1:o) a) Kyrkoskrifne invånares antal vid redovisningsårets början 25090.
b) Antal födde under året 711.
Antal döde under året 382
c) Antal döde barn under ett år 89.=12,5%.
Om dessa siffror fördelas på distriktets kommuner, blifva de

Dödligheten bland späda barn under ett år inom Sundsvalls ProvLäkare distrikt utgjorde i % under 1883 (första året af min tjensteverksamhet härstädes) 13,8%.
% under 1887 15%
% under 1885 13%
% under 1886 12,7%
% under 1887 11,9%.
% under 1888 11,4%.
% under 1889 14,2%.
% under 1890 13,7%.
% under 1891 12,2%
% under 1892 13,9%.
% under 1893 10,5%
% under 1894 13,1%.
% under 1895 9,5%
% under 1896 12,5%.
Häraf framgår, att dödligheten bland späda barn inom Sundsvalls Prov.Läkare distrikt icke är nämnvärdt större än dödligheten bland späda barn i hela riket.
Anmärkningsvärd är den stora dödligheten bland späda barn under år 1896 i Njurunda socken, der den uppgår till 19,3%. I denna socken med Svartvik och Galtström praktisera 6 barnmorskor, och der inträffade under året det egendomliga förhållandet, att det födts 216 barn, men att socknens barnmorskor förlöst 225 lefvande födde (enligt deras dagböcker). Om nu det öfverskjutande antalet lefvande födde barn tillhört föräldrar, som icke varit skrifna inom socknen, bör man dock kunna antaga, att de aldra flesta om ej alla barnsängsquinnor assisterats af barnmorskor. Och då barnmorskorna äro närmast till, att i första hand gifva mödrarne lämpliga råd, huru de skola föda och sköta sina barn, borde denna faktor utöfva ett synnerligen gynsamt inflytande ifråga om minskandet af barnadödligheten. Dessutom har under hela året en praktiserande läkare bott i socknen, hvadan det funnits tillfälle att på närmaste håll söka råd af läkare. Och ändock är barnadödligheten under året ojemförligt störst i denna socken! Jag har dock flera gånger förut haft tillfälle att framhålla, det sådana faktorer inverka högst ringa, i fråga om att förminska barnadödligheten, att denna deremot är jemförelsevis lägst i de kommuner, som ligga längst uppåt landet, der samfärdseln ej är så stor, hvarföre mödrarne, som äfven iföljd af ett enklare och naturenligare lefnadssätt kanske äro friskare, i regel hålla sig mera i hemmet och amma sina barn. I kustsocknarne deremot, der arbetarebefolkningen ock är jemförelsevis mycket stor, finnes öfverallt bönhus och goodtemplarlokaler, som besökas och öfverfyllas flera gånger i veckan och der sammankomsterna fortfara långt inpå nätterna. För att kunna deltaga i sådana möten och i allmänhet för att få vara mera fria och ej bundna vid hemmen, tillgripit flaskan, som under sådana förhållanden skötes illa och derigenom äfven orsakar sjukdomar och ökad dödlighet.

2:o) Allmännare förekomne sjukdomar:
a) Infektionssjukdomar:
Af Influensa har antecknats 268 fall (mot 111 under 1895), de flesta under årets första månader.
Difteri fall äro anmälda under årets alla månader, sammanlagdt 67 sjuke och 22 döde. Dödsfallen äro införde efter Pastorernas anteckningar i kommunalnämnds Ordförandenas rapporter.
De fall af difteri, som kommit under min behandling, hafva, såvidt de synts vara af svårare beskaffenhet eller hos mindre barn, som ej kunnat gurgla sig, alla behandlats med antidifteriserum och återgått till helsa, med undantag af 2:ne fall, der tillståndet var högst uselt, men sednare ändock, på föräldrarnes begäran, serum injicierades. I vanliga fall och isynnerhet om de sjuke äro aflägset boende, tillkallas ej läkare, förrän ett eller annat barn aflidit. I några kommuner såsom Tuna, Attmar, Sättna och Indal påkallas tjensteläkaren sa snart epidemisk sjukdom konstaterats, då deremot i några andra läkaren aldrig tillkallas. I Njurunda och IndalsLiden, der praktiserande läkare finnas, får ProvLäkaren först af epidemirapporterna i tidningarne veta, om der finnes epidemiska sjukdomar.
Af nervfeber hafva endast anmälts 18 fall och af skarlakansfeber 4 fall; menderemot intet fall af kikhosta och messling.
Af Barnsängsfeber äro antecknade 2:ne fall, hvaraf ett från Indals Liden med dödlig utgång. Quinnan, förstföderska, sjuknade på 7:de dygnet och dog under första dygnet.
Spetälske Med anledning af Kongl Medicinalstyrelsens cirkulär 18 Mars 1896 gjorde jag i slutet af året en skriftlig förfrågan hos såväl Kommunernas pastorer som kommunalnämndsordförandena, huruvida inom distriktets kommuner funnos några spetälske. Från Njurunda, Selånger, Sättna, Tuna, Indal, Indals Liden och Holm lemnades det besked, att derstädes ej veterligen finnas några spetälske. Pastor i Attmar uppgifver, att en f.d. småskollärare, Anders Sällström född 1840 8/8, enligt utsago af D:r Christernin, skall hafva spetälska. Denna Sällström har fattigunderstöd från Attmar men bor sedan flera år hos en torpareenka i Rännö by, Tuna socken. Under året skall jag försöka få undersöka denne Sällström.
En spetälsk gubbe från Selånger afled å Jerfsö sjukhem under år 1896.
b) Öfriga sjukdomar:
Chroniska digestions rubbningar, chronisk rheumatism synnerligast i musklerna, blodbrist och chroniska lungsjukdomar ([överstruket, oläsligt] inklusive tuberkulos) äro fortfarande mycket ofta förekommande.
Af akuta sjukdomar hafva antecknats: af lung- och lungsäcksinflammation 134 fall (med 9 dödsfall), af luftrörskatarrer 335 fall och af diarréer 187 fall.
I samma mån som de praktiserande läkarenas antal ökas, blifva dessa uppgifter af tjensteläkaren alltmera ofullständige och odugliga i och för statistiska ändamål. Och någon bättring härutinnan blir ej möjlig, förrän de praktiserande läkarena blifva ålaggda att insända halfmånadsrapporter till tjensteläkaren.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar: se Bilagan Litt A.

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a) sjukes afskiljande från friska, sjukrum, sköterskor etc.
Vid epidemiska sjukdomar föreskrifves alltid och så vidt sig göra låter afskiljande af sjuke från friska. Under den varmare årstiden går detta nog lätt för sig, men under vintern möter det ofta oöfvervinnerliga svårigheter
Njurunda Kommun har byggt en sjukstuga med bostad åt sjuksköterska, hvartill socknen sedan d. 1 Juli antagit Thea Andersson Ammenruth, som å Hernösands sjukhus utbildats till sjuksköterska. Distriktets öfriga kommuner, som icke hafva egen sjukstuga, torde nog hafva hyrt, eller öfverenskommit om någon stuga, att vid behof begagna till sjukstuga, men huruvida förut gjordt aftal ännu är gällande, känner jag icke.
Från 1897 års början har äfven Tuna kommun pa min uppmaning, anslagit lön till sjuksköterska och dertill antagit Hanna Lidbaum, som genomgått föreskrifven sjuksköterskekurs vid Hernösands sjukhus, och som jemte lön, vid Matfors bruk åtnjuter fri bostad och vedbrand
Under året har jag första Söndagen i hvarje månad haft mottagning vid Matfors jernvägsstation för Tuna socken, där äfven sjuke från Attmar besökt mig.
b) Folksamlingar vid begrafningar etc. Härom har jag intet att anföra.
c) Inställd skolgång har icke under året behöft föreskrifvas.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året kan sägas hafva varit godt och någon större sjuklighet synes ej hafva förefunnits. Årets skörd har varit mycket god. Från några kommuner klagas dock öfver, att potatisen angripits af röta.
Den lösa befolkningen har haft godt tillfälle till arbetsförtjenst.
a) Godt vatten till dryck och matlagning finnes öfver allt.
b) Förekommande af källors och brunnars orenande.
Ej så sällan torde det förekomma, att gräfda brunnar ligga för nära eller nedanför ladugården och upptaga orenlighet derifrån, eller att utmärkt springvatten endast inledes i ladugården, hvarifrån vatten tages till mat och dryck, eller att vattenledningen först går in i ladugården och derifrån till köket, hvilket allt naturligtvis är helsovidrigt och kan förderfva det bästa vatten.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar etc.
s.k. kasar invid förstugubroarne, der urin, diskvatten och annan orenlighet utslogs å upplaggda torfhögar, som sedermera användes till gödsel, finnas numera nästan aldrig eller högst undantagsvis.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa. Vid Matfors i Tuna och Sörfors i Attmar finnas trämassefabriker, men något klagomål från arbetarena har icke försports.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning).
Då i hemmen ej finnas mera än högst 2:ne varma rum, kan kunna nog, om familjemedlemmarne äro många, bostadsrummen under nätterna anses vara öfverbefolkade. Bättre var det då, hvilket numera sällan förekommer, när tjenare och ungdom lågo i oeldade rum. De togo då af sig i köket ytterkläderna. men behöllo kjortlar, kalsonger t.o.m. byxor samt tröjor och lifstycken, och kröpo, i det oeldade rummet ned i skinnfällar. Få, om ens någon, hafva deraf ådragit sig sjuklighet. Genom detta bruk, enligt min öfvertygelse, var i hygieniskt afseende oskadligt ja! t.o.m. helsosamt, så var det der emot i sedligt hänseende ingalunda att rekommendera.
De gamla öppna, hemtrefliga och starkt luftvexlande spislarna hafva nu, nästan öfverallt, måst vika för jernspislar, som nog kunna vara bequämare, men framkalla en torr, obehagligt varm luft, hvaröfver många klaga.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas.
I kyrkor och skolor torde det vara någorlunda ordnadt med luftvexling; men i enskilda bönhus, goodtemplarlokaler m.fl. finnes ingen luftvexling, och då de öfverfyllas på quällarne och förmidnätterna torde luften derstädes på slutet blifva ytterst dålig.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandet: Från alla kommuner t.o.m. från Holm och IndalsLiden, hvilka äro öfver 5 mil aflägsna från Sundsvall, klagas öfver missbruk af öl, som serveras å landsvägarne af den mängd ölutkörare, som från bryggerierna i Sundsvall öfversvämma landsbygden. Något nämnvärdt quacksalveri förekommer icke, ehuru allmänheten, trots den mycket omtalade och prisade allmänbildningen, gerna vill rådfråga kloka gubbar m.fl. Försäljning af gifter, sprithaltiga vätskor m.m. förekommer icke.
Deremot finnas andra omständigheter, som, enligt min öfvertygelse, mycket menligt inverka på det allmänna helsotillståndet. Allmänheten blir alltmera njutningslysten och vill ej försaka något. Alla, åtminstone quinnorna, skola vara lika fina i sin klädsel och alla skola roa sig. Häraf följer, åtminstone för kroppsarbetaren, ekonomiskt obestånd och deraf orsakadt missnoje, dålig föda, då pengarne blifva otillräckliga, och för litet sömn, då nöjena äro slut på quällarne och början af nätterna. Denna, isynnerhet qualitativt, otillräckliga föda, som ännu mer försämras af odugliga husmödrar, samt det alltmera tilltagande nattvaket alstra kroppslig svaghet, der den alltmer omkring sig gripande nervositeten har en lämplig jordmån. Denna nervosité, som äfven otvifvelaktigt af influensans härjningar blifvit mycket allmännare, har så förändrat sjukdomstyperna och är numera så förherrskande, att den praktikus, som erinrar sig sjukdomsformerna från 1860 och 1870 lärer, knappt nog känna igen någon af dem. Många ja! flertalet sjuka klaga endast öfver nervosité och göra sig ej minsta besvär att sjelfva eftertänka grundsrsaken dertill.
h) Särskild för kommun eller visst ställe derinom antagen och fastställd helsovårds ordning finnes icke
i) Viten hafva icke förekommit.

5:o). Förhållandet i allmänhet med:
a) Sundhetspolis samt kommunalnämnders verksamhet för allmänna helso och sjukvården. Uppgifter om allmänna helsotillståndet etc. hafva i föreskrifven tid blifvit insända till ProvLäkaren.
I Njurunda har kommunalnämnden vid midsommartiden och i Tuna vid årets slut i samråd med mig ordnat för den af socknen antagna sjuksköterskan samt, efter förslag af mig, anskaffat åt henne på socknens bekostnad nödiga utensilier, nödvändiga förbandsartiklar samt de enklaste instrumenter. Sjuksköterskan har ock blifvit tillsagd att föra dagbok öfver af henne behandlade fall och uppteckna de förbandsartiklar, som hon användt och hvarför hon tagit ersättning, som hon sedermera bör redovisa för kommunalnämnden.
b). vaccination och revaccination. Vaccinatörerna hafva skött sina åligganden utan anmärkning. Revaccination har icke förekommit under året. 1896 års vaccinationsjournaler hafva inkommit från Länsstyrelsen och insändes jemte summarisk rapport till 1:ste ProLäkaren i sammanhang med embetsberättelsen. I denna summariska rapport har jag anfört, hvad som vid årets vaccination har varit att anmärka.
c) I Apoteksväsendet har icke någon förändring skett under året.
d) Barnmorskeväsendet: Barnmorskorna hafva skött sina åligganden utan någon anmärkning. Deras dagböcker hafva, såsom vanligt, genomgåtts och granskats. Jemföres antalet födde barn inom distriktet under året med antalet af barnmorskor förlösta lefvande födde, befinnes 80,6% vara af barnmorskor förlöste.
Antal Barnmorskor vid redovisningsårets början 13.
Tillkomne under året 0.
Afgångne under året 0.
Antal Barnmorskor vid årets slut 13.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande:
a) för helso- och sjukvården. Embetsresor:
Tjensteresa 9/1 till Indals Liden för difteri. Rapport insänd till 1:ste Prov.Läkaren 14/1
d:o 24/3 till Holm och Fagervik för difteri. Rapport insänd till d:o 3/4
d:o 22/7 till Tuna och {Sv..ing} för difteri. Rapport insänd till d:o 24/7
d:o 28 och 29/8 till IndalsLiden och Anderberget för difteri. Rapport insänd till d:o 2/9
b) för medikolegala ändamål:
8/1 Medikolegal obduktion i Njurunda å aflidne dräng Johan Edvard André. protokoll insändt till Länsstyrelsen 12/1
26/1 d:o å Galtström i Njurunda å kolaren P. Edlunds å Galtström aflidne dotter Paulina. Protokoll insändt till Länsstyrelsen 2/2
3/2 d:o i Attmar å aflidna pigan Ulrika Johanna Frid. Protokoll insändt till Länsstyrelsen 10/2
8/2 d:o i Skön å aflidne Er. Magn. Bellander. Protokoll insändt till Länsstyrelsen 13/2.
12/11 d:o i Skönsmon å aflidne arbetaren J. Pettersson. Protokoll insändt till Länsstyrelsen d. 17/11.
Derjemte har jag, på anmodan af StationsBefälhafvaren vid Kongl Flottans station i Stockholm, Kontra Amiral m.m. af Klercker, i tjensteresa d. 3/8 besökt BåtsmansHustru Lodin i ÖstLorning, Indals s:n, som uppgafs vara så sjuk, att mannen, som var kommenderad i Stockholm, ej kunde lemna henne. Rapport om denna resa jemte utlåtande insändes 4/8.
Underdånigt utlåtande angående förslag till Stadga rörande sinnessjuke insändes till Länsstyrelsen d. 12/8.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare undertecknad, Prov Läkare
G. J. Windahl, extra Prov.Läkare å Wifstavarf
And. Lindvall, extra Prov Läkare å Alnö
R. W. Werner, privatpraktiserande, bosatt å Wifstavarf
F. L. Trafvenfelt, privatpraktiserande i Indals Liden, Bataljonsläk.
J. Nordin, privatpraktiserande i Njurunda
Dessutom praktisera inom distriktet: i Sundsvall bosatte 1:ste och 2:dre Stadsläkarna, Lasaretts- och biträdande Lasarettsläkare samt privatpraktiserande G. Hjort, Gideon Edlund, G. Stéenhoff samt O. Wide.
b) Veterinärer: C. L. Nyblad, Länsveterinär
K. G. O. Sandell, privatpraktiserande, båda bosatta i Sundsvall
c) Tandläkare Arvid Horney,
J. V. A. Stangenberg, båda bosatta i Sundsvall
d) Faltskär: B. K. Andersson, bosatt i Sundsvall
e) Apotekare: å apoteket Gripen Ernst Ahlberg, innehafvare
J. H. Thurdin, exam. apotekare
C. E. R. Sundberg, d:o
J. H. H. Grönwall, d:o
RO Baumgarten, Pharm. Studios.
K. E. H. Lundberg, d:o
S. A. Berglund, elev.
K. H. Lindahl, d:o
å Apoteket Lejonet: J. A. Wingård, innehafvare
N. A. W. Holm, exam. apotekare
T. H. Loneux, d:o
J. A. W Eriksson, d:o
L. A. J. Dafgård, Pharm. studiosus
P. R. Malmberg, d:o
Beträffande apoteket å Wifstavarf, torde jag få hanvisa till Extra Prov. Läkaren G. J. Windahls embetsberättelse
f. Barnmorskor anm Alla i distriktet tjenstgörande Barnmorskor äro berattigade att begagna instrumenter.
i Selånger: Frida Strandberg Lundholm, Lön 350 kr. samt 1 kr. för hvarje i socknen födt barn
i Sättna: Anna Elisabet Strandberg, Lön 250 kr., ved, samt ersättning för hvarje förlossning
i Tuna: Elisabeth Holmgren, Lön in natura=ca 185 kr. jemte ersättning för hvarje förlossning
i Attmar: Johanna Karlsson, Lön 450 kr., 8 famnar ved jemte ersättning för förlossning
i Holm: Frida (Näslund) Modén, Lön 300 kr. d:o
i IndalsLiden: Anna Skoglund, Lön 360 kr. d:o
i Indal: Maria Liljequist, Lön 400 kr. d:o
i Njurunda: Carolina Kinell, Lön 500 d:o
i d:o Svartvik: Kristin Häggblom, Lön 500 kr., fri bostad och vedbrand
i d:o Galtström: Hilma Löf, Lön 300 kr., fri bostad och vedbrand
Dessutom praktisera i Njurunda Barnmorskorna Elisabet Sundberg, Hulda Westberg och Karin Sjöström
g) Vaccinatörer i Selånger: Frida Strandberg Lundholm, har 75 öre för hvarje vaccineradt barn
i Sättna: Anna Elisabeth Strandberg, d:o d:o
i Tuna: Elisabeth Holmgren, har 50 öre för d:o
i Attmar: Hanna Karlsson, har 75 öre för d:o
i Holm: Frida (Näslund) Modén, har 50 öre för d:o + kollekt
i IndalsLiden: Anna Skoglund, har 50 öre for d:o
i Indal: Jonas Arvid Jonsson, har af kommunen 100 kr. i årlig lön.
i Njurunda: Anders Petter Häggström, har 50 öre för hvarje vaccineradt barn
i d:o Svartvik: Kristin Häggblom, har 50 öre för d:o
i d:o Galtström: Hilma Löf, har 50 öre for d:o
h) Sjuksköterskor: I Njurunda Thea Andersson Ammenruth, 25 år, tilltr. tjensten 1/7 96
i Tuna Hanna Lidbaum, 22 år, tillträdde tjensten 1/2 97
Dessa sjuksköterskor äro aflönade af Landstinget med 200 kr. och af kommunerna 100 kr., hafva fri bostad, samt hafva, då de anlitas, 50 öre pr obj. fri skjuts och fri kost, enligt af Landstinget fastställd instruktion och taxa, hvaraf ett tryckt exemplar bifogas. Bilaga C.
i) Quacksalvare: några nämnvärda sådana finnas icke distriktet

8:o) Vetenskapliga iakttagelser etc. 0

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård etc.
Härom har jag yttrat mig under 1:o) c). Jag kan dock icke underlåta omnämna, att några här praktiserande läkare alltför ofta, enligt min åsigt, tillråda mödrar, som kunna klaga sig matta och nervösa, att icke amma sina barn utan uppföda dem med flaska. Sådana råd, alltför ofta och kanske i [överstruket, oläsligt] otid gifna, sprides lätt till andra mödrar till stor olycka för de späda barnen och ofta äfven till skada för mödrarne sjelfva.

Sundsvall i Mars 1897
O. Söderbaum
Prov.Läkare.

Bilaga Litt. C till embetsberättelsen fran Sundsvalls Läkare distrikt för 1896.

I enlighet med landstingets beslut den 20 September 1893 hade den kommitté, som, bestående af provinsialläkaren O. A. SÖDERBAUM samt riksdagsmännen P. G. Näslund och I. E. Schödén, blifvit tillsatt med anledning af tvenne utaf bemälde Näslund och Schödén hos landstinget väckta motioner om anställande af sjuksköterskor i länets landskommuner, till innevarande års landsting inkommit med betänkande och förslag till ordningsföreskrifter i ämnet, hvarefter sjukvårdsutskottet, som förehaft ärendet till förberedande behandling, under åberopande af de i kommitterades betänkande angifna skäl samt med godkännande af kommitterades förslag, hemställt det landstinget behagade besluta:
1) Att tills vidare vid länslasarettet i Hernösand tvenne sjuksköterskeelever må hvarje halfår, hvarje 1 November och hvarje 1 Maj, antagas för genomgående af en ettårig lärokurs i sjuksköterskekallet med skyldighet för hvarje elev att under senare hälften af undervisningstiden utan annan ersättning än den, hon så som elev åtnjuter, tjänstgöra såsom sjuksköterskebiträde;
2) att likaledes tills vidare bevilja de landskommuner, som i vederbörlig ordning anställa en legitimerad sjuksköterska och under den tid, denna är i kommunens tjänst och af kommunen aflönas, ett bidrag af 2/3 af lönen, dock icke i något fall högre än 200 kronor, efter år beräknadt, med villkor att kommunen tillskjuter återstående 1/3 i kontant belopp, likaledes för år, allt till sjuksköterskans fasta aflöning, hvarjämte sjuksköterskan äfven skall åtnjuta de förmåner, som i förslag till ordning finnas angifna;
3) att bidragen, som utbetalas halfårsvis, beviljas endast till en sjuksköterska för hvarje kommun, samt att, om flera kommuner förena sig om en sköterska, landstinget bidrag går till sköterskan och icke till hvardera kommunen; hvarjämte utskottet hemställt, att landstinget jämväl ville, därest kommitterades och utskottets förslag i föregående punkter vunne landstingets godkännande, fatta beslut därom,
4) att hos K. Maj:ts Befallninghafvande anhålla, dels det K. Maj:ts Befallningshafvande måtte inom Juli månads utgång hvarje år af vederbörande förste provinsialläkare infordra uppgift på antalet inom länet med landstingets bidrag anställda sjuksköterskor och samma uppgift därefter till landstinget öfverlämna; och dels det K. Maj:ts Befallningshafvande hos K. Maj:t sökte fastställelse å detta landstingets beslut;
varande det i mom. 2 härofvan omförmälda förslag till ordning af följande lydelse:

Förslag till ordning för sjuksköterskor i Västernorrlands län.
§1.
Undervisning i sjuksköterskekallet meddelas kostnadsfritt för elev från Västernorrlands län tills vidare endast å länslasarettet i Hernösand, där behörigen antagen elev tillika åtnjuter fri bostad, kosthåll, lyse och tvätt under lärotiden.
§2.
Den, som vill varda till sjuksköterskeelev antagen, ingifve personligen till lasarettsdirektionen ställda, egenhändigt skrifna ansökan därom, före utgången af Augusti eller Februari månad och foge vid denna ansökan:
1:o. Skriftlig förbindelse att, ej mindre ställa sig denna ordnings före-föreskrifter till efterrättelse, än ock att under minst tre år tjänstgöra såsom sköterska i någon af länets kommuner;
2:o. Intyg af vederbörande pastorsämbete, att sökanden vid ansökningstidens utgång uppnått en lefnadsålder af lägst 20, högst 30 år, att hon är ogift eller enka, äger medborgerligt förtroende och haft sin hemvist inom länet minst ett år, hvarjämte genom myndighet eller trovärdig person uppgifvas bör, huru hon sig dittills försörjt:
3:o. Intyg af legitimerad läkare, att sökanden är frisk, har stadig hälsa, är fri från kroppslyten och för öfrigt synes vara till sjuksköterska lämplig;
4:o Till riktigheten bestyrkt afskrift af sökandens afgångsbetyg öfver fullständigt genomgången folkskolekurs; dock kan i stället för sådant intyg gälla betyg om samma kunskaper, utfärdadt af kompetent person.
§3.
Lasarettsdirektionens beslut delgifves sökandena, hvilka för den skull böra å ansökan utsätta tydlig postadress.
§4.
Undervisning i sjuksköterskekallet är ett-årig och ordnas sålunda, att tvenne elever antagas hvarje 1:a November och hvarje 1:a Maj; börande antagen elev anmäla sig å länslasarettet senast dagen före nyss nämnda dagar.
§5.
Undervisningen, som står under lasarettsdirektionens öfverinseende, ordnas och meddelas af lasarettsläkaren enligt af honom uppgjord plan, hvari jämte aktgifvande på elevens personliga renlighet bör ingå handledning i alla förekommande sjuksköterskegöromål, dagligt afgifvande af redogörelser för tilldelade sjukes befinnande och sjukdomsyttringar, inlärande af våra vanliga smittosamma sjukdomars igenkänningstecken samt grundligt inskärpta anvisningar om ändamålet med disinfektion, om desinfektionsföremål och desinfektionsmedel jämte sättet att använda de sist nämnda i olika förekommande fall.
§6.
Efter afslutad kurs tilldelas elev ett af lasarettsläkaren utfärdadt betyg om godkänd eller berömlig kunskap och färdighet. Detta betyg jämte ett exemplar af dessa föreskrifter tgör elevens sjuksköterskebref.
§7.
Under lärotiden åtnjuter elev skydd och hägn vid lasarettet, hvars läkare hon vare skyldig aktning och lydnad i allt hvad till undervisningen och sjukskötseln hörer. Hon bör också ställa sig till ofelbar efterlefnad i den för länslasarettet gällande ordning. Skulle elev visa sig försumlig i sina åligganden eller göra sig skyldig tilll sedeslöshet i någon form, hårdhet eller vårdslöshet mot de sjuka, förnyad olydnad eller andra svårare förseelser, må hon efter föregående varning kunna från sitt lärlingsskap skiljas. Enahanda kan ock ske, om hon pröfvas vara till sjuksköterska olämplig, åliggande dock lasarettsläkaren att om förhållandet göra anmälan hos lasarettsdirektionen, som äger pröfva, huruvida den felande bör för alltid skiljas från undervisningen eller må, efter förnyad ansökan, framdeles i annan undervisning deltaga.
§8.
Då sjuksköterska skall af en kommun antagas, åligger kommunalnämnden att dessförinnan öfverlämna ansökningshandlingarna till tjänsteläkaren, som till nämnden ofördröjligen afgifver sitt utlåtande om de sökandes kompetens. Så snart sjuksköterska blifvit af kommunen antagen, skall underrättelse därom genast meddelas vederbörande läkare. Afflyttar sjuksköterska från kommun eller varder från tjänsten skild, bör likaledes tjänsteläkaren därom af kommunalnämnden underrättas.
§9.
Mom. 1. Sjuksköterska, som lämpligen bör antagas på 3 månaders ömsesidig uppsägningstid, åtnjuter, utom fast årlig lön, vid besök hos sjuka fri skjuts och kost samt femtio öre pr dag under tjänstgöringstiden; och godtgöres kostnaden af den sjuke eller dess målsman.
Mom. 2. Kostnaden för vård af medellöse sjuke betalas af kommunen.
Mom. 3. Sjuksköterskas arbete, skjuts, kost och dagtraktamente i och för desinfektioner samt kostnaden för desinfektionsmedel ersättas af kommunen.
§ 10.
Sjuksköterska, som blifvit af kommun antagen, skall på begäran tillhandagå allmänheten mot ersättning efter i §9 angifna taxa. Särskildt gäller detta vid smittosamma sjukdomar och af dem föranledda desinfektionsåtgärder.
Aflägsnar sköterskan sig från sitt hemvist, bör hon underrätta de hemmavarande eller genom anslag på dörren tillkännagifva, hvarest hon är att träffa, eller vid hvilken tid hon antagligen återkommer.
§11.
För att vara tillhands vid första inträffande sjukdomsfall af smittosam art, må sköterska icke utan giltiga skäl undandraga sig att bebo epidemisjukhus, om lämplig bostad där upplåtes kostnadsfritt för henne.
§12.
Har kommun anskaffat sådant förråd af förbands-, läke- och desinfektiondmedel, hvarom i läkareinstruktionens 29§ sägs, och vill åt sköterska uppdraga dess handhafvande, vare hon pliktig att uppdraget mottaga, men må på inga villkor utöfver medlens inköpspris beräkna sig tillgodo någon ersättning för deras utdelning.
Åtnjuter sköterska fri bostad i kommunens epidemisjukhus, må hon icke heller för förrådets förvaring och redovisning fordra ersättning af kommun. Det vare likaledes sjuksköterska förbjudet att ur eget förråd sig till vinning utlämna förbands-, läke- och desinfektionsmedel.
§13.
Sjuksköterska, som bör motverka kvacksalfveri och hemliga medels bruk till sjukes botande, må icke annorledes än efter läkares föreskrift använda eller utdela läkemedel åt sjuka.
§14.
Hvarje till sjuksköterskas kännedom kommet sjukdomsfall af smittosam art skall hon ofördröjligen hos vederbörande hälsovårds- eller kommunalnämnd skriftligen anmäla med uppgift om namn, ålder, bostad, sjukdom och insjukningsdag så vidt de äro af henne kända. Har kommun särskild läkare och är han närmare boende, bör hon jämväl hos honom göra enahanda anmälan. Om orsaken till sjukdomens uppkomst, om den uppstått på stället eller införts, och i sådant fall, hvarifrån eller huru, bör hon söka skaffa sig upplysning och densamma i nyssnämnda anmälan meddela.
Vid sjukdomsfall, som i föregående moment afses, har sköterska att genast tillråda den sjukes ofördröjliga intagning till vård på å epidemisjukhus, såvida honom icke på egen bekostnad eller genom andras försorg beredes vård i afskildt rum och de för detta ändamål vidtagna åtgärder kunna anses fullt betryggande mot fara för smittas spridning.
§15.
Anlitas sjuksköterska att öfvervaka eller biträda vid rening eller desinfektion af bostad och husgeråd, som varit i beröring med person, hvilken aflidit eller tillfrisknat efter smittosam sjukdom, bör hon uppdraget med betryggande noggrannhet efterkomma.
§16.
Med ömhet och sorgfällighet skall sjuksköterska vårda och sköta de sjuka, som åt henne anförtros. Finner hon, att svårare sjukdom är handen, eller att fara för den sjukes lif uppstått, bör hon i tid varsamt därom underrätta den sjukes anförvanter med begäran, efter omständigheterna, af läkares tillkallande eller af budskickning till läkare med skriftlig redogörelse för den sjukes tillstånd.
§17.
Sjuksköterskor i Västernorrlands län stå under omedelbar tillsyn af vederbörande tjänsteläkare såsom deras närmaste förmän, af hvilka de böra kunna påräkna råd, hjälp och upplysningar. Finner tjänsteläkaren, att sjuksköterskan icke följer de i dessa ordningsföreskrifter henne gifna bestämmelser, bör han därom göra anmälan hos kommunalnämnden. Om nämnden icke skulle fästa afseende vid en sådann anmälan, men tjänsteläkaren anser förseelserna vara af beskaffenhet, att de bör beifras, må han anmäla förhållandet hos Konungens Befallningshafvande, som, efter kommunalnämndens och förste provinsialläkarens hörande, äger i sista hand afgöra, huruvida lönebidrag från landstinget bör till sådan sjuksköterska utgå eller icke.

Härförutom hade sjukvårdsutskottet afgifvit följande
Förslag till sjuksköterskebref.
som under föreskrifven tid deltagit i den å länslasarettet i anordnade kurs för utbildande af sjuksköterskor har därunder gjort sig förtjänt af vitsord om kunskap och färdighet enligt den af landstinget antagna ordning för sjuksköterskor i Västernorrlands län, hvarför hon härmed förklaras berättigad att sjuksköterskekallet i länet utöfva.
Länslasarettet den
Lasarettsläkare.
Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1896.

Bil.Litt B.

Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Sundsvalls Prov.Läkare

stad

den 31 December 1896.

distrikt

Antal.

Från

Kön

Civilstånd

Ålder

Vårdas inom

landsbygd.

stad.

män.

qvinnor.

ogift.

gift.*)

under 20 år.

20-40 år.

öfver 40 år.

enskildt hus.

enskild anstalt.

fattighus.

länslasarett.

hospital eller asyl.

A. Sinnessjuke

37

37

18

19

26

11

11

26

16

1

20

B. Idioter

29

29

15

14

29

10

14

5

29

*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.

Sundsvall i Februari 1897

O. Söderbaum

Prov Läk are

[Rapport nummer 132]

Sundsvall den 26 Febr. 1897
C. O. Elfström
Förste Stadsläkaren i Sundsvall

Förste Stadsläkarens i Sundsvall Embetsberättelse för år 1896

1:o.a. Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid 1896 års början 13854
b. Antalet födda under året 347, antalet döda 145
c. Antalet döda barn under 1 års ålder 35.

2:o. a. och b. se bifogade tryckta bilaga N:o 1
c. se bilagan n:o 2

3:o. a. Angående vaccinationen i allmänhet och befolkningens förhållande till densamma är intet nytt att omförmäla.
Vid vaccineringen har under året uteslutande användts animal lymfa, som efter reqvisition erhållits från Stockholms helsovårdsnämds ympanstalt. Flere glas hafva i år gifvit dåligt resultat.
Vaccineringen har ägt rum dels i hemmen dels i af Staden upplåtna lokaler, hvarom allmänheten upplysts genom tillkännagifvande i Stadens tidningar och anslag i lokalerna.
Beträffande afsyningstiderna har jag emot en af vaccinatricerna anmärkt, att hon ej afsynat på lagstadgad tid utan senare, hvilket hon förklarat hafva besvär derpå att vaccinkopporna vid användningen af animal lymfa på 7:de-9:de dygnet icke varit så utbildad, att hon kunnat med säkerhet bestämma, huruvida ympningen lyckats eller ej.
b. och c. I apoteks- och barnmorskeväsendet hafva under året inga förändringar inträffat
Inga instrumentela förlossningar hafva verkställts af barnmorskor.

4:o. a. och b. Inga embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande hafva förekommit i undertecknads tjenst under året. Beträffande medico-legala fall, se Andre stadsläkarens Embetsberättelse.

5:o. a. Förste stadsläkare, undertecknad
Andre stadsläkare E. Falk.
Provinsialläkare O. Söderbaum
Lasarettsläkare Ad. Christiernin
Biträd. Lasarettsläkare G. Bäärnhjelm
Fängelseläkare G. Steenhoff
Praktiserande Läkare H. af Zellén
Praktiserande Läkare G. Hjort
Praktiserande Läkare O. Wide
Praktiserande Läkare G. Edlund
b. Länsveterinär A Nyblad
Praktiserande veterinär K. Sandell
c. Tandläkare A. Horney
Tandläkare V. Stangenberg
Elev hos V. Stangenberg, E. Roberg
d Stadsfältskär B. U. Andersson
Lärling hos B. U. Andersson V. Andersson
Praktiserande fältskär Fröken Nina Hultbom
e. Apoteksföreståndare å Apoteket Gripen E. Ahlberg
Provisorer å Apoteket Gripen J. H. Thurdin
Provisorer å Apoteket Gripen C. E. R. Sundberg
Provisorer å Apoteket Gripen J. H. H. Grönvall
Farmacie Studerande å Apoteket Gripen V. Baumgarten
Farmacie Studerande å Apoteket Gripen K. E. H. Lundberg
Elever å Apoteket Gripen S. A. Berglund
Elever å Apoteket Gripen K. H. Lindahl
Apoteksföreståndare å apoteket Lejonet J. A. Wingård
Provisorer å apoteket Lejonet N. A. W. Holm
Provisorer å apoteket Lejonet F H. Loneux
Provisorer å apoteket Lejonet J. F. Hasselhuhn
Provisorer å apoteket Lejonet J. A. W. Eriksson
Farmacie Studerande å apoteket Lejonet N. Å. Wingård
Farmacie Studerande å apoteket Lejonet L. A. I. Dafgård
Farmacie Studerande å apoteket Lejonet H. N. E. Nygren
Farmacie Studerande å apoteket Lejonet J. G. Gunnarsson
Farmacie Studerande P. R. Malmberg
Elev å apoteket Lejonet Ellen Lovisa Appelberg
f. Aflönade barnmorskor
Fru Amalia Henriksson lön Kronor 300
Fru A. Kronberg, lön Kronor 300
Fru A. Hydén lön Kronor 300
Fröken A. Örvall lön Kronor 300
Fru A. Stafhell lön Kronor 100
jemte för sistnämde 5 Kronor för hvar förlossning hos medellös.
Utan lön
Fru L. Nyberg
Fru A. Andersson
Fröken H. Björkman
Fröken A. Jansson
Antalet barnmorskor har under året varit oförändradt eller 9. Ingen tillkommen och ingen afgången. Samtliga barnmorskor äro instrumentberättigade
g Vaccinatricer.
Fröken A. Örvall lön kronor 75
Fröken H. Björkman lön kronor 75
fru A. Henriksson, utan lön.
h. Sjukgymnaster
Kapten G. Hellgren
fru E. Dahlbäck f. Löfgren
K. Inga qvacksalvare inom staden mig bekanta.

6:o. Se Andre stadsläkarens Embetsberättelse.

7:o. Intet nytt att omförmäla

8:o. Inga fall af Spetelska hafva under året af mig blifvit iakttagna. Ej heller har rapport till mig inkommit rörande sådan sjuk eller misstanke på dess förefintlighet inom staden yppats.

9:o Sammandrag af Kyrkoherdens uppgifter om sinnesjuke och idioter bifogas. Bilag n:o 3.

Sundsvall den 25 Februari 1897
C. O. Elfström
1:ste stadsläkare

3 Bilagor

Till förste Stadsläkaren C. O. Elfström Sundsvall.
Årsberättelse för 1896 angående helso och sjukdomsförhållandena inom Sundsvalls stad.

1:o a) Kyrkoskrifne invånares antal vid redovisningsårets början, b) antal födda och döda under året, c) antal döda barn under ett års ålder: uppgifterna härom torde det enligt instruktionen åligga 1:sta stadsläkaren att lemna.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar: de under rubrikerna a och c förekomne sjukdomar äro genom månatliga rapporter under årets lopp meddelade 1 :sta stadsläkaren. b) se bilagan.

3:o Förhållandet i allmänhet med e.t.c. härom tillkommer det enligt instuktionen 1:ste stadsläkaren att afgifva rapport.

4:o Embetsförrättningar: a) förrättningar under denna rubrik falla under 1:ste stadsläkarens embetsverksamhet.
b) på grund af Rådstufvurättens i Sundsvall förordnande hafva under året följande 4 rättsmedicinska obduktioner af underteckand förrättats; nemligen den 4 Maj å liket efter Johan Salomon Baster, protokoll och utlåtande aflemnades den 8 Maj. Den 22 Juni å liket efter E. J. Svensson, protokoll och utlåtande aflemnades den 30 Juni. Den 9 September å liket efter Arthur Eriksson, protokoll och utlåtande aflemnades den 12 september. Den 2 December å liket efter Jonas Odén, protkoll och utlåtande aflemnades den 4 December.

5:o Inom staden bosatt personal af: Härom torde uppgift lemnas af 1:ste stadsläkaren.

6:o Sinnesjuke och idioter: Några fall dylika hafva så vidt jag vet icke förekommit eller varit föremål för något åtgörande från min sida. Uppgift härom torde föröfrigt lemnas af 1:ste Stadsläkaren.

7:o Vetenskapliga iakttagelser e.t.c. se bilagan.

8:o Fördomar och fel e.t.c. Härom har af mig icke något särskildt anmärkningsvärdt iakttagits.

Sundsvall den 30 Januari 1897.
Emil Falk

Bilaga till undertecknads årsberättelse för 1896.
Under året har af mig behandlats omkring 250 fall af ögonsjukdomar, bland hvilka förekommit 47 fall af conjunctivitis, 32:do af keratoconjunctivitis lymphatica, 38:do af Blepharitis ciliaris, 2:do af ophtalmoblenorrhoea neonatorum, 30:do af sjukdomar i tårvägarna, 22:do af åkommor i cornea, såsom keratitis, ulcuscorneae och cornealabscesser, 10:do af sjukdomar i iris och corpus ciliaris, såsom iritis, iridocyclitis. 4:do af accomdationspares efter difteri, 2:do af glaucom, 2:do af Neuroretinitis, 1:do af ruptura chorioideae efter anstöt af en kork, som vid öppnandet af en vattenflaska träffade ögat. 40:do af refractionsanomalier, för hvilka corrigerande glas föreskrifvits, 5:do af sjukdomar härrörande af specifik orsak, såsom iritis och grumling af medierna 1:do af atrophia nervioptici, 2:do af amotio retinae, 1:do af neuritis retrobulbaris, som förtjenar anmärkas, enär patienten, som missbrukade tobak och spirituosa, efter att på allvar hafva tillhållits afstå från dessa njutningsmedel, på ganska kort tid återställdes. 1:do af abducens pares och accomodations pares återställdes ganska snart efter merkuriell behandling. Några patienter hafva uppmanats hänvända sig till specialister i Stockholm för att opereras för starr och strabism e.t.c. Af smärre operationer hafva företagits omkring ett 20 tal för sjukdomar i tårvägarne. 1:do för Calazion. Ett par envisa fall af cornealabscesser hafva förekommit, hvilka först efter paracentes och klyfning af abscesserna enligt Saemich och användande af galvanokanter kunde bringas till läkning med qvarstående fördunkling af cornea En mängd smärre operationer hafva företagits såsom borttagande af i cornea inträngande främmande kroppar, samt aflägsnande af incrustationer i glandulae meibomii. Dessa förekomma härstädes jemförelsevis ofta å äldre personer, medförande ganska stora obehag såsom grumling, inflamation och till och med uppmjukning af cornea. Ofta förbises dessa för de sjuka så svårt molesterande hårda bildningar af tillfrågad läkare, och uppfattas deras verkningar som vanlig keratit, eller conjunctivit och behandlas derefter länge och ihärdigt utan resultat, då deremot efter deras borttagande genast bättring inträder.
Några fall af nervfeber uppträdde under hösten i ett och samma hus. Antagligen orsakade deraf, att husets invånare från en infecterad brunn hämtade sitt dricksvatten. Sedan helsovårdnämden härom underrättats, åtgärder vidtagits mot sjelfva härden för smittan och huset desinfecterats hafva icke några flere fall förekommit.

Emil Falk

Bil. 1 till förste Stadsläkarens Embetsberättelse

A. Vatten- och afloppsledningar.
Vattenledningens rörnät har utvidgats med 102 millimeter (4") ledning (vester från Solgatan till Stjerngatan) uti Bergsgatan med en längd af 125 meter samt en 102 millimeter (4") ledning af 63 meters längd från Nybrogatan vester ut i Långgatan.
Vattenledningen är under året inledd i 2:ne gårdar (N:o5 i Qv. Fiskalen och N:o 4 i Qv. Debet, båda söder om järnvägen) samt restaurerad med nya servisledningar i 9 gårdar, deraf 7 i den s.k. stenstaden och 2 i Vestra stadsdelen.
Vattenledning är inalles inledd uti 390 gårdar.
Allmänna vattenkastarnes antal hafva under året ökats med 1, så att de nu utgöra 20 st., af hvilka:
1 är belägen vid vattenledningsreservoiren (dricksfontänen), 2 st. å Norrmalm, 3 st. utmed hamnen, 2 st. vid åkarestationen å Stora torger, 4 st. uti stadsdelen söder om järnvägen, 5 st. å Stadsmon och 3 st. i Stenhammaren.
De allmänna urinkurarnes antal har ej underåret ökats utan är fortfarande 8 st. Af dessa är en belägen vid kyrkan, 1 i hörnet af Norra Järnvägsgatan och Fredsgatan, 4 st. vid hamnen. 1 vid åkarestationen och en i sydvestra hörnet af "Finnstallarna".
Brandposternas antal har ökats med 1, som anbringats i hörnet af Stjerngatan och Bergsgatan. Inalles finnas nu 114 brandposter.
Afloppsledningens rörnät har utvidgats vid följande ställen:
i Bergsgatan vid Stadsmon har nedlagts en 230 millimeter (9") afloppsledning vester ut från Solgatan till 12 meter vester om Stjerngatan med en längd af 125 meter samt
i Långgatan med en 230 millimeters (9") afloppsledning vester ut från Nybrogatan med en längd af 63 meter. Under året hafva 2 st. nya afloppsledningar från gårdar blifvit med rörnätet förenade samt dels utvidgade, dels nyrestaurerade med nya 11 gårdar.
Gatubrunnarnes antal har ökats med 2 st., belägna i korsningen mellan Magasingatan och Östra Esplanadgatan. Deras antal utgör nu 233 st.
Vattenledningens rörnät, som vid 1895 års slut hade en längd af 15,317 meter, har nu en totallängd af 15,505 meter.
Afloppsledningens rörnät har nu en totallängd af 11,938 meter.
Vattenkonsumtionen har under 1896 uppgått till 754,640 kubikmeter, utgörande 147,67 liter pr dag och individ,då stadens hela folkmängd antoges till 14,000 personer.
Maximiförbrukningen inträffade den 19 Augusti med 3,140 kubikmeter, minimiförbrukningen den 15 Mars med 1,230 kubikmeter.* Af månaderna utvisar Juli den största vattenkonsumtionen med 79,100 kubikmeter och Januari den minsta med 51,930 kub.-meter.
Vattenspolningen af gator och planteringar har verkställts under 48 dagar och härtill åtgått cirka 3,095 kub.-meter vatten.
*Medelförbrukningen pr dag utgjorde 2,062,7 kubikmeter.
B. Renhållningen
Genom staden renhållningsverk hafva bortforslats 17,983 kärl latrin, 11,322 soptunnor samt 2,390 lass gatsopor. För desinfektion af latrinkärlen har renhållningsverket användt en blandning af creolin och creosotolja, hvilken visat sig mycket ändamålsenlig.
Afträdeskärlens antal är 3, 081, deri ej inberäknade 62 vattenklosetter (i fjol 57). 1,857 afträdeskärl äro af faststäld modell, 351 marinoklosetter; öfriga 873 afträdeskärl äro tunnor af diverse slag.
Tlllsynen öfver afträdena har af helsovårsdpolisen utöfvats medelst 2,334 besök; gårdarnes renhållning har kontrollerats medelst 2,389 besök.
107 anmärkningar hafva gjorts mot renhållningen, hvaraf 25 föranledt åtal.
Sopkärlens antal är 789, deraf 112 äro af antagen modell; resten utgöres mest af fotogenfat, försedda med lock och handtag.
För vinnande af bättre kontroll har Helsovårdsnämnden gjort hemställan hos poliskommissarien, att allmänna polisen måtte beordras vid sin tjenstgöring äfven uppmärksamma renhållningen och beifra förseelser mot densamma.
C. Kreaturshållningen.
Enligt till Helsovårdnämnden ingångna anmälningar finnas inom staden 169 svin, deraf 88 blifvit under året anmälda.
Fähusens antal är 94, nötkreaturens 185; stallens antal 146 med 311 hästar.
Antalet gödselkammare är 53. Alla hafva golf af cement eller asfalt.
Antalet gödselkistor är 70.
Helsopolisen har kontrollerat kreaturshållningen genom 253 besök i svinhus, 278 i fähus och 602 i stall.
Då stadens karantänsstall visat sig icke kunna på för djurägarne med afseende å karantänstiderna lämpligt sätt fylla behofvet, gjorde Sundsvalls Ångfartygs-Aktiebolag sistlidne vår framställning till Stadsfullmäktige om rätt att få i Heffnerska bjelkgropen uppföra eget karantänsstall. Sedan tillstånd härtill i vederbörlig ordning blifvit meddeladt, blef stallet byggdt och sistlidne sommar af Medicinalstyrelsens ombud afsynadt och godkändt, hvarefter det varit i användning under senare delen af seglationstiden.
D. Bostäder.
De till bostäder afsedda gårdarnes antal är 827, mot 834 under 1895. Af boningshusen äro 140 af sten, mot 135 i fjol. 13 efter branden uppförda provisoriska trähus äro under året nedrifna; 1 trähus och 5 stenhus nybyggda. 5 källarbostäder finnas i år liksom i fjol.
Någon öfverbefolkning kan icke anses förekomma.
E. Tillsyn öfver näringsmedlen.
Kontroll å handeln med födoämnen å torg, i salubodar och å fartyg, hvarå födoämnen tillförts, samt å järnvägsstationen har af helsopolisen utöfvats medelst 838 besök å salutorg, 71 i salubodar, 51 å fartyg, 250 å järnvägsstation. 22 anmärkningar hafva gjorts mot födoämnens beskaffenhet, hvaraf 1 föranledt åtal.
Fläsk- och köttbesigtning har under året ägt rum dels å Helsovårdsnämndens, dels å veterinär K. Sandells undersökningsbyrå och hafva derstädes undersökts sammanlagdt 3,475 hela svinkroppar, 155 halfva samt 23 bitar af svin. Intet fall af dynt eller trikiner har förekommit.
Veterinär Sandell uppger i sin årsrapport, att den vanligaste sjukdomen bland svinkreatur varit rödsjuka, som dock ej synes varit lika freqvent som under 1895. För öfrigt hafva sjukdomar i bensystemet, digestionskanalen och andningsorganen varit rätt talrika.
Veterinär Sandell har under året verställt undersökning på tuberkulos å en ladugård med 28 nötkreatur genom insprutning af tuberkulin. Intet kreatur visade sig reagera mer än normalt.
Då tuberkulinsprutning för upptäckande af tuberkulos hos nötkreatur visat sig tillförlitlig, synas djurägare på allt sätt böra uppmärksamgöras på detta medel och uppmuntras att använda detsamma. Tuberkulinet erhålles genom veterinärs bemedling af djurägarne kostnadsfritt från veterinärinstitutet i Stockholm.
Mjölkundersökningar medelst laktokrit hafva företagits i flere serier af föreståndaren å kemiska stationen.
300 mjölk- och gräddprof hafva tagits å 41 försäljningsställen och resultaten af undersökningarne hafva publicerats i stadens tidningar. Den oskummade mjölken har i 5 fall visat sig underhaltig. I ett fall har mjölken varit utspädd med vatten, hvilket föranledde åtal.
14 anmälningar om mjölkhandel hafva till nämnden inkommit under året. Helsopolisen har gjort 106 besök å mjölkförsäljningsställen.
F. Fabriker och näringar.
Antalet inom staden befintliga slagterier och korffabriker har under året minskats med 1 och utgör vid årets slut 5. Å dessa hafva inga afsevärda förbättringar vidtagits. Deremot hafva ganska betydliga förbättringar åstadkommits å 2 inom Sköns kommun belägna slagterier, der Helsovårdnämnde har kontrollrätt. De inom Sköns kommun belägna slagterier och korffabriker, som inspekterats af helsopolisen, hafva under året varit 8.
Helsopolisen har under året besökt samtliga slagterier och korffabriker 106 gånger.
Ett lump- och benupplag finnes i år liksom i fjol samt 3 hudupplag och ett guanoupplag. Samtliga upplag har af helsopolisen besökts 6 gånger.
Fabriksrörelser hafva kontrollerats medelst 76 besök.
Inga nya fabriker äro under året anlagda.
Antalet fabriker och handtverkerier, i hvilka minderåriga användas, har under året vexlat mellan 17 och 19. Antalet anmälningar af yrkesidkare om minderåriges anställning har uppgått till 17.
Antalet anstälda barn: 1; minderårige: under 1:sta qvartalet 33, 2:dra qvartalet 35, 3:dje qvartalet 36, 4:de qvartalet 40.
Arbetstiden för minderåriga har varit 9½-10 timmar; hvilotiden 2-2½ timmar.
G. Anordningar med afseende på farsoter och smittosamma sjukdomar.
Såsom epidemisjukhus användes fortfarande det s.k. kopphuset, der utredning finnes för 20 sjuka. Under året hafva vårdats för:

2 personer hafva aflidit i strypsjuka och 1 i nervfeber. De 3 kolerabarackerna hafva under året ej varit använda.
De med smittosamma sjukdomar behäftade hafva isolerats dels i hemmen dels, der förhållandet det kräft, å epidemiska sjukhuset. För transport af dylika sjuka finnes en särskild kupévagn med liggplats och rum för vår vårdare. Denna vagn användes dock alltför sällan.
Desinfektion för kläders befriande från smittoämnen har verkställts i desinfektionsugnarne 15 gånger, oberäknadt desinfektionerna af de å epidemiska sjukhuset intagna sjukas tillhörigheter. Desinfektion af rum medelst svafvelrökning har verkställts 25 gånger, medelst sublimattvättning 37 gånger. I ett boningshus hafva flere rum rengjorts genom golffyllningens förnyande, ommålning och omtapetsering.
För sjukvård i hemmen finnes dels en af staden aflönad sjuksköterska, dels 2 diakonissor. Samtliga dessa sköterskor äro mycket anlitade. Diakonissorna underhållas af en välgörenhetsförening "Tomtarne".

Sjukligheten.
Sjukdomsstatistiken är grundad på de uppgifter, som hvar 14:de dag inkomma från stadens praktiserande läkare. I de aflemnade rapporterna hafva anmälts 2,185 sjukdomsfall. Den största sjukligheten rådde under April, då 272 fall inrapporterades, minst under Augusti med 135 fall.
Mässling har efter många års bortovaro åter börjat visa sig inom staden. Första fallet anmäldes den 1 December. Under December anmäldes sammanlagdt 15.
Skarlakansfeber har under året endast förekommit 6 gånger. Alla gingo till helsa.
Nervfeber har förekommit 32 gånger. De flesta fallen hafva varit sporadiska, men i en grupp af fall torde smittan hafva berott på vattnet i en privat vattenledning, hvars källtillflöde blifvit förorenadt. Sedan gårdsägaren blifvit uppmärksamgjord härpå och olägenheten blifvit undanröjd, hafva inga nya fall i denna trakt af staden anmälts.
Kikhostan har under året varit lindrig. Endast 5 fall anmälda.
Influensa 361 fall, de flesta under vintermånaderna. Sjukdomen synes i allmänhet hafva varit af kortare varaktighet och lindrig form.
Difteri och strypsjuka 58 fall; de flesta under årets 3 första månader. 5 dödsfall.
Insprutningar af antidifteriserum hafva under året rätt ofta blifvit gjorda och resultaten hafva i allmänhet varit mycket goda. Under de 2 år, serum varit i användning, hafva cirka 100 insprutningar gjorts af stadens läkare.
Lung- och lungsäcksinflammation 222; högsta antalet under December 35, lägsta under Juli 4. 23 dödsfall.
Luftrörskatarr 699; högsta antalet i Oktober 124, lägsta i Juli 21. 8 dödsfall.
Diarré 490 fall.
Halsfluss 394.
Syfilis recens 24.

Dödligheten.
Antal dödsbevis 154, deraf inom kommunen aflidne samhällsmedlemmar 145, inom kommunen aflidne främmande personer 9.
Under den senaste 5-årsperioden ställer sig dödlighetssiffran bland den kyrkoskrifna befolkningen sålunda:
1892 16,7 per mille,
1893 12,5 per mille,
1894 11,9 per mille,
1895 12,3 per mille,
1896 10,4 per mille,
Antalet döda barn under 1 års ålder var 35 eller 24% af hela antalet döda.
I acuta infektionssjukdomar hafva 9 aflidit, de flesta (6) i åldern 1-5 år.
I difteri och strypsjuka hafva 5 aflidit, samt 2 i nervfeber.
Acuta sjukdomar i andningsorganen hafva orsakat 31 dödsfall, deraf 23 i lung- och lungsäcksinflammation.
Lungsot har orsakat 26 dödsfall eller 18% af alla dödsfall. På tusen lefvande gör detta 2 fall af lungsot.
Sjukdomar i matsmältningsorganen hafva orsakat 16 dödsfall eller 11% af alla dödsfall.
Kräfta 7 dödsfall.

C. O. Elfström,
Ordförande.

Sundsvall, Boktryckeri-Aktiebolaget, 1897.

Bil. 3 till förste Stadsläkarens Embetsberättelse
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Sundsvalls									stad	den 31 December 1896.
									distrikt
	Antal.	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		landsbygd.	stad.	män.	qvinnor.	ogift.	gift.*)	under 20 år.	20-40 år.	öfver 40 år.	enskildt hus.	enskild anstalt.	fattighus.	länslasarett.	hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke	13		13	4	9	6	7		3	10	1		5		7
B. Idioter	13		13	6	7	13		7	2	4	7	2	4
*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.
C. O. Elfström
1:ta stadsläkare