BERÄTTELSE TILL KONGL. MEDICINALSTYRELSEN OM ALLMÄNNA HELSOTILLSTÅNDET I STOCKHOLM UNDEr ÅRET 1888 OCH OM HVAD I AFSEENDE DERÅ OCH FÖR ALLMÄNNA SJUKVÅRDEN BLIFVIT UNDER SAMMA TID ÅTGJORDT AF STOCKHOLMS HELSOVÅRDSNÄMND.
ELFTE ÅRGÅNGEN, SAMMANSTÄLD AF DR. KLAS LINROTH, FÖRSTE STADSLÄKRE.
STOCKHOLM TRYCKT HOS K. L. BECKMAN 1889.

INNEHÅLL.
Text.
Sid.
I. Helsovårdsnämden med derunder hörande inrättningar och personer 1.
A. Helsovårdsanstalter 2.
B. Sjukvårdsinrättningar 3.

II. Väderleken 5.
Mälarens och saltsjöns vattenhöjd öfver slusströskeln under år 1888 6.

III. Helsovården 7.
A. Renhållningsväsendet 7.
B. Bostäder 9.
a. Enskilda hus och lägenheter 9.
b. Offentliga byggnader och lokaler 13.
C. Tillsyn öfver näringsmedel 14.
a. Vattenledningen och dricksvattnets beskaffenhet 14.
b. Födoämnen och dryckesvaror 17.
D. Fabriker och näringar 19.
E. Husdjur och stallar 21.
F. Anordningar till smittosamma sjukdomars förekommande 21.
a. Epidemisjukhus 21.
b. Anmälan af smittosamma sjukdomar 23.
c. Desinfektion och isolering 23.
d. Vaccination 24.
e. Åtgärder mot veneriska sjukdomar 27.

IV. Sjukligheten och sjukvården 28.
A. De vigtigaste sjukdomarne 28.
1. Smittkoppor. 2. Mässling. 3. Skarlakansfeber 28.
4. Fläckfeber 29.
5. Tarmtyfus. 6. Barnsängsfeber. 7. Rödsot. 8. Kikhosta. 9. Påssjuka. 10. Frossa 30.
11. Difteri. 12. Alkoholsjukdomarne. 13. Smittosam ögonsjukdom. 14. Bronkit. 15. Lunginflammation. 16. Diarrhésjukdomarne 31.
17. Förgiftningar 32.
B. Den allmänna sjukvården i staden 32.
C. Sjukhusen 34.
a. Sjukhus under helsovårdsnämdens öfverinseende 35.
b. Stockholms stads och läns kurhus 40.
D. Polikliniker 42.
a. Allmänna polikliniken 42.
b. Polikliniken på Södermalm 42.
c. Tandpolikliniken 42.
E. Sinnessjukas vård 43.
F. Fängelsesjukvården. Rättsmedicinska förrättningar 44.
a. Sjukvården 44.
b. Rättsmedicinska förrättningar 44.
G. Fattiga barnaföderskors vård 45.
a. Södra barnbördshuset 45.
b. Vård i hemmen 47.
H. Sjukdomar bland husdjuren 48.

V. Befolkningen och dödligheten 49.
A. Stockholms befolkning år 1888 49.
B. De födda och barnaföderskorna 52.
C. Dödligheten 54.
D. Dödsorsakerna 56.

Teckning.
Kurvtafla öfver växlingarna uti Mälarens och Saltsjöns vattenstånd 1888 vid sid. 6.
Tab. 1. Öfversigt af meteorologiska observationerna i Stockholm år 1888 3.
Tab. 2. Sammanställning af analyser på Stockholmsvatten under år 1888 4.
Tab. 3. Sammandrag af månadsredogörelserna för år 1888 öfver helsopolisens arbeten 8.
Tab. 4. Födoämnen, hvilka under år 1888 föranledt åtgärd af helsopolisen 9.
Tab. 5. Slagterierna inom Stockholm under år 1888 10.
Tab. 6. Afträdesinrättningar i Stockholm vid slutet af år 1888 10.
Tab. 7. Svinhållning i Stockholm år 1888 11.
Tab. 8. Fähus och stall i Stockholm under år 1888 11.
Tab. 9. Statistiska upplysningar rörande de prostituerade qvinnorna i Stockholm vid slutet af år 1888 12.
Tab. 10. Öfversigt af till Svenska Läkaresällskapet under år 1888 anmälda sjukdomsfall inom enskild praktik, från sjukhusen och bland de fattiga 13.
Tab. 11. Öfversigt af sjukligheten bland de fattiga i Stockholm år 1888 14.
Tab. 12. Öfversigt af de mest gängse folksjukdomarne samt några andra sjukdomar bland de fattiga i Stockholms stad år 1888 med fördelning på månader 30.
Tab. 13. Öfversigt af de mest gängse folksjukdomarne samt några andra sjukdomar bland de fattiga i Stockholms stad år 1888 med fördelning på läkaredistrikt 31.
Tab. 14. Öfversigt af sjukdomar hos barn under 3 år bland de fattiga i Stockholm år 1888 32.
Tab. 15. Öfversigt af smittosamma sjukdomar i Stockholm åren 1879-1888 enligt distriktsläkarnes årsberättelser 34.
Tab. 16. Öfversigt af de vigtigaste under år 1888 på Stockholms kommuns sjukhus vårdade sjukdomar 35.
Tab. 17. Sammanställning, utvisande huru många gånger i hvarje månad ett visst antal barnaföderskor på en gång varit å Södra barnbördshuset vårdade under år 1888 36.
Tab. 18. Öfversigt af sjukdomar, som förekommit hos de å Södra barnbördshuset under år 1888 vårdade qvinnor 37.
Tab. 19 a. Stockholms befolkning den 1 januari 1888 fördelad efter ålder, bostad och kön (efter mantalslängderna) 38.
Tab. 19 b. Sammandrag af föregående tabell 44.
Tab. 20. Öfversigt af födda i Stockholm under de särskilda månaderna år 1888 44.
Tab. 21. Sammanställning, utvisande huru många af 100 under år 1888 inom hvar och en af Stockholms församlingar lefvande födda barn komma på de särskilda månaderna 45.
Tab. 22. Befolkningens rörlighet i Stockholm år 1888 46.
Tab. 23. Folkmängden och allmänna dödligheten i Stockholm åren 1860-1888 47.
Tab. 24. Dödsfallen i Stockholm år 1888, fördelade efter åldersklasser och årstid 48.
Tab. 25. Jemförande öfversigt af antalet dödsfall på 1000 invånare i de särskilda församlingarna åren 1879-1888 48.
Tab. 26. Öfversigt af antalet dödsfall på 1000 invånare inom församlingar och åldersgrupper år 1888 49.
Tab. 27. Antal dödsfall inom de särskilda församlingarna i Stockholm år 1888 fördelade på månader och qvartal 50.
Tab. 28. Antal dödsfall bland barn af intill 5 års ålder inom de särskilda församlingarna i Stockholm åren 1879-1888 50.
Tab. 29. Jemförande öfversigt af månatliga antalet dödsfall på 10000 invånare i Stockholm och dess territorialförsamlingar åren 1879-1888 52.
Tab. 30. Dödsorsakerna i Stockholm år 1888, med fördelning efter åldersklasser och kön 54.
Tab. 31. Dödsorsakerna i Stockholm år 1888, fördelade efter sina hufvudgrupper på månader och qvartal 68.
Tab. 32. Dödsorsakerna i Stockholm år 1888, fördelade efter sina hufvudgrupper på församlingarna och befolkningsgrupperna 70.
Tab. 33 a. De vigtigaste dödsorsakerna i Stockholm år 1888 med fördelning efter de aflidnas ålder 72.
Tab. 33 b. De vigtigaste dödsorsakerna i Stockholm år 1888 på 1000 lefvande inom vissa åldersklasser 73.
Tab. 34 a. De vigtigaste dödsorsakerna i Stockholm år 1888, med fördelning efter de aflidnas bostäder 74.
Tab. 34 b. De vigtigaste dödsorsakerna i Stockholm år 1888 på 1000 lefvande inom församlingarna och befolkningsgrupperna 75.
Tab. 35. De vigtigaste dödsorsakerna i Stockholm år 1888, med fördelning efter årstid, månader 76.
Tab. 36. Jemförande öfversigt af antalet dödsfall i folksjukdomarne samt några andra sjukdomar i Stockholm åren 1879-1888 77.
Tab. 37. Jemförande öfversigt af antalet dödsfall i vissa förherskande dödsorsaker bland barn af till och med 5 års ålder i Stockholm åren 1879-1888 78.
Bilaga A. Öfversigt af dödsorsakerna i Stockholm under året 1888, enligt Kongl. medicinalstyrelsens formulär för helsovårdsnämder.
Bilaga B. Bulletin annuel de statistique démographique et médicale de la ville de Stockholm année 1888.
Särskildt utgifves ett bihang till Stockholms stads helsovårdsnämds årsberättelse 1888:
Stockholms afloppsvatten och dess inflytande på vattendragen kring staden. Undersökningar af Klas Sondén, helsovårdsnämdens kemist.
RÉSUMÉ DES MATIÈRES DES TABLEAUX.
Tabl. 1. Température etc. à Stockholm p. 3.
Tabl. 2. Tableau des analyses de l`eau du service des eaux p. 4.
Tabl. 3. Résumé des rapports mensuels de l`activité de la police sanitaire p. 8.
Tabl. 4. Denrées alimentaires qui ont donné lieu à l`intervention de la police sanitaire p. 9.
Tabl. 5. Abattoirs et boucheries p. 10.
Tabl. 6. Cabinets d`aisance à la fin de l`année 1888 p. 10.
Tabl. 7. Réduits à pores p. 11.
Tabl. 8. Étables et écuries p. 11.
Tabl. 9. Données statistiques sur les prostituées à la fin de 1888 p. 12.
Tabl. 10. Tableau des cas de maladie dans la pratique privée, dans les hôpitaux et parmi les pauvres, déclarés à la Société des médecins suédois p. 13.
Tabl. 11. Tableau des maladies parmi les pauvres p. 14.
Tabl. 12. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses les plus communes et de quelques autres maladies parmi les pauvres, avec répartition d`après les divers mois de l`année p. 30.
Tabl. 13. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses les plus communes et de quelques autres maladies parmi les pauvres, avec répartition d`après les districts médicaux de la ville p. 31.
Tabl. 14. Tableau des maladies des enfants de moins de 3 ans parmi les pauvres p. 32.
Tabl. 15. Tableau des maldies contagieuses á Stockholm pendant la période décennale de 1879-1888, d`après les rapports annuels des médecins de district p. 34.
Tabl. 16. Tableau des principales maladies traitées aux hôpitaux communaux p. 35.
Tabl. 17. Tableau comparatif de la fréquence des accouchements à la Maternité communale p. 36.
Tabl. 18. Tableau des maladies des femmes traitées à la Maternité communale p. 37.
Tabl. 19 a. Population de Stockholm au 1:er janvier 1888, répartie d`après l`âge, le sexe et l`état civil (Recensement de cette année) p. 38.
Tabl. 19 b. Récapitulation du tableau 19 a p. 44.
Tabl. 20. Tableau de la nativité à Stockholm pendant l`année 1888, les naissances rèparties par mois p. 44.
Tabl. 21. Tableau comparatif de la proportion mensuelle pour 100 des enfants nés viables dans les diverses paroisses de Stockholm p. 45.
Tabl. 22. Mouvement de la population p. 46.
Tabl. 23. Tableau de la population et de la mortalité générale à Stockholm pour les années 1860-1888 p. 47.
Tabl. 24. Nombre des décès à Stockholm en 1888, répartis par classe d`âge et par saison p. 48.
Tabl. 25. Tableau comparatif du nombre des décès par 1000 habitants dans les diverses paroisses de Stockholm pendant la période décennale de 1879-1888 p. 48.
Tabl. 26. Tableau comparatif du nombre des décès par 1000 habitants dans les diverses paroisses et d`après les classes d`âge en 1888 p. 49.
Tabl. 27. Nombre des décès dans les diverses paroisses de Stockholm en 1888, répartis par mois et par trimestre p. 50.
Tabl. 28. Nombre des décès parmi les enfants depuis l`âge de 5 ans inclusivement dans les diverses paroisses de Stockholm, pendant la période de 1879-1888 p. 50.
Tabl. 29. Tableau comparatif du nombre mensuel des décès sur 10000 habitants à Stockholm et dans chacune de ses paroisses pendant les années 1879-1888 p. 52.
Tabl. 30. Causes de décès à Stockholm en 1888, avec répartition d´après les classes d`âge et le sexe p. 54.
Tabl. 31. Causes de décès à Stockholm en 1888, répartis d`après leurs groupes principaux, ainsi que par mois et par trimestre p. 68.
Tabl. 32. Causes de décès à Stockholm en 1888, répartis d`après leurs groupes principaux, ainsi que par paroisses et par groupes spéciaux de population p. 70.
Tabl. 33 a. Causes principales de décès à Stockholm en 1888, avec répartition d`après l´âge p. 72.
Tabl. 33 b. Causes principales de décès à Stockholm en 1888, avec rérpartition d`après l´âge par 1000 âmes de la population p. 73.
Tabl. 34 a. Causes principales de décès à Stockholm en 1888, avec répartition d`après le domicile p. 74.
Tabl. 34 b. Causes principales de décès à Stockholm en 1888, avec répartition d`après le domicile, par 1000 âmes de la population p. 75.
Tabl. 35. Causes principales de décès à Stockholm en 1888, avec répartition d`après les divers mois p. 76.
Tabl. 36. Aperçu comparatif du nombre des décès dans les maladies zymotiques et infectieuses et dans quelques autres maladies à Stockholm pendant la période de 1879-1888 p. 77.
Tabl. 37. Aperçu comparatif du nombre des décès dans certaines causes léthales prédominantes parmi les enfants de 0-5 ans inclusivement à Stockholm, pendant les années 1879-1888 p. 78.

I. Helsovårdsnämden med derunder hörande inrättningar och personer.
Stockholms helsovårdsnämd har under år 1888 förlorat sin verksamme och högt skattade vice ordförande dr. Sigurd Lovén, som den 13 april efter få dagars sjukdom afled i lunginflammation. I hans ställe valdes af stadsfullmäktige praktiserande läkaren Ernst Fogman till ledamot af nämden för tiden intill 1889 års slut. Nämden har under året sammanträdt 21 gånger. Antalet inkomna, diariiförda ärenden belöper sig till 468.
Från expeditionen hafva utgått 130 skrifvelser m.m. förutom 188 tillståndsbevis för mjölkhandel. Härtill komma af nämdens ombudsman handlagda mål hufvudsakligen rörande sjukvårdsersättningar från främmande kommuner, uppgående till 251, hvaraf 74 balanserats från 1887 och 177 tillkommo under redovisningsåret. Till Slutlig åtgärd befordrades af ombudsmannen under året 145 mål; 106 balanserades till 1889.
Bland åtgärder, som under året varit föremål för nämdens handläggning, torde här böra omnämnas deltagandet i den hygieniska utställningen i Köpenhamn. Medicinalstyrelsen hade i särskild skrifvelse uttalat önskvärdheten deraf, att de svenska städer, som äro försedda med vatten- och kloakledningar, medelst uppgifter härom, beledsagade af ritningar, visade den ståndpunkt vi med afseende på ifrågavarande sanitära anordningar numera intaga. Tillika framhöll medicinalstyrelsen önskvärdheten deraf, att städernas hygieniska tillstånd belystes jemväl med ritningar öfver skolhus, sjukhus o.s.v. I anledning häraf utverkade nämden hos drätselnämdens andra afdelning, att till utställningen sändes kartor öfver utsträckningen af Stockholms vatten- och afloppsledningar äfvensom ritningar till sjukhusen i Stadshagen, fattighuset på Södermalm samt ett af de under byggnad varande läroverkshusen. Dertill fogades ett ex. af nämdens samtliga publikationer samt genom vederbörande styrelse ritningar till Sabbatsbergs sjukhus. Utställningen, som endast hade till syfte att åskådliggöra stadens sanitära ståndpunkt på dessa områden, täflade icke om pris.
Den sedvanliga öfversigten af Stockholms stads helso- och sjukvårdsinrättningar meddelas här tillika med de anteckningar för 1888, som för densamma äro af intresse.

A. Helsovårdsanstalter.
a. Helsopolisen. På grund af det under den varma årstiden stegrade krafvet på uppsigt öfver sundhetsförhållandena anstäldes, liksom föregående år, under 1888 års sommar en extra tillsyningsman utom de 10 ordinarie. Arbetssättet vid helsopolisen har varit detsamma, hvarför redogjordes i förra årsberättelsen. Tab. 3 innehåller en sammanträngd redogörelse för det väsendtligaste af tillsyningsmännens arbeten.

b. Köttbesigtningsbyråarne hafva arbetat efter samma plan och med samma personal som tillförene; öfver deras verksamhet lemnas redogörelse under rubriken: Tillsyn öfver näringsmedel.
c. Vaccinatörer. Ingen förändring i distrikt eller personal, undantagandes, att Medicinalstyrelsen antagit underläkaren vid Allmänna Barnhusinrättningen dr. N. E. Selander att vara föreståndare för 2:dra vaccindepôten i Stockholm i ledigheten efter förre underläkaren å samma inrättning dr. S. v. Hofsten.
d. Prostitutionsbyråns medicinska afdelning. Sedan dr. E. Welander antagits till öfverläkare vid nya sjukhuset St. Göran, förordnades t.f. läkaren vid Stockholms stads och läns kurhus A. Lindblad att tills vidare vara besigtningsläkare iWelanders ställe.
e. Desinfektionsanstaltens verksamhet 1888 omtalas längre fram i denna årsberättelse.
f. Laboratoriet. Följande analyser hafva under redovisningsåret utförts:
å vatten 720 med 1300 bestämningar.
å komjölk 161 med 483 bestämningar.
å qvinnomjölk 1 med 4 bestämningar,
å öl 2 med 10 bestämningar,
å smör 1 med 2 bestämningar,
å giftprof 7 med 7 bestämningar,
å urin 2 med 6 bestämningar,
å latrin och guano 4 med 21 bestämningar,
å rök 2 med 7 bestämningar,
å luft ur 4 lokaler med 7 bestämningar,
eller tillsammans 904 analyser med 1847 bestämningar. I sammanhang med ofvannämda vatten- och latrinprof har kemisten utfört en mängd tekniska arbeten i och för den åt honom uppdragna undersökningen öfver Stockholms afloppsvatten och dess inflytande på vattendragen kring staden, tryckt såsom bihang till denna berättelse.
Vidare hafva på nämdens laboratorium pågått några vetenskapliga arbeten öfver syrets och qväfvets absorbtionskoefficienter (hvari professor O. Pettersson deltagit), samt försök öfver titrering af ammoniak med natriumhypobromit m.m.

B. Sjukvårdsinrättningar.
a. Andre stadsläkaren. För hans verksamhet vid fängelsesjukvården och med rättsmedicinska förrättningar redogöres längre fram.
b. Distriktsläkarne. Åt den äldste bland stadens distriktsläkare, dr. O. Bensow, hvilken varit först fattigläkare och derefter distriktsläkare i Klara distrikt sedan år 1857, hafva stadsfullmäktige beviljat pension till belopp af 1600 kronor att från och med afskedstagandet utgå under Bensows återstående lifstid.
Distriktsläkaren O. G. Wetterstrand i Adolf Fredriks södra distrikt åtnjöt från den 15 maj till årets slut tjenstledighet, och uppehölls tjensten under tiden af med. dr. C. O. Lindström.
c. Sabbatsbergs sjukhus. Dr. E. Perman förordnades den 7/1 till underläkare på kirurgiska afdelningen samt, i ledighet efter dr. G. D. Wilkens, med. lic. Thure Hellström från den 1/7 till enahanda befattning på medicinska afdelningen, båda för en tid af 3 år. I öfrigt ingen förändring.
d. Sjukhuset St. Göran. Det nya sjukhus, om hvars uppförande i Stadshagen stadsfullmäktige, enligt hvad i berättelsen för 1885 (sid. 57) meddelades, fattat beslut och hvilket enligt nämdens bestämmelse den 31/8 1888 skall bära ofvanstående namn, skulle under året fullbordas, hvadan nämden i och för dess utrustning och organisation den 7/1 utsåg en styrelse, bestående af : Intendenten F. A. de Berg, Kaptenen O. A. Busch, Regementsläkaren J. W. v. Döbeln, Generalkonsuln E. Fränckel och Professoren E. Ödmansson, samt förordnade, att de för stadens öfriga sjukhus gällande stadgar i tillämpliga delar skulle följas. I sjukhusets af stadsfullmäktige faststälda stat upptages tvenne öfverläkare, en underläkare och en amanuens, för hvilka Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet den 28 september 1888, efter ansökan af helsovårdsnämden, beviljat tjensteårsberäkning i likhet med civile läkare i statens tjenst, dock så att beträffande underläkare och amanuens sådan tjensteårsberäkning icke får af samme person åtnjutas för längre tid än 3 år. Till öfverläkare antog nämden den 6/9 för 6 år, räknadt från den 1 oktober, med. dr. E. Welander. Till innehafvare af den andra öfverläkaretjensten förordnades till en början (den 31/9) och antogs sedermera (den 16/11) likaledes för 6 år, efter det han blifvit löst från sina förbindelser såsom öfverläkare vid Stockholms stads och läns kurhus, professoren dr. E. Ödmansson, hvilken äfven blef sjukhusets direktör. Underläkare för 3 år blef med. lic. M. Möller. Amanuens och all sjukhusets öfriga personal antages såsom på de öfriga sjukhusen af styrelsen.
Rörande sjukhusets verksamhet under året redogöres längre fram.
e. Katarina sjukhus. Underläkaren S. Wallgren erhöll på egen begäran entledigande från och med den 16/4, hvarefter med. lic. H. Ehnbom antogs till underläkare.
f. Maria sjukhus. Sjukhusstyrelsens mångårige ordförande, Apotekaren Z. Wikström afsade sig i början af året ledamotskapet i styrelsen, hvarefter af helsovårdsnämden till hans efterträdare utsågs fil. dr. J. Brattström.
g. Epidemisjukhuset. h. Södra barnbördshuset. Ingen förändring.
i. Dårstugan vid Jakobsberg. Se rubriken: Sinnessjukas vård.
j. Asylen för hastigt insjuknade vid Maria sjukhus. Oförändrad verksamhet.
k. Polikliniker. Mottagningen för tandsjukdomar har efter öfverenskommelse med tandläkaren R. Martin, som förut hållit densamma i sin bostad, mot årets slut förflyttats till polikliniken på Södermalm.
l. Sjukvårdspersedelförrådet. I stället för aflidne kommissarien C. B. Lindmark (död 4/1) har till förrådsförvaltare antagits nye kommissarien vid Sabbatsbergs sjukhus J. G. Almqvist.

II. Väderleken.

En allmän öfversigt af de meteorologiska förhållandena i Stockholm lemnas i tabell 1, som benäget meddelas från meteorologiska centralanstalten. Mest anmärkningsvärd är året s låga medeltemperatur, uppgående till icke mera än + 4 grader C. Ett motstycke träffar man för de senaste decennierna endast år 1881, då årsmedeltemperaturen var + 3,9 grader. Förra årets medeltemperatur var + 6,02 grader, och medeltalet för åren 1879-1888 + 5,33 grader. Isynnerhet voro 1888 års vinter- och vårmånader, februari-april, kalla. Mars hade den exceptionelt låga siffran – 8,1 grader, under det att åtminstone sedan 1872 ingen lägre medeltemperatur än – 5,9 grader för denna månad antecknats. År 1881 var februari kallare, men det oaktadt torde siffran – 6,9 grader kunna anses såsom ovanligt låg. Äfven juni och juli voro svalare än vanligt. Deremot hade december den ovanligt höga medeltemperaturen af + 1,0 grad.
Beträffande vindriktningen har det eljest vanliga förhållandet, att vestliga vindar i Stockholm öfverväga, icke egt rum 1888, utan blåste vinden ungefär lika ofta från alla väderstreck, dock med någon öfvervigt för sydliga och nordliga vindar. Vindstilla antecknades under det ovanligt stora antalet af 90 dagar.
Det lider icke något tvifvel, att årets egendomliga väderlek haft sin andel i dödlighetens ringa belopp och fördelning på årstiderna. Den svala och regnrika sommaren har hindrat större utbredning af de den tiden vanliga digestionssjukdomarne, till följd hvaraf t.o.m. bland späda barn dödligheten varit lägre denna årstid än under första qvartalet. Milda höstar pläga i Stockholm medföra godt helsotillstånd; så ock nu.
Öfver Mälarens vattenstånd bifogas som vanligt en tabell, åskådliggjord genom ett diagram. Häraf synes att, i motsats till 1887, en stark vårflod egt rum, som kommit vattnet att stiga från 3,72 m. öfver slusströskeln i midten af april till 4,87 m. i början af juni. Derefter föll åter Mälarens vattenyta tills i början af oktober, då sjöns låga vattenstånd sammanföll med en stigning af Östersjön, så att uppsjö inträdde. Detta fenomen är nemligen antecknadt, utom för den 28/1, 4/2, 8/2, 10-12/2, för följande dagar: 1/10, 5-7/10, 10/10, 13/10, 15-18/10, 25-27/10, 30/10-1/11 samt derefter under en senare uppsjöperiod 26/11-1/12. Stillsjö antecknades under flertalet dagar i oktober, då uppsjö ej egde rum, samt dessutom den 2/12, 5/12 och 20/12. Uppsjödagarnes antal under år 1888 var sålunda 28, stillvattendagarnes 12.
Mälarens och Saltsjöns vattenhöjd öfver slusströskeln under år 1888.

III. Helsovården.
A. Renhållningsväsendet.

I afseende på stadens renhållningsväsende har icke under det förflutna året någon väsendtlig förändring blifvit vidtagen.
Afträdenas skötsel har under 58801 besök i stadens samtliga egendomar öfvervakats af helsopolisen. I tabell 6 finnes en sammanställning af tillsyningsmännens rapporter rörande afträdesförhållandena vid 1888 års slut, hvaraf framgår, att kärlens antal under året ökats med 1093 st., från 59734 till 60827. Inom boningshus funnos 16412 afträdeskärl, utom boningshus 44415. S.k. klosetter voro 19214.
I sex fall har nämden fattat särskilda beslut, innefattande åläggande att iståndsätta bristfälliga afträden, hvarförutom i ett större antal fall erinringar från sundhetsinspektören ledt till samma mål.
I källare eller under gård finnas numera 856 afträdeskärl uppstälda i sammanlagdt 120 egendomar. En del af dessa underjordiska afträden äro ännu icke anordnade i full öfverensstämmelse med föreskrifterna i Kongl. skrifvelsen till öfverståthållareembetet den 31 dec. 1886, men i mån som omständigheterna det medgifva, tillhållas dock gårdsegarne att ändra författningsstridiga anordningar. En af en husegare till Konungen ingifven ansökan att af nåd blifva befriad från de i afseende på underjordiska afträden uppstälda vilkoren har under det förfllutna året blifvit afslagen. I trenne nybygda hus hafva underjordiska afträden blifvit med helsovårdsnämdens medgifvande anlagda.
Antalet afträdeskärl placerade närmare gata, än hvad helsovårdsstadgan medgifver, utgör nu 872, fördelade på 145 egendomar, under det att detta år 1887 var förhållandet med 891 kärl.
Afträdenas underlag, som enligt helsovårdsstadgan skola vara täta, hvarmed helsovårdsnämden förstår, att de skola vara lagda med cement, asfalt eller annat vattentätt material, förbättras årligen på grund af uppmaningar från helsopolisen. I fjolårets rapport angafs sålunda, att afträdesunderlagen voro bristfälliga i 213 egendomar med sammanlagdt 1382 afträdeskärl; motsvarande siffror för år 1888 visa en minskning till resp. 153 och 927.
Gårdarnes renhållning har af helsopolisen öfvervakats under 50789 besök; vid 3218 tillfällen hafva anmärkningar framstälts mot renhållningen, 327 gånger ledande till anmälan om förhållandet till allmänna polisen.
Åtgärderna för latrins, sopors och hushållsaffalls uppsamlande och bortforslande från hufvudstaden har under 1888 varit hufvudsakligen lika med föregående år:
Under året har hemtats:

Häraf hafva 71256 kärl bortskickats på jernväg och den öfriga latrinmassan försändts sjöledes.
Utskeppning af sopor från stadens hamnar har fortgått under 208 dagar, hvarunder lastats 464 pråmar med tillhopa 19327 ton à 108 kbkft.
Renhållningsverkets utgifter hafva varit kronor 227211,21 mot följande inkomster:

Afloppstrummor. Anläggandet af kloakledningar i stadens gator har fortgått efter samma plan som förut, såsom synes af följande från stadens byggnadskontor meddelade tabellariska redogörelse.

*) I denna summa ingår en 1886 söder om jernvägstunneln nedlagd gjutjernsränna af 28 meters längd.
Häraf kommer på:

B. Bostäder.
a. Enskilda hus och lägenheter.
Byggnadsverksamhetens omfattning under året framgår af följande tabell öfver antalet hos stadens byggnadsnämd anmälda och afsynade nybyggnader.

Om från antalet nytillkomna rum och kök 6317 frånräknas 781 bortrifna, återstår en tillökning för 1888 af 5536 rum och kök eller något mer än under närmast föregående år.
Af meddelanden i flere föregående årgångar af helsovårdsnämdens årsberättelse inhemtas, hurusom bland ärenden, som varit föremål för helsovårdsnämdens pröfning och påkallat mer eller mindre genomgripande åtgärder från dess sida, ofta förekommit klagomål af personer, hvilka inflyttat i nybyggda hus, öfver de menliga verkningar på inneboendes helsa, som blifvit en följd deraf, att boningslägenheter uthyrts, innan murarne blifvit nöjaktigt uttorkade.
Af denna anledning och då nämden ansåg denna frånga vara i sanitärt hänseende af största vigt, anhöll nämden redan den 17 december 1880 hos byggnadsnämden att få utrönt, huruvida icke föreskrift om viss tid innan nybygdt hus finge invändigt rappas eller annat lämpligt stadgande i byggnadsväg kunde föreslås, hvarigenom det missförhållandet förebyggdes, att nya hus upplätes till bostäder, innan det med säkerhet kunde antagas, att murarne vore tillräckligt uttorkade. Uti det svar, som byggnadsnämden den 22 mars 1882 aflät å denna framställning, angaf byggnadsnämden sin uppfattning om de föreskrifter, som kunde vara egnade att undanrödja eller förminska det öfverklagade missförhållandet och hvilka gingo hufvudsakligen ut derpå, att förbud utfärdades mot byggande af boningshus af sten under sådan årstid, då luftens temperatur nedgått under noll grader enligt Celsii termometer; att inre putsning af boningshus ej finge börja förr än tre månader efter det byggnadsarbetet blifvit enligt 73 §4 mom. byggnadsordningen efterbesigtigadt och godkändt; att yttre afrappningen icke finge verkställas förr än under sommaren året näst efter det, då huset blifvit till sina yttermurar uppfördt, dock icke före den 1 juli och i intet fall förr än sex månader efter det huset kommit under tak, samt att en särskild person anstäldes med uppdrag att öfvervaka dessa med flere föreskrifter.
Samtidigt med denna skrifvelse fick helsovårdsnämden mottaga en framställning i enahanda ämne jemväl från helsovårdsföreningen i Stockholm, hvilken ansåg sig böra påkalla helsovårdsnämdens åtgärd för åstadkommande af rättelse i anmärkta afseendet. Helsovårdsnämden, som äfven för sin del ansåg, att de svåraste olägenheterna af för tidigt inflyttande i nybyggda hus skulle väsendtligen minskas, om i byggnadsordningen intoges bestämmelser af hufvudsakligen det innehåll, byggnadsnämden antydt, aflät derför den 2 juni 1882 skrifvelse till byggnadsnämden med anhållan, att byggnadsnämden måtte snarast möjligt hos stadsfullmäktige göra framställning om intagande i byggnadsordningen af de ifrågasatta bestämmelserna.
Som emellertid något förslag i berörda syfte efter sistnämda tid icke från byggnadsnämden inkommit till stadsfullmäktige, beroende, enligt hvad helsovårdsnämden inhemtat, derpå, att behandlingen af i fråga varande ärende satts i samband med utarbetandet inom byggandsnämden af förslag till andra ändringar i gällande byggnadsordning, föreslog i skrifvelse af d. 2/3 helsovårdsnämden, som alltmer kommit till visshet om nödvändigheten af ett ingripande i frågan, stadsfullmäktige att antaga och öfverståthållareembetets pröfning underställa följande förändrade lydelse af §§34 och 73 i gällande byggnadsordning för Stockholms stad af den 20 oktober 1876.
§34.
1. Nybyggnad af sten må ej i stomme uppmuras under tiden från den 1 december till den 15 mars.
2. Nybygdt samt till- eller påbygdt boningshus af sten får icke invändigt rappas förr än tre månader efter det byggnadsarbetet blifvit enligt 73 §4 mom. denna ordning besigtigadt och godkändt; dock att, derest särskilda ändamålsenliga åtgärder för murarnes uttorkande vidtagits, byggnadsnämden må kunna på ansökning af den byggande förkorta sagde tid för hela huset eller delar deraf.
3. Sådant boningshus, hvarom föregående mom. talar, får icke utvändigt afrappas förr än under sommaren året näst efter det, då huset blifvit till sina yttermurar uppfördt, dock icke före den 1 juni och i intet fall tidigare än sex månader efter det huset kommit under tak.
4. Utvändig rappning må icke ske samtidigt med invändig.
5. Brytes mot föreskrifterna i denna paragraf, vare bot från och med femtio till och med fem hundra kronor samt skyldighet att det under förbjuden årstid uppmurade genast borttaga. Har olaga rappning å eller inom boningshus verkstälts, skall genom byggnadsnämdens föranstaltande anmälan derom ofördröjligen ske till helsovårdsnämden.
§73.
5. Sedan byggnad blifvit till sin inredning fullbordad, skall likaledes vid bot, som ofvan sägs, anmälan ske hos byggnadsnämden, som då låter anställa besigtning för utrönande, huruvida arbetet är fullbordadt i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter. Finnes uti byggnaden boningsrum, skall en af helsovårdsnämden utsedd person taga del i besigtningen, och åligger det denne att hos helsovårdsnämden ofördröjligen anmäla, om han finner sådana omständigheter vara för handen, att inflyttning i huset eller i viss lägenhet deraf kan antagas blifva förenad med våda för inneboendes helsa.
Ur helsovårdsnämdens motivering till förslaget återgifvas här följande punkter.
»I stället för den nu stadgade skyldigheten att genast borttaga olagligen anbragt rappnng, hvilket skulle hafva till följd, att väggarna vid den nya rappningens anbringande måste än en gång genomvätas, har helsovårdsnämden föreslagit intagande af en bestämmelse derom, att anmälan om olaga rappning skall genom byggnadsnämden göras hos helsovårdsnämden, på det att helsovårdsnämden må blifva i tillfälle att förbjuda uthyrande af rum med för tidigt utförd rappning under tillräckligt lång tid, för att väggarna trots rappningen skola uttorka, innan rummen börja bebos.
Enahanda syftemål ligger äfven till grund för helsovårdsnämdens förslag att i §73 mom. 5 intaga föreskrift derom, att vid efterbesigtning af boningshus en af helsovårdsnämden utsedd person skall deltaga i besigtningen. Denne och genom honom helsovårdsnämden skulle derigenom blifva satt i tillfälle att taga kännedom om byggnadsmaterialet, väderlekens beskaffenhet under tiden för murningsarbetet, särskilda åtgärder, som vidtagits för uttorkningens påskyndande, lokala förhållanden m.m., som kunna inverka på fuktighetsförhållandena i murarne. Genom att derefter i händelse af behof förbjuda uthyrning af osunda befunna lägenheter, innan de tagits i bruk, skulle nämden äfven lättare kunna bidraga att förekomma de nu så ytterst vanliga och ej sällan befogade klagomålen öfver osundhet till följd af fukt i nya hus och de i sammanhang dermed uppkommande tvistigheterna mellan husegare och hyresgäster».
Ansökning om helsovårdsnämdens ingripande mot osunda bostäder har förekommit i 44 fall. Om man bortser derifrån, att smärre bristfälligheter stundom funnits i dessa bostäder och i allmänhet af husegarne villigt afhjelpts på sundhetsinspektörens framställning, så hafva klagomålen gemenligen befunnits obefogade eller åtminstone icke varit af den art, att §13 helsovårdsstadgan bort tillämpas. Också hafva 37 af klagomålen lemnats utan afseende; i 7 fall har helsovårdsnämden ingripit genom förbud mot lägenheters uthyrande eller genom förelägganden, som afsett undanrödjande af orsaken till osundhet.
Det i förra årsberättelsen berörda helsovådliga missbruket med starkt arsenikhaltiga färgstofter såsom medel mot väggohyra, hvilken man velat förgöra dels genom färgstofternas inströende i springor på golf och panel, dels genom deras inblandning i det klister, hvarmed tapeterna fästats, har funnits så allmänt, att helsovårdsnämden trott sig böra offentligen (d. 18/5) genom tidningarna varna såväl allmänheten som isynnerhet målare för detta missbruk och tillika erinra om det ansvar, hvartill enligt §28 i gällande giftstadga en hvar gör sig skyldig, som begagnar arsenikhaltigt gift för att dermed förgöra ohyra och skadedjur. Sedemera under året lät nämden anställa ett åtal för förseelse af ifrågavarande slag.
Ett gammalt osundt hus, n:o 13 A och B vid Baggensgatan, som länge varit illa anskrifvet såväl i helsopolisens som den allmänna polisens annaler, nedrefs på våren 1888. Med anledning deraf skrifver distriktsläkaren i Nikolai distrikt i sin årsberättelse följande:
Såsom anmärkningsvärda torde få omnämnas några sjukdomsfall, som under april, maj och juni förekommit i Baggensgatan n:o 9, 15, 16, och 18 samtidigt med nedrifvandet af det under många år såväl i hygieniskt som andra afseenden illa beryktade huset vid Baggensgatan n:o 13 A och B. Arbetet med nedrifningen af detsamma börjades de första dagarne i april och fortgick flera månader, under hvilken tid öfver hela gatan i dess grannskap stod ett moln af qväfvande dam, som inträngde i närbelägna förstugor, trappor och till någon del äfven märkbart i boningsrummen. Redan den 17 april remitterades från det angränsande huset, Baggensgatan n:o 15, en patient med fläcktyfus till sjukhus. Den 27 i samma månad afsändes likaledes till sjukhus från n:o 18 ett barn, som insjuknat i difteri. Vidare vårdades i hemmen tvenne patienter i n:o18, en i n:o 16 och en i n:o15 för akut lunginflammation, och visade alla dessa fyra fall en både mera elakartad karakter och längre duration än under vanliga förhållanden. För öfrigt iakttogos å nämda ställen flera fall af svårare halsfluss, lungkatarrh och diarrhé.
Då någon sannolikhet föreligger till antagandet, att flera af dessa sjukdomar haft sitt ursprung ur något sjukdomsfrö, frigjordt vid nedrifningen af den gamla osunda byggnaden, och att de sjukdomar, som under vanliga förhållanden pläga förlöpa med ett typiskt förlopp, af skadliga inflytelser härifrån förlängts och försvårats, har jag ansett det anförda förtjena omnämnande. Tilläggas må, att egaren till huset af vederbörande förbjöds att använda den bortförda fyllningen vid andra nybyggen.
Helsopolisen öfvervakade bortförandet af det vid rifningen uppkomna s.k. byggnadsgruset.
b. Offentliga byggnader och lokaler.
Beträffande de sanitära anordningarna inom nedan uppräknade inrättningar har helsovårdsnämden under året haft tillfälle meddela föreskrifter.
1. Klosettbyggnad m.m. vid Katarina församlings nya folkskolebyggnad i qv. Sparrisen, d. 20/1.
2. Ny folkskolebyggnad för Johannis församling i qv. Kråkan, d. 17/2.
3. Ny saluhall n:o3 i qv. Riddaren vid Östermalms torg, d. 23/3 och 31/8.
4. Kungsholms församlings folkskola i n:o1 qv. Herden (nytt förslag), d. 4/5.
5. Stadens auktionskammare, d. 21/12.
6. Södermalms högre läroanstalt för flickor, d. 21/12.
I sistnämda flickskolehus vid Adolf Fredriks torg hade under ett par års tid stundom försports dålig lukt, som vid olika tillfällen föranledt besigtningar af nämdens tjenstemän. En och annan mindre förändring med afloppsledningarna hade med anledning deraf vidtagits, men obehagen hade qvarstått. Mot slutet af november 1888 blefvo de i så hög grad besvärande, att afbrott i undervisningen måste ske, sedan opasslighet hos lärarinnor och lärjungar yppats. Då, efter anmälan hos helsovårdsnämden, besigtning företogs, befanns den från källaren uppträngande stanken tydligen hafva karakteren af kloaklukt, hvarför med säkerhet kunde antagas, att afloppsledningen vore söndrig, så att spillvatten utträngde i husets grund. Vid undersökning medelst gräfningar bekräftades detta till fullo. Gårdsledningarna, som voro af stengods, voro på flera ställen afbrutna eller söndersprängda. Dessa missförhållanden kunna förklaras deraf, att, då ledningarna anlades, marken invid grundmuren nyligen bifvit utfyld och sedermera satt sig. Äfven vid husets framsida, der det genom källaren gående hufvudröret af gjutjern instuckits i ett dylikt af stengods, befanns detta senare sönderslaget. Dels direkt ur de sönderslagna rören, dels från den med orenlighet genomdränkta marken inträngde kloaklukt i källaren och de derunder murade luftledningarna och spriddes sålunda i hela huset. Sedan skadorna upptäckts, voro de lätta att afhjelpa. Den förorenade marken bortfördes delvis och det qvarvarande genomdränktes med jernvitriollösning. Obehagen upphörde sedan.
Denna i korthet meddelade händelse utgör ett nytt bevis till de många föregående för behöfligheten af de bestämmelser angående uppsigten öfver anläggningen af enskilda tomt- och husledningar, hvilka omnämdes redan i berättelsen för 1883 och hvilka, efter att hafva undergått en grundlig bearbetning inom stadens byggnadskontor, nu snart torde komma att underställas stadsfullmäktige.

C. Tillsyn öfver näringsmedel.
a. Vattenledningen och dricksvattnets beskaffenhet.
Rörnätet har under år 1888 ökats med 4966 meter och hade vid årets slut en totallängd af 151452 meter. Servisledningar hafva under samma tid förts till 156 egendomar, så att sammanlagda antalet, som vid 1887 års slut var 4793, nu stigit till 4949. Vattenförbrukningens storlek var enligt berättelsen öfver vattenledningens verksamhet 7163452 m³, som approximativt fördelats sålunda:

Med en medelfolkmängd af 224883 personer gör detta per dag och invånare 87 liter mot 84 liter 1887 och 52,5 l. år 1887. Mest vatten förbrukades under april månad, dernäst under juni, hvaremot juli månad mot vanligheten visar en jemförelsevis måttlig åtgång, säkerligen sammanhängande med den kyliga och regniga väderleken.
De 12 filterbassinerna rensades i medeltal följande antal gånger i månaden:

På timme och m² filteryta har filtrerats i liter resp.

De vid vattenverket af dess kemist utförda bakteriebestämningarna en gång i månaden gifva vid handen, att vattenledningsvattnet vid Skanstull varit jemförelsevis bakteriefritt. De utvecklade kolonierna hafva vexlat mellan 12 och 210 pr. cm³. Bakteriehalten i samtidiga prof på Årstaviksvattnet uppgick till resp. 39 och 1500 samt i vatten från Norrström vid norra sidan af Strömparterren på 3 fots djup till resp. 208 och 5120. På helsovårdsnämdens laboratorium sedan någon tid pågående, men ännu ej afslutade undersökningar synas visa, att den relativt stora bakteriehalten i vattnet i Norrström beror på de der utmynnade kloakerna och annan orenlighet från staden.

Vattenanalyserna hafva fortgått som vanligt. Resultaten äro nedlagda i tab. 2, till hvilken derför hänvisas. Men jemte de vanliga undersökningarna har nämdens kemist i förening med prof. Otto Pettersson under år 1888 utfört ett stort antal gasanalytiska bestämningar å vattenledningens och Årstavikens vatten, hvarvid halten af syre, qväfve och kolsyra faststälts. Af största intresset bland de gjorda rönen torde vara upptäckten, att vattnet i Årstavikens inre del håller vida mera kolsyra än mälarvatten eljest. Häraf har den slutsats dragits, att berörda del af Årstaviken har rikliga tillflöden af källvatten från bottnen, något som man redan förut haft skäl förmoda. Öfver sina arbeten hafva författarne meddelat en uppsats i svensk Kemisk Tidskrift (1889 n:o 1-2 sid. 20). Ur densamma må här endast nedanstående punkter anföras.
Inblandningen af hafsvatten tillförde Årstaviken circa 1 cm³ kolsyra, och inverkar sålunda ytterst ringa på det hela. Man kunde då vänta, att kolsyrehalten i Årstaviken skulle öfverensstämma med ytvattnets i Mälaren. Om denna senare upplysa de analyser, som utfördes den 12 sept. å vatten från Mälarens största och djupaste bäcken Prestfjärden, hvarvid erhölls å ytan 10,8 och 54 meters djup 10,7 cm³.
Men Årstaviksvattnets kolsyrehalt var samtidigt (den 11 sept.) 19,2 cm³. Gashalten bevisar här alltså, att Årstaviksvattnet måste i väsendtlig grad hafva annat ursprung än mälarvattnet för öfrigt.
Detta kan enligt vår meningj blott bero af källådror i Årstavikens botten, som tillföra densamma ett relativt kolsyrerikt vatten. Strändernas geognostiska beskaffenhet talar ytterligare för detta antagande. Längs östra och sydöstra stranden framgår nemligen en grusås, vid hvars fot talrika källor uppspringa.
Gasanalytiska undersökningar af vattnet i en del af dessa källor visa en betydlig kolsyrehalt (28 à 57 cm³ pro l.). Det kan derföre anses så godt som bevisadt, att undergjordiska tillflöden tillföra Årstaviken kolsyrerikare vatten.
Öfver en hos stadsfullmäktige gjord framställning, innefattande klagan öfver beskaffenheten af vattenledningsvattnet i Stockholm samt förslag till vattens hitledande från sjön Drefviken och angränsande sjöar å Södertörn, har helsovårdsnämden (d. 4/5) afgifvit infordradt yttrande, hvari med hänvisande till utredningar af förste stadsläkaren och kemisten hemstäldes, att berörda framställning icke måtte föranleda till någon stadsfullmäktiges åtgärd. I enlighet dermed fattade också fullmäktige sitt beslut.
Klagomålen grundade sig derpå, att vattenledningsvattnet vid uppsjö får ökad klorhalt, som förmenades vara skadlig för helsan och menlig för flera industrigrenar, och vidare på det antagandet, att vid uppsjö äfven kloakvatten skall föras in i Årstaviken och derifrån till vattenledningen. Förste stadsläkarens utredning*) gick hufvudsakligen ut på att med tillhjelp af hufvudstadens mortalitets och morbiditetsstatistik visa, att uppsjö icke utöfvar något menligt inflytande på stadens helsotillstånd. Kemisten sökte ådagalägga, att klagomålen uti industriens namn i mycket voro öfverdrifna.
Då det emellertid visat sig, att frågan om vattenledningsvattens hemtande från Drefviken tid efter annan återkommer, men endast spridda, fåtaliga analyser öfver sjöns vatten finnas, har nämden uppdragit åt sin kemist att anställa en serie analyser för att afhjelpa bristen på kännedom om ifrågavarande och några dermed sammanbundna sjöars vatten. De under 1888 fullbordade undersökningarna gåfvo följande resultat.
Analys å vattnet i Magelugnen och Drefviken under år 1888.

För bedömande af frågan om uppsjöns inflytande på vattenledningsvattnet likasom äfven om kloakernas användbarhet för aflägsnande från staden af afträdesämnen m.m. har ett vigtigt bidrag lemnats genom de undersökningar af nämdens kemist, hvilka offentliggjorts såsom bidrag till dennna årsberättelse.
*) Tryckt dels i Bih. n:o 51 för 1888 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial, dels i Helsovårdsföreningens förhandlingar.
b. Födoämnen och dryckesvaror.
Af helsopolisen hafva under år 1888 gjorts 3481 besök å salutorgen, 4530 å fartyg, på hvilka födoämnen bruka införas till staden eller annars afyttras, samt 22736 besök i salubodar, hvarjemte jernvägsstationerna och de s.k. bondqvarteren besökts sammanlagdt 1287 gånger. I 936 fall hafva hvarjehanda födoämnen blifvit anhållna och kasserade. Tab. 4 redogör närmare för de härmed sammanhämgande förhållandena, särskildt för kassationsorsakerna.

Åtskilliga besigtningsresor hafva af nämdens veterinärer jemte kommissarien och tillsyningsmän vid helsopolisen under året företagits till slagthus och s.k. korffabriker inom de närmast Stockholm liggande socknarna. Flere oegentligheter beifrades dervid och varor, hvilka befunnos vara så förskämda eller sjuka, att de icke kunde till menniskoföda få föryttras, indränktes med fotogen och blefvo derigenom oskadliggjorda.
Under helsopolisens uppsigt hafva med egarnes medgifvande följande födoämnen blifvit på försäljningsstället oskadliggjorda:
31 kgm nötkött, 5 kgm hackadt sådant, 260 kgm salt nötkött, 3 partier kalfskallar och kalffötter, 20 svinskinkor samt flera partier svinhufvud och s.k. småfläsk, 55 kgm fårkött, 32 kgm rökt hästkött, 12 nötlungor, 6 nötlefrar, 8 kojufver, 12 fårlungor, flera nöträntor, 90 kgm kött- och fläskkorf, diverse bitar sylta, 1598 st. skogsfogel, några tamhöns, 608 kgm salt sill, 21 kgm kryddsill, 1 parti delikatess-sill, 219 kgm salt lax, 31 halftunnor, 1 kagge, 20 burkar och 3 blecklådor anjovis, 6 tunnor bressling, 26 halftunnor och 17 fjerdingar strömming, 200 st. böckling, 8 kgm lutfisk, 45 st. aborrar, 40 kgm rödspotta, 130 tjog ägg, 12 kgm ost, 2 tunnor smör, 6 kgm margarin, 1 parti potatis samt ett parti lingon.
Dessutom hafva under helsopolisens bevakning många hästkadaver efter sjelfdöda djur blifvit kokade för ursmältning af fettet, som sedermera användes till tekniska ändamål.
Under senare hälften af år 1887 uppträdde svinpest flerstädes inom Sverige. Af denna anledning fruktade den konsumerande allmänheten i Stockholm fläsk efter svinpest sjuka djur, hvarföre svinkött inlemnades på stadens köttbesigtningsbyråar till undersökning i rikligare mängd än under något föregående år. Tillsammans besigtigades 60256 undersökningsföremål enligt vidstående tabell.

Trikinhaltige befunnos bland de inhemska fläsken 30 hela eller 0,06 proc., under det att af de amerikanska trikiner blefvo funna i 19 stycken eller 0,82 proc. 30 af de trikinhållande fläskprofven voro färska, 19 salta, hvartill kommer 4,75 kilogram såsom salt fläsk inlöst sylta.
Ursprungsorten för de trikinhaltiga fläsken, utom 19 stycken från Amerika, var för 3 fläsk Qvarnängen, 6 Midsommarkransen, 2 Sofielund, 3 Linda, 1 Ensta, 4 Fredriksdal, allt i Bränkyrka socken, 1 Rödsund i Södermanland, 8 Småland, 1 Östergötland; 1 fläsk slutligen kom från en mälarebåt utan närmare uppgift.
För 1143,11 kronor inlöstes det vid undersökningen trikinhaltigt befunna fläsket, som tillsammans vägde 2296 kilogram. Detsamma nedsmältes i en fabrik, som för tekniska ändamål försäljer deraf frambragta oljor.
För mjölkkontrollen under 1888 redogör sundhetsinspektören på följande sätt:
Ansökningar att få idka mjölkhandel i butiklägenhet hafva under året inkommit till ett antal af 202, hvaraf 188 bifallits, 10 afslagits och 4 återkallats eller af annan anledning afskrifvits. Mycket ofta (456 gånger) hafva dessutom rättigheter sökts att idka mjölkhandel i butik, som redan förut vunnit nämdens godkännande, i hvilka fall sundhetsinspektören på särskildt uppdrag transporterat det utfärdade tillståndsbeviset på den nye sökanden, såvida mjölkbutiken vid besigtningen fortfarande befunnits vara i godt skick.
Då vid 1887 års slut funnos 855 mjölkbutiker i Stockholm och under 1888 års lopp tillkommit 188 nya mot 77, som upphört, så voro mjölkbutikernas antal vid 1888 års slut 966, nämligen
i Nikolai församling 44
i Klara församling 75
i Kungsholms församling 95
i Adolf Fredriks församling 176
i Jakobs och Johannis församling 117
i Östermalms församling 154
i Katarina församling 167
i Maria församling 138
Den dagliga omsättningen i liter af mjölkvaror i försäljningslokalerna har enligt butikegarnes egna uppgifter stält sig på följande sätt i de olika församlingarna:

Under året undersöktes för kontrolls skull 158 mjölkprof, af hvilka 68 voro »mycket goda», 42 »goda», 15 »medelmåttigt goda» och 5 »underhaltiga». Alla skummjölkprofven (28 st.) hafva visat en fetthalt af öfver 0,5 procent.
Den år 1888 vid Östermalms torg uppförda saluhallen är af betydelse för sundhet och snygghet, i det en stor del födoämnen, som vid försäljning å torget under bar himmel voro utsatta för att nedsmutsas af kringyrande gatudam eller att skadas vid otjenlig väderlek, nu på det ändamålsenligaste sätt skyddas för dylik försämring.

D. Fabriker och näringar.
Uratfabrik. Samma bolag som, enligt hvad i förra årsberättelsen anfördes, fått sin anhållan att idka tillverkning af gödningsämnet »urat» i en egendom vid Kungsholmsgatan afslagen, erhöll (den 23/3 1888) helsovårdsnämdens tillstånd att anlägga en fabrik för torkning af urat å en tomt i qv. Rundelen nära Norrtulls station, hvilken plats ännu ligger afsides från bebygda stadsdelar. Dock lemnades tillståndet endast tills vidare, med skyldighet för bolaget att sex månader efter från nämdens sida skedd tillsägelse upphöra med fabriksrörelsen derstädes. Genom detta förbehåll ville nämden betrygga sin rätt att framdeles, då byggnadsverksamheten kunde sträcka sig till denna del af staden, förbjuda fabrikens fortsatta drifvande.
Fernissfabriker. Den i förra årsberättelsen omnämda har under året flyttats från Fabriksgatan å Kungsholmen till qv. Ruddammen nära Roslagstull, och tillstånd till anläggning af en ny dylik fabrik i qv. Tobaksspinnaren inom Maria församling har gifvits (den 21/12). Båda äro inrättade i enlighet med nämdens i förra berättelsen (sid. 26) angifna vilkor.

Slagterierna i Stockholm äro föremål för en särskild tabellarisk redogörelse. Genom 432 besök af helsopolisen har deras och korffabrikernas snygghet kontrollerats.
Upplag af lump m.m. har besigtigats vid 403 besök af tillsyningsmännen.
Upplag hafva med nämdens begifvande och på särskilda vilkor fått inrättas för hudar i n:r 51 Hornsgatan och för kreatursben inom egendomen Zinkensdam, äfvenledes inom Maria församling.
Olägenheter af stenkolsrök från industriela och andra etablissement hafva äfven under redovisningsåret försports. Under afvaktan på yttrande från den i fjolårsberättelsen omnämda tekniska komitén, har emellertid inga andra åtgärder kunnat vidtagas än sådana som i samma berättelse antydas.
Vid stadens gasverk har äfven 1888 förts anteckningar öfver felaktigheter å rörsystemet. Under året anmäldes 213 fall af sådana, nemligen:
119 stycken rörbrott i gatorna,
45 stycken skarfläckor i gatorna,
49 stycken läckor å lykt- och privatserviser.
Vid under året företagna jordborrningar påträffades 38 stycken rörbrott, 344 stycken skarfläckor och 20 stycken läckor å lykt- och privatserviser. Å privata ledningar anmäldes 3 läckor.
Till följd af inträngande den 21/2 af gas i huset n:r 13 Södermannagatan blef en der inneboende person bedöfvad, men blef åter frisk samma dag. Genom en gasledningsentreprenörs arbetares slarf kom ett gasutlopp i egendomen 17 Fredsgatan att den 19/10 lemnas öppet, och gasen fick fritt utströmma samt trängde genom trossbottnen upp till öfverliggande våning, hvarest tvenne der boende äldre qvinnor dödades genom gasförgiftning.

E. Husdjur och stallar.
Svinstiornas antal i Stockholm har till fromma för sundhet och trefnad äfven under 1888 minskats. Härom hänvisas till tabellen 7. Genom 277 besök å de platser, der svinhållning utöfvas, har helsopolisen öfvervakat stiornas skötsel.