Årsberättelse från Uddevalla provinsialläkare distrikt för år 1894.
af E. A. Rehnberg.
Årsberättelse från Uddevalla provinsialläkare distrikt i Göteborgs och BohusLän för år 1894.

1:o

3:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukes afskiljande från friska m.m.:
Härom berättas i de inkomna uppgifterna fr.
Westerlanda: "Särskildt sjukrum har ej under året begagnats; vid inträffande sjukdomar har läkare anlitats, och nödig desinfektion iakttagits vid smittosam sjukdom";
fr. Ljung: "Rökning med svafvel och tvättning med karbolsyrelösning har verkställdts".
fr. Forskälla: "Det förut beslutade kolerasjukhuset är under året iordningställdt på socknens fattiggård; 2:ne besigtningsmän äro antagne";
fr. Bäfve: "Smittosamma sjukdomar hafva, såvidt kändt är icke förekommit; sjukes afskiljande från friska har derföre ej behöft företagas". På nästa sida i sina uppgifter omtalar dock kommunalnämnds ordföranden 2 dödsfall af difteri; hvarförutan han hos mig begärt tjensteresa för samma sjukdom.
Fr. Herrestad: "Några anordningar ha’ ej varit af behofvet". Äfven denne ordförande inberättar 1 dödsfall af skarlakansfeber och 1 dödsfall af elakartad halssjuka. Faktiskt är att difteri var gängse inom ett par hvarandra närboende familjer, som föranledde mig aflåta tjensteskrifvelse till kommunalnämnds ordföranden med anmaning om vidtagande af åtgärder till förekommande af sjukdomens spridning; isolering och desinfektion m.m.
fr. Bokenäs: "För vårdande af kolerasjuka har kommunen jemligt Kongl. föreskrifterna anskaffat särskild sjukstuga med utrustning af sängar, sängkläder o. dyl". De öfriga ordförandena förbigå frågan med tystnad.
b) Folksamlingar vid begrafningar m.m. Härom mäles fr.
Westerlanda: "Der smittosam sjukdom funnits, har större folksamlingar vid begrafningar icke förekommit";
Ljung: " Inga större folksamlingar hafva förekommit";
Bäfve: "Större folksamlingar vid begrafningar och dylikt har icke behöft förbjudas;
Bokenäs: Begrafnings platsen mycket otillracklig, komer att ordnas i sammanhang med ifrågasatt kyrkobyggnad; Öfriga uppgifter blanka".
c) Inställd Skolgång m.m. Härom berättas från
Westerlanda: "Skolgången inställd en tid i början af året";
Hjertum: "Skolgången inställdes en liten tid";
Grinneröd: "Skolan börjande sin läsning på våren, sedan skarlakansfebern upphört";
Ljung: "Skolgången har varit inställd";
Resteröd: "Ingen inställd skolgång";
Bäfve: "Skolgången har icke af sjuklighet behöft förhindras";
Såsom af insända rapporter om företagne tjensteresor närmare kan inhemtas, har jag, med anledning hufvudsakligast af gängse skarlakansfeber, sökt förmå vederbörande kommunalnämnder vidtaga åtgärder till förekommande af epidemiens utbredning, men hafva vanligast de lemnade anvisningarne icke eller ofullständigt efterlefvats. Isolering inom sjuk familj har knappast någonstädes kunnat efterlefvas, och mellan sjuka och friska familjer endast mera sällan iakttagits; allmogen har svårt att tänka sig möjligheten af en sjukdoms öfverförande genom tredje person; allmänheten tror snarare på "ödet"; den hyser fatalistiska åsigter i thy fall. Desinfektionen utföres blott alltför sällan fullständigt. Inom Ljungs socken antogs slutligen, efter af mig många gånger framställd begäran, tillsyningsmän, som skulle inrapportera inträffade sjukdomsfall, och en helsopolis, som jämväl allestädes skulle verkställa påbjuden desinfektion. Om jag föröfrigt undantager Ordförandens skrifvelser, med begäran om tjensteresor och ordnandet inom några kommuner af sjukstugan, har icke inom någon kommun någonting vidtagits för den allmänna helso-och sjukvården.

4:o Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagna åtgärder i afseende på:
a) Godt vatten till dryck och matlagning. Härom berättas fr.
Westerlanda: "Watten tages vanligen ur källor och brunnar och är i allmänhet godt; de, som bo i närheten af Göta elf, taga vanligen från elfven";
Hjertum: "Godt; finnes såväl i källor och brunnar som bäckar";
Grinneröd: "Godt källsprångsvatten finnes nästan öfverallt";
Ljung: "Watten till dryck och matlagning tages från naturliga källor, rinnande vatten samt från artificiella brunnar. Kommunalnämnden har gjort allmogen uppmärksam på vigten och nödvändigheten af att hafva friskt och rent vatten till dryck och matlagning m.m.";
Resteröd :"Watten tagas allmännast ur gräfda brunnar och rinnande vattendrag";
Forshälla: "Godt; vatten till dryck och matlagning tages vanligast ur naturliga källor, ej ur sjöar eller vattendrag";
Bäfve: "Godt vatten till dryck och matlagning finnes, hvilket hemtas från under höjderna belägna rena och klara källor och brunnar";
Lane-Ryr: "Watten tages mest från naturliga kallkällor, men äfven från sjöar och mindre vattendrag; det är i allmänhet rent och af god beskaffenhet";
Herrestad: "Wattnet normalt; tages i allmänhet; från källor och gräfda brunnar";
Skredsvik: "Godt vatten finnes i allmänhet; största delen deraf tages från gräfda brunnar";
Högås: "Riklig tillgång på godt vatten från källor och gräfda brunnar finnes; från sjöar eller rinnande vattendrag har ej vatten gagnats för angifna ändamål samt fr.
Bokanäs: "Dricksvatten tages vanligen från naturliga källor, gräfda brunnar eller rinnande vatten; likaså vatten till matlagning";
Tyvärr ställa sig icke förhållandena i verkligheten, beträffande vattnet, så fördelaktigt som kommunalnämnderna relaterat, hvarken i kustsocknarne eller i skogs- och fjällbyggderna; vattnet är i allmänhet af dålig beskaffenhet med mångenstädes knapp tillgång; undantag härifrån gifvas, såsom i Grinneröds socken, som är högt belägen, och der jordlagren hufvudsakligast utgöras af sand. I Westerlanda och Hjertums socknar hemta de sitt vatten till största delen från Göta elf, hvars vatten är af dålig beskaffenhet, orenadt af en del fabriker vid Trollhättan och Lilla Edets pappers- och sulfitfabriker m.fl. Inom Ljungs kommun har man vid kurorterna Ljungskile och Lyckorna med rätt godt resultat borrat efter vatten. Dylika borrbrunnar finnas föröfrigt på ett och annat herresäte inom distriktet. Borrningsförsöken hafva dock ingalunda allestädes utfallit gynnsamt.
b) Förekommande af källors, brunnars och vattendrags orenade:
Härom meddelat från
Westerlanda: "kommunalnämnden har sig ej bekant, att några åtgärder i detta afseende behöft vidtagas";
Hjertum: "Finnes icke";
Grinneröd: "Fabriker finnas icke; hvardan vattendragen icke från dylika kunna förorenas";
Ljung: "Hvarken kyrkogård eller fabriker hafva sådant läge, att vatten, som begagnas till dryck och matlagning kan deraf förorenas";
Resteröd: "Wanligast äro brunnarne stensatta öfver kanterna samt täckta med bräder, så att vatten icke kommer in öfver kanterna";
Forshälla: "Motstående olägenheten hafva icke försports eller förekommit";
Bäfve: "Enhvar tillser, att det för dagligt bruk och behof använda vattnet ej förorenas, kyrkogårdar och fabriker finnas ej, hvadan vattnet derifrån ej kan orenas";
Lane-Ryr: "Något som kan anses inverka orenande i vattnet, som gagnas, är ej kändt";
Herrestad: "Förorenande af vattnet från Fabriker och Industriella inrättningar förekommer icke. Folket iöfrigt försigtigt vid begagnande af vatten till dryck och matlagning";
Skredsvik: "Sådant har icke varit behof om. Vattnet orenas icke från Fabriker och byar, ty sådana finnas ej";
Högås: "Intet har behöft vidtagas" samt från
Bokenäs Inga städer eller fabriker finnas inom kommunen, från hvilka vattnet kunde orenas".
Brunnarnes belägenhet är icke sällan sådan, att orenlighet genom närbelägenheten till gödselhögar lätteligen kan tillströmme, hvarförutom öfvervattnet vid nederbörd som oftast har fritt tillträdde till brunnen, som endast i sällsynta undantagsfall är försedd med skydd häremot.
c.) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och dess närhet. Osnygghet inom boningshus. Härom berättas fr.
Westerlanda: "På somliga ställen bo flera personer, isynnerhet vintertid, i samma rum";
Hjertum. "Ej något att anmärka";
Grinneröd: "I allmänhet råder stor snygghet inom boningsrummen";
Ljung: "Det har fästs uppmärksamhet vid vigten och nödvändigheten af att aflägsna orenligheterna från boningshusen. På flera ställen bo flera personer i samma rum, äfven om tillgång finnes å flere. Ungdomen badar flitigt sommartiden, äfven späda barn badas";
Resteröd: "Befolkningen i en familj bor vanligast i ett rum. Boskap vistas ingenstädes i hus, der menniskor hvila. Kalla bad användas i någon mon under sommaren; Späda barn badas";
Forshälla: "Boskap vistas icke i sofrummen, men vanligast användes endast ett sofrum för alla husets invånare, uppgående ofta till 10 personer, oaktadt flera rum finnas. Bad gagnas sällan af vuxna, men späda barn badas vanligen dagl. några veckor efter födelsen";
Bäfve: "Redogörelsen härför ordagrannt lika med flera föregående år";
Lane-Ryr: "Aflägsnandet af orenlighet från boningshus och dess närhet kan väl icke sägas vara i alla förhållandet allestädes. Öfverbefolkning i boningsrum förkomma icke, när flera rum finnas att tillgå, icke eller någon grof osnygghet. Bad sommartiden användas numera af ungdomen i sjöar och bäckar. Barn brukar man bada i ljumt vatten";
Herrestad: "Under kallare årstiden är folket vanligtvis sammanboende i ett rum iöfrigt iakttagas de sanitära förhållandena så mycket som möjligt för helsans bevarande. Boskap förekomma ej i manhus. I trakten af sjöstränderna badas sommartiden; i den spädare åldern badas barnen i ljumt vatten";
Skredsvik: Snyggheten i boningshusen tilltager hvarje år. Mindre familjer bebor ett rum, större dito tvenne rum. Kreatur vistas numera icke icke i boningshusen. Bad användas för barn, för äldre helt litet";
Högås: "Har icke föranledt till någon åtgärd af Nämnden. Der flera rum finnas, vistas ej för många menniskor i samma rum. Boskap vistas ej i samma rum som menniskor, med undantag på ett och annat torpställe, der någon gång vintertiden höns inhysas i boningsrummet. När årstiden tillåter, badas af mången i öppna sjön, andra årstider äro bad sällan förkommande. Späda barn torde dock allmänt badas"; samt från
Bokenäs: "Ofta pläga många personer bo tillsammans i ett och samma rum, isynnerhet vintertiden, oaktadt flera rum finnas att tillgå. De späda barnen badas, och äfven äldre, vid kusten boende personer pläga bada.
Isynnerhet i de efter Göta elf och efter kusten belägna delarne af distriktet, der samfärdseln med närbelägna städer och större samhällen är lifligare, är smaken för och behofvet af snygghet väsendtligen större än i de från den lifligare trafiken mera aflägset belägna fjäll- och skogsbyggnaderna. Jämväl syntes rätt ofta den enskilda välmågan spela ett rätt stor rol uti ifrågavarande hänseende.
d) Olägenheter af fabriker eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa: Härom skrifves från
Westerlanda: "Fabriker finnas ej inom socknen. En del arbetare hafva anställning å skeppsvarf, sågen, gjuteri, mekanisk verkstad; i öfrigt något snickeri och väfnad"
Hjertrum och Grinneröd: "Finnas icke", "Förekommer icke";
Ljung: "Egentliga Fabriker finnas ej inom kommunen; handtverkeriverkstäderna äro icke så inrättade, att någon risk finnes för arbetares helsa. Binäringar äro dels husslöjd och fiske, dels sjöfart";
Resteröd: "Inga fabriker. Folkets binäringar äro snickeri, fiske, sömnad och väfnad";
Forshälla: "Inga fabriker. Utom vanliga handtverkare, såsom skräddare, skomakare m.fl., förekomma få binäringar, mest förfärdigande af fiskkorgar vintertiden";
Bäfve: "Här finnes endast ett mindre pappersbruk, hvarifrån några olägenheter ej förspörjas. Folkets hufvudsakligaste sysselsättning är arbete vid jordbruket och dess binäringar";
Lane-Ryr: "Inga olägenheter i berörda hänseende; fabriker finnas icke inom kommunen";
Herrestad: "Inga fabriker. Jordbruket är hufvudnäringen; såsom binäringar kunna anföras fiske och sjöfart samt tillfälliga arbetsförtjenster i staden Uddevalla";
Skredsvik: "Inga fabriker. Folkets hufvudnäring jordbruk; binäring slöjd, som tilltager hvarje år";
Högås: "Inga fabriker. Handtverkare finnas, som förses med arbete från närmaste trakten. Någon husslöjd drifves, dock hufvudsakligen för eget behof"; samt från
Bokenäs: "Inga fabriker finnas".
e) För helsan vådliga boningslägenheter: Härom skrifves fr.
Westerlanda: "Boningshusen vanligen af trä, större och mindre, endast på några få ställen mindre rymliga; läget omvexlande; fukt har ej visat sig med undantag af något enstaka fall; bränsle saknas ej; folket ligger ej i oeldade rum; öfverbefolkning förekommer icke";
Hjertum: "Ej något att anmärka";
Grinneröd: "Boningshusen uppförda af timmer, rymliga och högt liggande. Öfverbefolkning i sofrummen förekommer icke, hvad kändt är";
Ljung: "Boningshusen äro byggda af timmer och plank; särskildt de nyare husen äro höga och rymliga; största delen skyddade mot köld. Ingen vana att ligga i oeldade rum. Ingen synnerlig öfverbefolkning; en del hus stå obebodda vintertiden";
Resteröd: "För helsan vådliga boningslägenheter finnas icke";
Forshälla: "Byggnadsämnet trä, rymliga, belägna i allmänhet högländt, ej fuktiga, men icke eller dragfria; eldas om vintern; ej öfverbefolkadt";
Bäfve: "Wådliga boningslägenheter förekomma ej, men bland arbetarne äro husen både illa uppförda och dåligt omsedda, ofta ej brädfordrade; hos den bättre lottade delen af folket äro bostäderna vackra och väl omsedda, ofta oljemålade, uppförda på högt belägna platser, sunda och fuktfria. Att ligga i oeldade rum är ej brukligt";
Lane-Ryr: "Boningshusen uppföras alla af trä, storleken efter hvar och ens ekonomiska omständigheter, hellst på någon höjd för undvikande af fukt; härefter drifvas fogningarne och förses så, att de skola skydda för köld. Oeldade rum begagnas icke om vintertid till sofrum";
Herrestad: "Boningshusens utrymme och beskaffenhet är jämförebevis lika med andra kommuner";
Skredsvik: "Boningshusen af trä, uppförda numera rymliga med flera rum och på tjenliga platser";
Högås: "Boningshusen utan undantag uppförda af timmer, inga belägna å sank mark, och torde i allmänhet gifva tillräckligt skydd emot kölden. Ingen torde finnas, som har för vana att ligga i oeldadt rum. Öfverbefolkning förekommer ej"; samt fr.
Bokenäs: "Boningshusen äro af trä och i allmänhet tillräckligt rymliga, men sakna ofta skyddsplantering och derföre utsatta för kalla vindar. Öfverbefolkning förekommer mycket sällsynt".
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor samlas. Skolor, Kyrkor, Sockenstugor m.m. Härom meddelas från
Westerlanda: "Skolsalarna vädras g:m ventiler, kyrkor g:m öppnandet af dörrar och fönster";
Hjertum: "Finnes";
Grinneröd: "I kommunens folkskola finnas ventiler, men icke i enskilda boningsrum";
Ljung: "kyrka, Skolhus och kommunalrum äro försedda med luftventilsapparater";
Resteröd: "I skolhuset äro 2:ne ventiler å sidoväggarna och flera gångfönster, i kyrkan gångfönster";
Forshälla: "I socknens skolhus har ytterligare insatts ventiler af Colléns patent";
Bäfve: "Tillräcklig luftveckling finnes såväl i kyrkan som i Skolhusen och sockenstugan";
Herrestad: "Luftvexling medelst ventiler finnas endast i kyrkan och Skolhusen";
Lane-Ryr: "Luftvexling verkställes medelst öppnande af fönster och dörrar";
Skredsvik: "Skolhusen, kyrkan och sockenstugan hafva god luftvexling";
Högås: "På angifna ställen är luftvexlingen god"; samt från
Bokenäs: Församlingens enda skolhus är förseddt med ventilations kamin af Ebbes brukstillverkning, men uti småskolorna, som hållas i allmogens boningshus, är luftvexlingen icke sällan bristfällig".
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena: Härom berättas från
Westerlanda: "Skadliga födoämnen begagnas ej. Skörden har varit god, bergningsvädret ombytligt, potatissjuka har å somliga ställen visat sig. Dryckenskapen har aftagit; krogar finnas ej. Rörande de öfriga punkterna har kommunalnämnden ej något särskildt att anmärka";
Hjertum: "Finnes ej" och Grinneröd, "Krogar och ölstugor finnas icke, men under mötestiden på den inom kommunen belägna mötesplatsen Backamo förekommer ölförsäljning, hvilket är till stor skada för socknens ungdom";
Ljung: "Grödan anses helsosam. Dryckenskapen synes vara i aftagande; det hände allt, att skadliga dryckesvaror, såsom sämre Congac, inköpas från städerna; krogar finnas inga egentliga. Qvacksalveri förekommer ej ofta. Obehörig försäljning af gifter ej kändt";
Resteröd: "Skörden var god. Dryckenskapen är i aftagande; ingen krog eller ölstuga; ingen försäljning af Hoffmans droppar; intet qvacksalveri och ingen försäljning af gifter";
Forshälla: "Skörden riklig, men dåligt bergnings väder; potatisskörden ringa och af dålig beskaffenhet; dryckenskapen på ungefär samma ståndpunkt; inga krogar utom ölstugan på Gästgifvaregården; "Salning" till brännvin i större parti d.v.s. minst 250 liter förekomma i tilltagande, oftare och i större anslutning; föröfrigt intet af motstående";
Bäfve: "Då under året såväl säd som rotfrukter blifvit väl bergade, hafva några för helsan skadliga födoämnen icke förekommit. Några stimulerande dryckesvaror af annat slag än de vanliga hafva veterligen icke brukats; inom kommunen finnas ej krogar eller ölstugor, dock kan ej dryckenskapen sägas aftagit, ty efter besök i städerna får man ofta se och höra följderna af rusets inverkan på mångfaldiga sätt, ej minst misshandling af djuren";
Lane Ryr: "För helsan skadliga födoämnen finnas icke; skörden mycken, men af klen beskaffenhet, inbergningen gynnsam. Bland skadliga dryckesvaror räknas brännvin, då det täres i öfverflöd, hvilket är fallet med många, isynnerhet vid stadsresor; dryckenskapen är dock något i aftagande i anledning af bildadt nykterhetssällskap; krogar och ölstugor finnas ej; ingen försäljning af Hoffmans droppar eller af gifter; intet qvacksalveri och intet innehafvande af arsenik";
Herrestad: "1894 års gröda är såväl till qvalitet som qvantitet ganska god. Benägenheten att öfverlasta sig är nästan lika som förut. Hoffmans droppar, förfalskadt vin m.m. förekomma ej";
Skredsvik: "Skörden har sålunda utfallit: höstsäden medelmåttig, vårsädet fullt medelmåttig, rotfrukterna missväkt och icke fria från röta; bergningen för det hela ganska god. Dryckenskapen synes vara i aftagande. Qvacksalveri m.m. höres icke af";
Högås: "Rågen på några ställen mindre väl bergad; potatisen delvis angripen af röta; iöfrigt ej något att om skörden anmärka. Angående dryckenskapen kan någon förändring icke märkas; inga krogar eller ölstugor; öfriga omnända saker förekomna ej"; samt från
Bokenäs: "Skördens beskaffenhet god, rågen dock något angripen af mjöldrygor; bergningsvädret godt. I dryckenskapen ingen märkbar förminskning; krogar och ölstugor finnas icke, ej eller försäljning af Hoffmans droppar såsom rusmedel, ej af förfalskadt vin".
h) Särskild för kommunen eller någon del deraf antagen helsovårdsordning: Härom meddelas från
Samtliga distriktets 12 kommuner, att någon särskild helsovårdsordning icke någorstädes finnes antagen.
i) Viten förelaggda enligt §30 i Helsovårdsstadgan: Härom skrifas fr.
Ljung: "Viten från twå till tjugu kronor";
Lane-Ryr: Konungens Befallningshafvande hade ålaggt Lane-Ryrs kommun 25 kronors vite att före den 1 maj 1894 hafva föranstaltat om företagande af vissa åtgärder till kolerasjukdomens hämmande"; Från samtliga kommuner iöfrigt uppgifves, att några viten ej varit förelaggda.

5:o Förhållandet i allmänhet med:
a) Sundhetspolis samt kommunalnämdernas verksamhet för dem allmänna helso- och sjukvården: Härutinnan berättas från
Westerlanda: "Frågan om sjukstuga och tillsyningsmän i enlighet med kongl. Förordningen angående kolerasjukdom har under året varit föremål för nämndens öfverläggningar, hvarvid beslut fattats i enlighet men nämnda förordning";
Ljung: "Rörande renhållningen å den inom kommunen belägna kurorten har beslutats att den husegare, som icke ställer sig till efterättelse helsovårdsnämndens råd och anvisningar, {för…tigas} att utgifva vite. Beräffande skarlakansfeberepidemien, som här varit gängse, har efter uppmaning af H:r Doktor E. A. Rehnberg beslutats att vidtaga sträng och tillfyllestgörande desinfektion af bostad och kläder på alla de ställen, der sjukdomen rasat, hvilket har verkställdts genom rökning med svafvel m.m.";
Lane-Ryr: "En stugubyggnad är af kommunen förhyrd, och nödig utredning är anskaffad, ifall kolerasjukdom skulle förekomma, hvarjemte sex besigtningsmän äro utsedda inom kommunen, och en sjuksköterska antagen; allt före den 1:sta maj 1894".
Bokenäs: "Fråga om sjukstuga för särskildt vårdande af möjligen inträffande sjukdomsfall af kolera har föredragits och beslöts, att den fortfarande skulle förläggas till förhyrd lokal å hemmanet Klofvan".
Inom öfrige kommuner hafva några hithörande ärenden icke behandlats.
Såsom ofvanföre har anförts, tillfaller inom Ljungs socken vid derstädes rådande skarlakansfeberepidemin en sundhetspolis med särskild uppdrag att anmäla sjukdomsfall och öfvervaka eller utföra påbjuden desinfektion. Kommunalnämndernas verksamhet för den allmänna helso- och sjukvården är iöfrigt mig obekant, och torde inskränka sig till att vid inträffande sjukdomsfall reqvirera läkare på stadens eller kommunens konto. Af distriktes 12 kommunalnämnder hafva 10 st. i föreskrifven tid inlemnat sina uppgifter; Nämnderna i Lane-Ryr och Högås först efter skriftlig påminnelse.
b) Vaccination och revaccination.
Af den denna berättelse åtföljande summariska förteckning öfver de bifogade 16 st. journalerna öfver vaccinationen inom distriktet år 1894 kan hufvudsakligen inhemtas:
att 429 barn blifvit under året med framgång ympade,
att någon revaccination icke förekommit, enär fara för smittkoppor ej förefunnits;
att journaler från Grinneröd saknar underskrift af vederbörande pastor,
att vid tiden för vaccinationens afslutande inga ovaccinerade funnos inom Hjertum, Ljung och Högås,
att ovaccinerade förekommo till ett antal af 7 i Westerlanda, 4 i Skredsvik och 2 i Bokenäs, således i dessa 3 kommuner inalles 13 barn,
att förteckning å möjligen ovaccinerade saknas från ej mindra än 6 socknar, nämligen fr. Grinneröd, Resteröd, Forshälla, Bäfve, Lane-Ryr och Herrestad, ehuru erinringar i thy fall framställts under flera föregående år,
att tjensteskrifvelsen aflåtits, genast efter journalernas mottagande från Konungens Befallningshafvande till resp. Vaccinationsföreståndarne med anmaning att ofördröjlingen insända dylika förteckningar, upptagande icke allenast barn utan äfven öfveråriga, de senare med uppgift såväl på namn och ålder som på föräldrarnas namn och hemvist;
att journalerna i allmänhet äro uppställda med reda och ordning samt i enlighet med gällande fattning,
att med undantag af Vaccinationen i Bäfve och i någon mon af Vaccination i Lane-Ryr ingenting varit att anmärka mot ymparnes nit, pålitlighet och skicklighet, samt att Vaccinatören i Hjertum C. A. Jakobsson och Vaccinatrisen i Forshälla Johanna Isaksson sedan förra året föreslagits till erhållande af någon belöning, ett förslag, som, ifall de inte kommit i åtanke, ännu vidhålles, hvarijemte jag önskade föreslå för år 1894 jämväl Vaccinatören i Ljungs s:n skolläraren Reinh. Ljungner.
c) Apoteksväsendet:
Apoteket Lejonet härstädes, som innehafves af Apotekare Axel Dahlander, visiterades den 26 och 27 Juni af Första Provinsialläkaren i länet H:r Doctor m.m. J. Nilsson. Resultatet af förrättningen uppgifver Visitatorn i följande allmänna omdöme: "Apoteket har rymliga, ljusa, ändamålsenligt inredda och väl hållna lokaler, goda läkemedel, åt hvilka egnas en omsorgsfull pröfning; synas äfven iöfrigt skötas med synnerlig omtanke och är deföre förtjent af bästa vitsord". Å medikamentsförsäljningen vid Ljungskile förrättade Förste Provinsialläkare visitation den 21 i nyssnämnda Juni månad, hvarvid allmänna omdömet fått följande lydelse: "Frånsedt källaren, hvilken är mindre förmånlig, förfogar medikamentsförsäljningen öfver ändamålsenliga och fullt tillräckliga lokaler, hvilka alla äro snyggt hållna och vittna om omsorgsfull skötsel, hvadan inrättningen synes vara förtjent af ett mycket godt omdöme". Å den förra af dessa förrättningar hade jag förmonen få närvara.
d) Barnmorskeväsendet.
Af kommunalnämndernas uppgift inhemtas, att inom distriktet föddes 482 lefvande barn; af bifogade summariska redogörelse öfver barnmorskornas verksamhet under redovisningsåret, granskad på uppgifterna i deras granskade Dagböcker, utgjorde antalet ledvande födde barn endast 283. Äfven om man skulle antaga, att en del barnaföderskor fått biträde af examinerade barnmorskor från andra, angränsande kommuner, såsom fr. Uddevalla stad, Trollhättan o.s.v.; så återstår helt visst ett stort antal, som anlitat oexaminerade biträden, s.k. jordegummor. Wid sålunda anställd jämförelse mellan nämndernas och barnmorskornas uppgifter för de olika kommunerna, beträffande antalet lefvande födde, enligt presternas födelsebok och enligt barnmorskans biträde efter hennes Dagbok, får man följande resultat, för Westerlanda med 55 lefvande födde barn har socknens barnmorska biträdt vid 40 förlossningar, följdaktligen saknas redogörelse för 15 st.; samma siffror visa för Hjertum 55-32-23, för Grinneröd, Ljung och Resteröd: 67-46-21, för Forshälla 73-42-31, för Bäfve och Lane-Ryr: 84-28-56, för Herrestad 54-31-23, för Skredsvik och Högås 53-39-14. Samt för Bokenäs 41-25-16. Bedröfligast ställer sig denna statistik sålunda för Bäfve och Lane-Ryrs barnmorska; vid 84 förkommande förlossningstillfällen har hennes biträde endast ifrågakommit vid 28. Nu kan man fråga, hvarifrån hafva de öfriga 56 qvinnorna erhållit vård ? De i Uddevalla bosatte 4 barnmorska (i Uddevalla bor dessutom den för Bäfve och Lane-Ryr antagna) hafva utan tvifvel vid många tillfällen anlitats, men det stora flertalet af de 56 hafva nog fått åtnöja sig med oexaminerade biträden, och resultatet af dessas verksamhet är min obekant. Utan tvifvel beror detta missförhållande på den ordinarie barnmorskans höga ålder och minskade tjensteduglighet; dessa förhållanden passa nog in på flera barnmorskor inom distriktet, men alla äro fattiga och utan utsigt till exsistens, om de skulle afskedas. Det vore derföre i högsta grad önskvärdt, att barnmorskornas pensionering snart kunde blifva en verklighet.
Föröfrigt framgår af ofvannämnda Summariska redogörelse bland annat, att bland 295 barnsängsqvinnor inträffat 4 sjukdoms- och 3 dödsfall; af de sistnämnde har en aflidit i lunginflammation och en i lungsot, om den tredje finnes icke dödsorsaken angifven. Endast 6 förlossningsoperationer omtalas hafva förekommit, deraf 4 utförda af läkare och 2 af barnmorskor; af de sistnämda en tångförlossning, hvarom berättelse insändes till Förste Provinsialläkaren den 31 sistl. Augusti, och ett tvärläge af ena fostret vid tvillingsbörd. Se i öfrigt Bilagan Litt E
Tvenne tjensteskrifvelser hafva enligt konceptboken afgifvits till Barnmorskan i Hjertum, hufvudsakligen med afseende på hennes berättelse om instrumentalförlossning och den deraf härledda särskilda rapporten, och en skrifvelse till Barnmorskan i Westerlanda med anmärkningar, beträffande hennes sätt att föra Dagboken.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande:
a) för helso- och sjukvården. Embetsresor:
1:o Resa den 1 januari till Grinneröd s:n för skarlakansfeber och influensa. Rapport insänd d 4/1,
2:o D:o den 21 d:o till Ljungs s:n för d:o d:o. Rapport insänd d. 26/1.
3:o D:o den 23 och 24 d:o till Grinneröds och Hjertums s:n för d:o d:o. Rapport insänd d.26/1.
4:o D:o den 11 februari till Bäfve s:n för difteri Rapport insänd d.12/2.
5:o D:o den 14 och 15 febr. till Hjertums s:n för skarlakansfeber och influensa Rapport insänd d 17/2.
6:o D:o den 16 Mars till Ljungs s:n för d:o Rapport insänd d. 17/3.
7:o D:o den 26 Mars till d:o för d:o Rapport insänd d. 27/3.
8:o D:o den 9 April till d:o för d:o Rapport insänd. d. 10/4.
9:o D:o den 27 Sept. till Grinneröd för befarad difteri Rapport insänd d. 27/9.
10:o D:o den 6 oktober till Ljungs s:n för skarlakansfeber Rapport insänd d. 7/10.
11:o D:o den 20 Okt. till d:o för d:o Rapport insänd d. 21/10.
12:o D:o den 18 November till d:o för d:o Rapport insänd d. 19/11.
13:o D:o den 3 December till d:o för d:o Rapport insänd d. 4/12.
14:o D:o den 17 December till Hjertum för difteri Rapport insänd d. 19/12
För resorna under N:o 2 och 3 hafva förordnande meddelats af Konungens Befallningshafvande, men för samtlige öfriga tjensteresor hafva kallelsen ingått från vederbörande kommunalnämnds ordförande. Från nämnde kommunala tjenstemän, särskildt fr. den i Ljungs s:n, hafva långt flera skrifvelser med begäran om resa på stadens bekostnad kommit mig tillhanda, men då nämnda resor icke med fog kunnat debiterats statsverket, har kommunen ifråga fått vidkännas resekostnaden.
b) För medico- legala ändamål.
Härför hafva några embetsresor under året icke förekommit.

7:o Inom distriktet bosatt personal af:
a) Läkare, hvilka på grund af aflaggda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkekonstens utöfning berättigade:
O. E. Åhlström, f.d. provinsialläkare, tjenstgörande Andre Stadsläkare i Uddevalla, läkare vid Uddevalla-Wenersborg-Herrljungas jernväg, vid Cellfängelset samt hos ångbåtsbolagen Westkusten och Avena, praktiserande läkare i Uddevalla och omnejd. Bor i Uddevalla.
R. Forsblad, Förste Stadsläkare i Uddevalla, f.d. Andre Bataljonsläkare.
K. Sundelius, läkare vid Länslasarettet, Kurhuset och Dårstugan härstädes.
Undertecknad, Provinsialläkare med station i Uddevalla. Under Juni-Augusti månader bestred jag jämväl badläkarebefattningen vid Gustafsberg, hvarom rapport insändes till Förste Provinsialläkaren den 6 sistl. Nov.
Wid Ljungskile och Lyckorna kurorter, båda belägna inom Ljungs s:n, lära under sistlidne sommar hafva, på grund af Kongl. Medicinalstyrelsens förordnande, tjenstgjort Medicine Licentiaterna Carl Bernhard Lagerlöf och Nils Bellander.
Under Regementsmötena å Backamo praktiserade inom distriktet, likasom de båda nyssnämnda badläkarne, jemväl militär-läkarne.
b) Veterinärer:
K. M. Andersson, med station i Uddevalla och K. Dalstedt, med station inom Inlands Torpe härad. Båda antagna och aflönade af Länets Kongl. Hushållnings Sällskap.
c) Tandläkare m.m.
J. Bernstone, bosatt i Uddevalla, men utöfvar praktik tidtals äfven annonstädes, så som i Lysekil, Wenersborg m.fl. st.
d) Fältskärer m.m.
Såvidt mig är bekant, finnes ej sådan inom distriktet.
e) Apoteksföreståndare, Provisorer och Elever:
Axel Esaias Dahlander, innehafvare af apoteket Lejonet i Uddevalla, Medikamentsförsäljningen i Ljungskile samt Medikamentsförrådet i Högsäter å Dalsland; hans biträden voro:
O. E. A. Holmgren, Provisor och examinerad Apotekare,
J. F. Karlsson, d:o d:o d:o,
Victor Karlin, Pharm. Stud., förestod under sommaren Medikamentsförsälningen i Ljungskile,
Fr. Rehnhuldt, d:o d:o, anställd under sommaren å stamapoteket,
Carl Emil Jonsson, Elev till den 12 September, då han afreste till Farmaceutiska Institutet, der han under namn C. E. Lönnberg i nämnda månad aflade farmaciestudiosiexamen och lärer nu vara anställd å apoteket i Åtvidaberg,
P. Robert Malmberg, Elev, samt
Thure Herman Ludvig Svenonius, som antogs till Elev den 15 juni 1894.
f) Barnmorskor:
Maria Borg och Erika Bunstedt, af Uddevalla stad aflönade med 200 kronor hvadera utom särskild ersättning för hvarje förrättning; desse anlitas anlitas jämväl i angränsande församlingar, Bäfve, LaneRyr och Herrestad, hvilket ännu mera torde vara förhållandet med Fru Lindblad, som nyligen satt sig ner i Uddevalla som enskildt praktiserande,
Maria Johansson och Gustafva Carlberg Almenius, äfven bosatta i Uddevalla, den sednare antagen för Bäfve och Lane-Ryr socknar, afllönade med 50 kronor från hvardera församlingen jemte särskild ersättning för hvarje förlossning med 3-5 kronor, dit hon kallats och biträddt, eljest hälften.
Paulina Berntsson född Pettersson, antagen och aflönad af Westerlanda församling med 150 kronor jemte särskild ersättning för hvarje lemnadt biträde.
Emilia Olausson Carlén; lönevillkor 250 kronor utom särskild ersättning.
Olivia Andersson, antagen för Grinneröds, Ljungs och Resteröds socknar och aflönad i förstnämnda med 37 kr 8 öre, i den andra med 60 kronor 20 öre samt i den tredje socknen med 48 kronor utom särskild ersättning efter förmögenhet.
Johanna Isaksson antagen i Forshälla socken. Lönevillkor fri bostad, ved och 200 kronor samt särskildt bestämnd ersättning vid förlossningar.
Amanda Håkansson, som hvarit antagen för Herrestads socken mot lön af 250 kronor jemte särskild ersättning. Hon är nu derifrån afflyttad.
Anna Britta Jönsson, antagen för Skredsvik och Högås socknar; lönevillkor den förra 4 kronor p:r hemman samt fr.o.m. 1 krona till och med 4 kronor för hvarje förlossning efter förmögenhet, och i den sednare socknen 50 kronor jemte särskild ersättning.
Sofia Hammar, antagen för Bokenäs (och jämväl för Dragsmark); lönevillkor efter matlag, 75 öre af hemmansegare eller brukare af hemman ned till 1/8:dels mantal, 50 öre, om hemmansdelen är mindre, samt 25 öre af torpare och backstugusittare; dessutom särskild ersättning för hvarje förlossning med 2 kronor af hemmansegare och brukare samt 1 krona af öfriga.
Samtliga barnmorskor äro examinerade till instrumenters bruk utom Maria Johansson, bosatt i Uddevalla, och Olivia Andersson i Ljung.
Antalet barnmorskor vid redovisningsårets början 11.
af hvilka 4 äro bosatta i Uddevalla, deraf 2 äro aflönade af staden och en af Bäfve och LaneRyrs socknar;
Afflyttad under året (från Herrestad vid årets slut) 1.
Tillkommen under året (inflyttad till Uddevalla) 1.
Antalet barnmorskor vid redovisnings årets slut 11.
I sistnämnda antal, 11 st, äro medräknade 2 af Uddevalla stad aflönerade och 2 ytterligare derstädes bosatte af det skäl, att dessa biträda vid förlossningar inom närmaste landsbyggd.
g) Vaccinatörer:
P. Nyström, klockare och skollärare, är under året antagen till Vaccinatör i Westerlanda församling, hvarom bevis af mig infordrats och ingått, likasom om aflaggde kunskapsprof; aflöning 25-50 öre för hvarje vaccineradt barn.
C. A. Jakobsson, klockare och skollärare, för Hjertum; aflöning 50 öre.
A. Andersson, klockare och skollärare, för Grinneröd; aflöning 10 kron i årlig lön jemte 50 öre för hvarje vaccineradt barn; de fattiga skola dock betjenas utan ersättning.
R. Ljungner, klockare och skollärare, för Ljung; aflöning 25 kronor i årlig lön jemte ersättning efter godtfinnande.
Olivia Andersson, Barnmorska, för Resteröds s:n aflöning 50 öre för hvarje barn.
Johanna Isaksson, Barnmorska, för Forshälla s:n; aflöning lika med i Resteröds s:n
Gustafva Almenius, Barnmorska, för Bäfve; aflöning 20 kronor årligen och 50 öre för hvarje barn.
Olof Niklasson, f.d. klockare för Lane-Ryr; aflöning en årlig kollekt och 50 öre för hvarje barn.
Amanda Håkansson, Barnmorska, för Herrestads s:n; aflöning lika med i Westerlanda.
A. J. Pettersson, klockare och skollärare, för Skredsvik med biträde af hemmansegaren Andreas Johansson i Hogstorp; aflöning en kollekt om året och 50 öre för hv. barn.
A. F. Liljestrand, klockare och Skollärare, för Högås s:n, aflöning lika med näst föregående.
Carl Sandén, klockare och skollärare, för Bokenäs, aflöning 50 öre af hemmansegares och brukares barn samt 25 öre för torpares och andras barn.
h) Qvacksalvare
Af de från kommunalnämnderna ingångna uppgifterna vill det framgå, som skulle någon qvacksalfvare-verksamhet icke ifrågakomma inom distriktet; endast en kommunalnämnds ordförande, den från Ljungs socken, uppgifver, att "qvacksalveri förkommer allt".
Emellertid, såvidt mig är bekant, finnes icke någon qvacksalvare med åtminstone något större förtroende. Hittills tjenstgörande Vaccinatören i Lane-Ryrs socken; f.d. klockaren Olof Niklasson, går omkring i byggden och ordinerar och utför åderlåtningar för alla möjliga sjukdomar, såväl akuta som kroniska. En del s.k. kloka gummor lemnar råd och anvisningar för botade af skrofler, Engelska sjukan och fingervärkar, hvilka sistnämnda åkommor än benämnas "finnskott" än "onda bettet". Jag tror jämväl, att området för dessas verksamhet minskas mer och mer för hvarje år. Slutligen förekommer, dock mest i de från läkare mera aflägse belägna socknarne, i någon mon qvacksalvareverksamhet, utöfvad af till sjuvårdshjelp utbildade soldater och båtsmän. Jag har nog äfven under detta redovisningsår varit i tillfälle få mottaga åtskilliga patienter, hufvudsakligast med yttre åkommor, som fått sin sjukdom eller åkomma väsendtligen förlängd, likasom arbetsdugligheten, genom ifrågavarande qvacksalveriverksamhet.

8:o Wetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall m.m.
Helt naturligt faller ej så alldeles sällan märkliga sjukdomsfall äfven inom provinsialläkarens verksamhet, men denna verksamhet är ej sådan, att fallet kan eller får med behörig noggranhet följas och följdaktligen icke eller med nödig utförlighet relateras. Det ojämnförligt största patientantalet, för hvilket provinsialläkaren rådfrågas, får han aldrig se eller undersöka utan måste lemna sina råd och föreskrifter efter de berättelser och symptombeskrifning 3:dje person lemnar; ett mindretal sjuke personer får han besöka och undersöka, men vanligast endast en gång, endast i sällsynta undantagsfall 2 á 3 gånger; och under sådana förhållanden inses lätt, att i denna punkt sällan eller aldrig någon redogörelse skall kunna ifrågakomma.

Uddevalla den 31 Mars 1895.
E. A. Rehnberg.
Provinsialläkare

275 Bilaga Litt. B.
(N:o 5.)
Öfversigt af gängse sjukdomar i Uddevalla provinsialläkaredistrikt år 1894.
Sjukdomar:	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		Summa
	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde
Smittkoppor
Mäsling									1														3		4
Skarlakansfeber	39		21		22		12		3						2	1			18	1	7		2		126	2
Fläcktyfus
Tarmtyfus													1	1											1	1
Rödsot
Asiatisk kolera
Inhemsk kolera, barnkolera
Påssjuka	2						1		1																4
Epidemisk hjernfeber
Kikhosta									3																3
Influensa	120		32		4																2		4		162
Difteri			3														3						5		11
Strypsjuka
Barnsängsfeber
Frossa
Smittosam ögonsjukdom
Akut lung- och lungsäcksinflammation	5		6		5		11		9		6		3		2		3	1	7		1		8	1	66	2
Akut Katarr o. infl:tion i luftstrupe o. luftrör	31		21		19		15		15		8		2		6		9		13		9		8		156
Akut Katarr o. infl:tion i mandlar och svalg	6		5		10		8		8		8		8		7		8		12		15		7		102
Akut Katarr o. infl:tion i magsäck o. tarmar, diarré	8		6		9		13		16		12		14		24		16		10		6		1		135
Summa	211		94		69		60		56		34		28	1	41	1	39	1	60	1	40		38	1	770	5