans en valnötstor köttel fylld med en märglik substans. Gallblåsan var fastlödd vid omentet och lefvern, skjöt icke fram om lefverkanten, och liknande vid första på seendet en lefverabscen. Den innehöll gröngul galla, och 2:ne runda gallstenar af en körsbärskärnas storlek, jemte flera mindre bitar. Mjelten var temligen stor och fast, snittytan visade flera 2 öre stora torra och fasta partier af rödbrun chokladlik färg, hvilka tydligen skiljde sig då från den omgifvande lösare massan. Den högra njuren var stor, elastiskt och loberad, med lätt aflossande kapsel, visade i periferien en liten hvit kilformig ärrbildning; snittytan visade så väl de raka som de krokiga urinkanalerna grumligt missfärgade. Den venstra njuren hade på midten af sin convexa kant en hönsägg-stor utbugtning med insprängda cancer-knölar, dess midt intogs af en brunaktig, torr, thrompblik massa, liknande de i mjelten anmärkta partierna. Urinblåsan innehöll ljus urin, dess slemhinna syntes blek och frisk.
Hufvudet öppnades ej.
Åtskilliga vid obduktionerna tillvaratagna preparater uppsändes till närmare undersökning till Stockholm och Prof. C. Blix-Carolinska Institutet.

Diagnos:
Allmän Cancer-{hnehexi}-Cancer i njuren Orteo-carcinoma-Ulcus perforans duodeni-Fettdegeneration af hjertat.
Behandlingen var i allo symtomatisk.

Borgholm. April 1881
J. Kinberg.
Provinsialläkare