b.)
Antal födde och döde under året

c)
Antal döde barn under 1 års ålder:

2:o Allmännare förekomna sjukdomar:
a) Infektionssjukdomar.
Se bil. A.
Uti bilagan finnes ej något mäslingsfall upptaget, men då det är allmänbekant, att dänna sjukdom under året härjat åtminstone på vissa områden inom distriktet, ävensom att kikhosta uppträtt i större mängd än vad i nämnda bilaga finnes angivet, anbefaldes de respektive kommunalnämnderna insamla uppgifter om de värkliga sjukdomsfallen i båda dässa sjukdomar, från socknarnes lärare och lärarinnor, som ansågos vara mäst bekanta med nämnda sjukdomsförhållanden. Resultatet gav vid handen, att under året inträffat uti mäsling: 151 fall i Husby-Lyhundra, 111 i Bro och 49 i Vätö. Dätta häntyder på, att epidemin gått österut i norra delen av distriktet, så att den först uppträdde i Husby-Lyhundra och nu senast i Vätö. Egendomligt var att iakttaga, huru den, när den kom till saltsjön för en tid häjdades i sitt anlopp av Vätösundet, för att, sedan den fått fart för på Vätölandet, med vindens hastighet utbreda sig över hela ön. 9 dödsfall i mäsling äro anmälda från Husby-Skederid, vilket häntyder på, att epidemien även gått där, antagligen samtidigt med i Husby-Lyhundra. Frånsett de sist nämnda dödsfallen har epidemien visat sig vara av lindrig art med bortåt 6 dödsfall. Kikhostan har under året uppträtt i samma socknar som mäsling och synes hava i tiden föregått mäslingsepidemien. 32 fall från Bro och 11 från Vätö hava, förutom vad som i bilagan finnes upptaget, av kommunalnämnderna särskilt inrapporterats.
Difteri har under året hemsökt olika delar av distriktet. Endemisk synes den vara i Roslags-Bro, för övrigt har den uppträtt i spridda härdar. Epedimisköterska har under året blivit anstäld inom distriktet och synes man förmedels henne hava fått ett godt vapen mot smittosamma sjukdomar. I hennes hand kan man tala om grundliga desinfektioner och desinfektionen blir icke längre såsom mången gång förut ett tomt ord. Folket har också lärt sig uppskatta henne, dels i i.o.f. själva tillvägagångsättet, dels för värkligt i ögonen fallande restultat. Så har t.ex. ett par gånger inträffat, att uti en familj med många barn, där ett av barnen angripits av difteri, isolering i hämmet med äfterföljande desinfektion värkstälts av sjuksköterskan, varefter familjen åter tagit sin bostad på vanligt sätt i besittning; utan att något nytt fall av difteri inom familjen inträffat. Vid desinfektionen går hon till väga olika allt efter sjukdomens natur. Det vanliga förloppet är i korthet följande: rökning förmedels formalinsprä (i skolor, bönhus m.m., där egentligen en ytdesinfektion behövs begagnas formalingas efter Englund–Stilles metod) och bestänkning av de särskilda föremålen , klädespärsedlars indränkning etc., varefter kommer den mekaniska rengöringen: uppbränning av värdelösa föremål, piskning, vädring, skurning, tvättning etc. Golvspringorna på den plats i rummet, där den sjuke legat, besprutas med 5 % karbollösning. Till sist kommer den pärsonliga rengöringen. Alla, som kommit i beröring med den sjuke, få ett varmt bad, varvid naglarne och håret särskilt borstas med lysollösning. Efter badet påtages rena kläder och de gamla desinfiseras. I desinfektionen efter lungsot är metoden något avvikande.
Skarlakansfeber uppträdde uti en husepidemi på Skälbottna inom Blidö socken. Epidemisköterskan värkstälde desinfektion. Intet mer fall visade sig inom socknen.
b) Övriga sjukdomar.
Bland övriga sjukdomar må särskilt framhållas tarmkatarren, som under hösten fick en epidemiska utbredning inom hela distriktet, mäst dock bland skärgårdsbefolkningen. Orsaken till densamma torde hava varit den under sommaren rådande torkan, varigenom brunnarne utsinade. Härigenom tvangs folket att taga sin tillflykt till dåliga vattensamlingar för att tillfredställa sina behov av vatten och mången gång såg man dem formligen skrapa brunnsbotten för att få några skopor vatten. Detta var oftast färjat, grumligt, luktade illa och smakade dåligt. Sjukdomen visade olika grader av styrka från den enklaste tarmkatarr till former, som närmade sig dysenteri. Den visade stundom även misstänkta arter, så att förväxlingar med nervfeber rikt erbjödo sig, ja mången gång påträffades bland vanliga tarmkatarrer otypiska former av närvfeber och fullt utbildad tyfoid. Flera fall visade en viss regelbunden intermittens, ibland parad med andra intermittenta konsekutiva lidanden såsom neuralgier i en äller annan av huvudets närver, vadan misstanke förelåg, att tarmkatarren kunde vara blandat med någon malariainfektion.
c) Översigt av gängse sjukdomar.
Se bil. A.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a) Sjukes avskiljande från friska
Vid inträffade sjukdomsfall uti smittosam sjukdom hava kommunalnämnderna i allmänhet visat påpasslighet att tillkalla provinsialläkaren. För att isolera de sjuka har på sista tiden ofta begagnats den utvägen att få dem intagna på epidemisjukhuset i Norrtelje, varefter desinfektion och rengöring af hämmet och de inneboende omedelbart kunnat vidtagas. Som det emellertid faller sig dyrt å nämnda stadens sjukhus, enär det kräves en avgift av cirka 4 kr. pär dag och pär patient, har på initiativ av Frötuna kommun utgått ett upprop till de övriga kommunerna att sammanslå sig i.o.f. uppförandet av ett gemensamt epidemisjukhus för landsbygden. I maj månad sammanträffade delegerade från härför inträsserade kommuner, varvid tillsattes en komité för utredande av frågan och att framdeles inkomma med förslag samt konstnadsberäkning. Dänna komité har haft flera sammanträden under året och arbetar fortfarande på frågans lösning. Vid den allmänna sammankomsten uttalades den åsikten, att det borde vara en landstingets angelägenhet att vidtaga åtgärder för epidemisjukvården i länet. Tills vidare får emellertid distriktet vara tacksamt för att det åtminstone bekommit en epidemisjuksköterska. Av redogörelsen i punkt 8, vari erhålles en översikt av hennes värksamhet, inses, att hon har varit mycket anlitad och är förtroendet till hennes goda vilja och förmåga alltmer i stigande bland befolkningen. Det har t.o.m. hänt, att hennes jälp påkallats från flera håll på en gång, vilket visar, att åtminstone för dätta provinsialläkaredistrikt med sin talrika befolkning blott en sjuksköterska i framtiden blir otillräcklig. Kommunalnämnderna hava visat sig erkännansvärt villig att för sina fattiga på kommunens bekostnad hämta sjuksköterskan, bekosta fri vård och desinfektion. Några kommuner utsträcka dänna förmån till flertalet sockenmedlemmar, såsom varande en samhällets angelägenhet. Före hennes tid var brukligt att anlita s.k. sockendesinfektörer, men dässa hava genom sin brist på insikt och skolning samt sitt slentrianmässiga tillvägagående visat sig vara mindre tillförlitliga och giva sämre resultat. Ett gemensamt fel för dem alla synes hava varit, att de glömt den pärsonliga desinfektionen såväl vis á vis sig själva som andra. Dessutom hava deras åtgärder mäst betonat det mystiska medlets tillfyllestgörande, då huvudvikten vid all desinfektion kanske vilar på noggranheten vid den mekaniska rengöringen.
b) Folksamlingar vid begravningar och andra omständigheter vid liks jordande
Där dödsfall ägt rum i smittosam sjukdom, är epidemisköterskan bejälplig vid sväpning m.m., så framt hon ej är upptagen på annat håll. Härvid kan hon då vara i tillfälle tillgodose hygienen, såsom att lägga karboliserad sågspån i botten på kistan, omsväpa liket med karboliserat lakan etc. samt tillse, att inga onödiga folksamlingar vid begravningar äga rum.
c) Instäld skolgång m.m.
På grund av gängse difteri har en äller annan skola måst inställa skolgången, så en gång i Husby-Lyhundra, en gång i Söderby-Karl, en gång i Länna, två gånger i Rådmansö, två särskilda skolor i Blidö under februari månad, en gång i Ljusterö, flera gånger i Frötuna och Roslags-Bro. I Roslags-Kulla socken instäldes skolgången en gång i o.f. skarlakansfeber. Härvid har den principen jort sig gällande, att tiden för skolans stängning bestämts äfter inkubationstiden för den eventuella smittosjukdomen, på det att om några frön funnos spridda bland skolbarnen, sjukdomen under dänna tid måtte kunna manifästera sig och de sjuka vid skolgångens återupptagande sålunda frånskiljas. För difteri har tiden varit 8 dagar. Medan skolan hålles stängd, rengöres lokalen och eventuelt desinfiseras. För bekämpande av smittosamma sjukdomar bland skolbarnen skulle skolbad, om de funnos, vara ett gott jälpmedel.

4:o Allmänna hälsotillståndet under året. Till däss befordrande vidtagna åtgärder med avseende på:
a) Gott vatten till dryck och matlagning.
Vatten tages vanligen från grävda brunnar, mera sällan från källor, rinnande vattendrag och sjöar. Ju längre ut i skärgården man kommer, dästo mera träda grundbärgen fram i dagen och göra sig gällande. På grund häraf blir marken uppdelad i större äller mindre bäcken, vart och ett med sitt nederbördsområde. Som byarne och gårdarne vanligen ligga på en höjd är nederbördsområdet där jämförelsevis litet. Här ligga nu brunnarna antingen uti ett gemensamt nederbördsområde äller en och annan uti till särskilda mindre bäcken, vanligen i den sankaste delen. Är nederbörden ringa under sommaren sina brunnarna snart ut och vatten tryter. För att få tillgången till vatten betryggad och mera oberoende af torra somrar borde därför brunnen göras jupare. I allmänhet äro de blott åtta á tio fot, då de stöta på grundbärget. För att få brunnen jupare, skulle därför en borrning i bärget fortsätta. På ett och annat ställe har också sålunda förfarits, varigenom vattentillgången blivit jämnare. Går man ett stycke från byn utåt {lägden}, träffas ofta ett och annat källsprång, men som det är för långt avlägset från boningshusen, blir det för besvärligt för folket att där taga vatten.
b) Förekommande av brunnars och källor m.m. orenande.
I närheten av boningshusen finnas spillningshögar och avträden och på gårdsplanen och daromkring slås varjehanda orenligheter. När det rägnar avsköljes allt dätta och kan till följe av brunnens sanka läge vattnet därstädes lätt förorenas. Ibland ligga dock jödselhögarna på höjdens sluttning, då sköljvattnet rinner åt ett annat håll än till brunnen. Vad som gör läget ännu vådligare är att brunnskransen ej är tät, utan lämnar lätt tillträde för flytande orenlighet. Taket är plant, varför osnyggheter på detsamma såsom spott m.m., när de avsköljas, bana sig väg genom brunnsoppningen. Stundom påträffar man brunnar inuti fodrade med trävirke. Dätta antager snart röta och meddelar förruttnelse åt vattnet. I botten på brunnarna påträffas ett mer äller mindre jupt lager stinkande gytja. Det kan gå flera år, innan de rengöras. Medvetandet om, att i de dåliga brunnsanårdningarna föreligger en fara synes hava vaknat, ty en och annan nyare uppförd brunna har konstruerats efter hygienens fordringar, så att brunnsöppningen lagts högre än omgivande mark och tätats från omgivningen med ett mäktigt lager av lera. Vanliga rör- och borrbrunnar passa merändels ej för skärgården, där grundbärget utgör ett oemotståndligt hinder.
En och annan sjö, som ligger i skogstrakt, kan visserligen lämna ett gott dricksvatten, men vanligtvis äro de omgivna av leriga gärden, som åtminstone tidtals gör vattnet uppblandat med lera och onjutbart.
Även vore mycket att säga om Norrteljeån, som åtminstone delvis flyter genom landsbygden (Frötuna socken), men då den till största delen flyter genom Norrtelje stads område, är måhända här ej platsen tala om dess förorenande.
c) Avlägsnande av orenlighet uti äller i närheten av boningar äller annan osnygghet
Renligheten kunde vara större på många ställen såväl inom- som utomhus. Fattigdomen är dock många gånger ett hinder härför. Befolkningen bor ej någorstädes (så vitt känt är) i samma rum som kreaturen och sällan påträffas byggnader, där ladugården och bostaden äro förenade. Vanligtvis har folket flera rum att bebo, enär att oaktat samla de sig ofta under vintern i blott ett rum, köket, under natten. Äldre pärsoner bada sällan, om ej sommartid för sjukdom. Späda barn badas väl oftare.
d) Olägenhet av fabrik äller annan näring på arbetares äller närboendes hälsa.
I Vätö socken finnas tvenne stenhuggerier. I Rådmansö en torvfabrik. I Länna en ångkvarn, men från intetdera stället har försports någon olägenhet därav, annat än de faror som alltid åtföljer fabriksarbeta. Folkets binäringar i skärgården äro sjöfart och fiske. Husslöjden förekommer i en och annan gård, men blott för tillgodoseende av hemmets behover.
c) För hälsan vådliga boningslägenheter
En typisk bondgård i härvarande del av Uppland ter sig, som följer: den ligger på en höjd med torr grund och naturlig dränering. På grund därav äro de inneboende sällan besvärade av fukt. Den har ett öppet, soligt läge och ett och annat träd på gården skänker skugga och svalka under sommaren. Huvudbyggnaden är skild ett stycke från uthuslängan och i någon sluttning ligger jordkällaren och brunnstaket i sänkan. Boningshuset är vanligtvis försett med en tät stenfot, uppfört av timmer, sällan brädfodrat; när därför byggnaden blivit gammal och virket torkat, blir den naturliga ventilationen stor, vilket visserligen blir till gagn för luftväxlingen, men gör byggnaden dragig och kall under stränga vintrar. Byggnaden gör för övrigt ett glatt och trevligt intryck genom sin röda färg med vitmålade knutar, sitt tegeltak och farstukvist samt sin vanligen åtföljande trädgårdstäppa med krusbärsbuskar och syrener. Stiger man in i byggnaden, kommer man först in i det stora rymliga köket, där familjen jämte tjenare har sitt tillhåll, så framt ej drängarne äro förvisade till särskild drängkammare på gården eller annat rum i byggnaden. I köket träffa vi den oumbärliga järnspisen. Luften därinne kännes vanligen ren, ty luftväxlingen ombesörjes genom dörrens ständiga öppnande och eldningen. Befolkningen synes ej här hava för vana att ligga i oeldade rum under vintern. Det fins intet skäl att klaga på överbefolkning hos bondeklassen. Däremot påträffar man dätta förhållande ofta hos statare och den fattiga arbetarbefolkningen.
På Vätölandet har den stora mängden arbetare vid stenhuggerierna hyrt sig rum hos den där fasta befolkningen i närgränsande logar, så att av bondgårdarna riktiga kasärner uppstått, där överbefolkning naturligtvis förefinns. De vanliga skadligheterna därav synes icke häller uteblivit, i det barnen därstädes förefalla bleka och skrofulösa.
f) Luftväxling i rum, där större antal människor vanligen samlas.
Rationell luftväxling synes förkomma i skolsalarna. De nutida värmeugnarna i kyrkorna befordra nog även luftväxlingen därstädes. I allmänhet torde det omdömet om skolorna kunna fällas, att antalet skolbarn är för stort i förhållande till motsvarande luftkub och att luftväxlingen borde bättre tillgodoses.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt invärka på hälsoförhållandena
Årets skörd var av god beskaffenhet och bärgningsvädret gynsamt. Av kommunalnämndernas rapporter låter det, som dryckenskapen vore i avtagande, men faktum är, att spritkonsumtionen i trakten stigit. Om ock notoriska drinkare ej äro så vanliga, kan man dock säga, att befolkningen gärna förtär rusdrycker. Några krogar och ölstugor å landsbygden synes ej förekomma. Obehörigt innehavande av arsenik synes ej äga rum.
h) Särskild för kommunen äller visst ställe darinom antagen och faststäld hälsovårdsårdning.
Finnes ej.
i) Viten förelagda enligt § 30 i hälsovårdsstadgan.
Rådmansö kommun har förelagt vite för upplag av s.k. Stockholmsjödsel i Gräddöviken med fl. ställen under viss tid av året.
Frötuna kommun har förelagt vite för uraktlåten vaccination.

5:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommnalnämnders värksamhet för allmänna hälso- och sjukvården.
Femton kommuner finnas inom distriktet. Inom flera kommuner har nämnden haft sammanträden i o.f. beslutande av difterisjukes intagande på epidemisjukhuset i Norrtelje; angående epidemisköterskans hämtande och desinfektions anställande på kommunens bekostnad.
b.) Vaccination och revaccination.
Se bil. C.
c) Apoteksväsendet.
Apoteksvisitation den 17 och 18 juni av förste provinsialläkaren. Inga väsentliga anmärkningar förekommer.
d) Barnmorskeväsendet.
Följande instrumentförlossningar hava av barnmorskor värkstälts och berättelsen därom i vederbörlig årdning avsänts.
1. Barnmorskan i Frötuna rapport ink. jan 5 avs. jan 9
2. Barnmorskan i Ljusterö rapport ink. april 24 avs. maj 8
3. Barnmorskan i Rådmansö rapport ink. nov ? avs. dec. 5

6:o Embetsförrättningar på grund av vederbörligt förårdnande.
a) För hälso- och sjukvården. – Embetsresor.
1. Tjensteresa t. Oxhalsö, Blidö, difteri, rapport jan 8
2. Tjensteresa t.Sättra, Riala, difteri rapport jan 9
3. Tjensteresa t. Håknäs, Vätö, difteri rapport jan 16
4. Tjensteresa t. Kullsta, Estuna, difteri rapport jan ?
5. Tjensteresa t. Blidö, difteri rapport febr. ?
6. Tjensteresa t. Tjärholmen, Vätö, difteri rapport febr ?
7. Tjensteresa t. Brevik, Rådmansö, difteri rapport febr ?
8. Tjensteresa t. Nabbo, Rådmansö difteri rapport mars ?
9. Tjensteresa t. Eke, Roslags-Bro difteri rapport mars ?
10. Tjensteresa t. Röksta, Roslags-Bro difteri rapport mars ?
11. Tjensteresa t. Prestgården Roslags-Bro difteri rapport mars ?
12. Tjensteresa t. Bredsättra Roslags-Bro difteri rapport mars ?
Som dessa tjensteresor blivit värkstälda av en vikarie före nuvarande provinsialläkarens tillträde till platsen och i diarium ej utsatts tiden för rapporternas avlämnande, har därför uti motsvarande kolumn måst sättas frågetecken.
13. Tjensteresa t. Ösby, Roslags-Bro, difteri rapport april 28
14. Tjensteresa t. Utål, Roslags-Bro difteri rapport maj 3
15. Tjensteresa t. Åby, Söderby-Karl difteri rapport maj 3
16. Tjensteresa t. Brottna, Roslags-Bro difteri rapport maj 9
17. Tjensteresa t. Norrsund, Roslags-Bro difteri rapport maj 15
18. Tjensteresa t. Getingarne Roslags-Bro difteri rapport maj 15
19. Tjensteresa t. Sundholmstorpet Roslags-Bro difteri rapport maj 21
20. Tjensteresa t. Addarsnäs, Länna difteri rapport maj 21
21. Tjensteresa t. Lännbyn, Länna difteri rapport maj 29
22. Tjensteresa t. Söderlund, Roslags-Bro difteri rapport juni 6
23. Tjensteresa t. Nånö, Estuna difteri rapport juni 6
24. Tjensteresa t. Underskog, Länna difteri rapport juni 21
25. Tjensteresa t. Bergshamra Länna difteri rapport juni 21
26. Tjensteresa t. Väsby, Roslags-Bro difteri rapport juni 21
27. Tjensteresa t. Norrsund Roslags-Bro difteri rapport juni 30
28. Tjensteresa t. Rödlöga, Blidö, difteri, rapport juni 30
29. Tjensteresa t. Vernberg, Bro difteri rapport juli 7
30. Tjensteresa t. O. Lagnö, Ljusterö difteri rapport juli 7
31. Tjensteresa t. Sonö, Söderby-Karl difteri rapport aug. 13
32. Tjensteresa t. Nytorp, Frötuna difteri rapport aug 15
33. Tjensteresa t. Galltorp, Frötuna difteri rapport aug 18
34. Tjensteresa t. Lugnet, Frötuna difteri rapport sept. 4
35. Tjensteresa t. Östhamra Frötuna difteri rapport sept 4
36. Tjensteresa t. Arholma, Vätö difteri rapport sept 29
37. Tjensteresa t. Finsta, Husby-Skederid difteri rapport okt. 24
38. Tjensteresa t. Svinninge, Estuna difteri rapport okt 29
39. Tjensteresa t. Svinninge, Estuna difteri rapport nov. 21
40. Tjensteresa t. Norråda, Söderby-Karl difteri rapport dec. 7
41. Tjensteresa t. Billinge, Bro difteri rapport dec 7
42. Tjensteresa t. Harg, Vätö difteri rapport dec 12
43. Tjensteresa t. Håknäs, Vätö Skarlakansf. rapport dec 21
44. Tjensteresa t. Skälbottna, Blidö Skarlakansf. rapport jan. 2 1901
45. Tjensteresa t. Harg, Vätö närvf. rapport sept 22
46. Tjensteresa t. Harg Vätö närvf. rapport okt. 4
47. Tjensteresa t. Björkö Vätö närvf. rapport okt. 9
Alltså inalles 47 tjensteresor, därav 2 för skarlakansfeber, 3 för närvfeber, 42 för difteri.
b) För mediko-legala ändamål.
1. Rättsmedicinsk obduktion enl. förårdn. av K. B., värkstäld febr. 15, rapport febr. 24
2. Tjensteresa till Roslags-Kulla enl. i o.f. besiktning av veneriska sjuke förårdn. av K. B. av april 25, rapport maj 3.
3. Rättsmedicinsk obduktion i Roslags-Kulla enl. förårdn. av K. B. av juni 28, rapport juni 30.
4. Rättsmedicinsk obduktion i Länna enl. förårdnande av K. B. av nov. 15, rapport nov. 19
Alltså inalles 4 tjensteresor i mediko-legalt ändamål, därav 1 för besiktning av levande pärson, 3 för liköppning.

7:o Inom distriktet bosatt pärsonal av.
a) Läkare.
Adolf Fredrik Robbert, provinsialläkare, född 28 oktober 1858, tillträdde provinsialläkarebefattningen i Norrtelje distrikt 1 april 1900.
Med. licentiaten Carl Johannesson, vikarierande provinsialläkare fr.o.m. 1 jan. t.o.m. 17 april 1900.
(i Norrtelje stad är bosatt en stadsläkare J. A. Brandt och en lazarettsläkare Carl Pontén.)
b) Veterinärer.
Heyron, N. G., distriktsveterinär, bosatt i Norrtelje stad.
c) Tandläkare.
(Holmberg A. L., bosatt i Norrtelje stad)
d) Fältskärer
G. G. L. Hammargren, numera avflyttad till Väddö.
e) Apoteksföreståndare, provisorer och elever.
Apotekaren Rolf Julius Balkenhausen.
Exam. Apotekaren Erik Olof Högdahl.
Dessutom hava under en längre äller kortare tid av året tjenstjort följ: pharm. stud. Oskar v. Friedrich, Oskar Palm, Hjalmar Jantze, Edvard Nordgren.
f) Barnmorskor
1. Ljusterö socken Amalia Hansson län 300 kr rum, vedbr.
2. Kulla socken Fru Anna Stigberg, instr ex. lön 250 kr husrum, vedbr.-
3. Riala socken Selma Karol. Adolfsson instr ex lön 250 kr husrum, vedbr.
4. Länna socken Fru Sofia Andersson instr ex lön 250 kr husrum, vedbr.
5. Frötuna socken Fru Nyman instr ex lön 160 kr
6. Blidö socken Fru Sofia Nilsson instr ex lön 325 kr husrum, vedbr.
7. Rådmansö socken Fru Anna Andersson instr ex 200 kr husrum, vedbr.
8. Vätö socken Fru Karna Blanck instr ex. lön 200 kr husrum, vedbr.
9. Vätö, Björkö socken Ellen Johansson instr ex lön 300 kr
10. Roslags-Bro socken Fru Hulda Andersson instr ex lön 365 kr
11. Söderby-Karls socken Fru Karolina Lindholm instr ex lön 250 kr
12. Estuna, Lohärad och Malsta socken Fru Charlotta Eriksson instr. exam. lön 300 kr. husrum och vedbrand
13. Husby-Lyhundra och Husby-Skedrid socken Fru Hilda Anjou instr exam lön 200 kr husrum och vedbrand
Dessutom hava alla särskild ersättning för värkstäld förlossning, utgående med ett arvode, varierande 1-5 kronor.
g) Vaccinatörer.
1. Ljusterö socken J. W. Lundqvist
2. Kulla socken K. G. Dahlgren, skollärare
3. Riala socken Selma Karl. Adolfsson, barnmorska
4. Länna socken G. A. Linden, organist
5. Frötuna socken K. M. Säfström, organist
6. Blidö socken Wilh. Holmér, skollärare
7. Rådmansö socken G. A. Törnqvist, skollärare
8. Vätö socken R. L. Blanck, f.d. skollärare
9. Björkön, Vätö socken Ellen Johansson, barnmorska
10. Roslags-Bro socken Hulda Andersson barnmorska
11. Söderby-Karls socken Karolina Lindholm barnmorska
12. Estuna socken J. E. Lundvall, klockare
13. Lohärad socken A. Sundell
14. Malsta socken J. W. Johansson, skollärare
15. Husby-Lyhundra socken J. R. Asplund, skollärare
16. Husby-Skederid socken O. W. Jansson, skollärare
Alla hava omkring 50 öre i arvode för varje vaccination.

8:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse.
I de flesta fall av difteri har använts svensk difteriserum. Därvid har den gamla erfarenheten bestyrkts, att vid dess användande sjukdomen går fortare över och att utveckling av croup förhindras, men samtidigt har även den sorgliga iakttagelsen jorts, att medlet icke är utan sina farliga bivärkningar, något som i synnerhet på sista tiden jort sig mer gällande; så är det ganska vanligt, att några dagar efter seruminjektionen barnen få roseolliknande utslag, stundom liknande scarlatina i förvillande grad. Dätta utslag synes emellertid vara av en jämförelsevis oskyldig beskaffenhet och försvinner snart. Annorlunda synes förhållandet vara med en led- och muskelaffektion, som inträffar något senare, vanligen i slutet af andra veckan efter injektionen. Den ter sig som en hastigt påkommen akut reumatisk värk, förenad med intensiv smärta, som föranleder barnen att utstöta häftiga klagorop. Den skiljer sig dock från den akuta reumatismen däruti, att den synes vara förenad med ringa äller ingen feber samt försvinner vanligen på andra äller tredje dagen efter anfallet. En tredje olägenhet af injektion med det svenska difteriserum är, att den stora kvantiteten föranleder en stark utspänning av vävnaderna, ofta åtföljd av häftiga narvsmärtor vid injektionsstället. På grund av dässa olägenheter har på allra sista tiden tyskt serum från "Merck" använts, där man för att vinna sitt ändamål har den fördelen att blott behöva injisera 2 à 3 kubikcm. och synes det hava företräde framför det svenska just därigenom. På senaste tiden hava många difterisjuke inforslats till epidemisjukhuset i Norrtelje och de långa avstånden det, stigande stundom till 2 á 3 mil, synes ej hava medfört någon fara för patienterna. Tvärtom hava många svåra difterifall med utbildad sepsis efter dänna resa tillfrisknat. Dätta mången gång oväntade resultat står måhända i förbindelse med det faktum, att de under några timmar årad vistats ute i friska luften och leder ovillkårligen till reflexionen, att luften ute icke blott genom sin renhet och friskhet kraftigare syrsätter blodet och sålunda ökar lifskraften och understöder organismen i dess kamp emot sjukdomen, utan även kanske genom soljusets blandning värkar bakteriedödande i motsats till den förskämda och solfattiga kammarluften. Det synes därföre, som resan långt ifrån att skada tvärtom värkat gynsamt i kurativt syfte.
Ett annat ägendomligt förhållande vid difteri har även iakttagits, att pärsoner lidande av som det synts, halsfluss, som varit inneboende tillsammans med difteripatienter äller på vilka smittotillfällen på annat sätt rikligen erbjudit sig, det oaktat ej angripits av difteri, åtminstone i den form, att den kunnat konstateras i okulär besiktning. Det är ju möjligt, att difteribaciller kunnat förefinnas på halsens slemhinna.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna hälsovården sammanhang ägande ämnen, som icke äro under ovanstående rubriker hänförliga
Här synes den gamla fördomen vara väl inrutad, att läkare ej förstå sig på engelska sjukan, utan endast "kloka gummor" kunna bota den. Vitt och bredt synes därför praxis vara att söka "smörjerskor" (särskilt är en gumma i Riala namnkunnig), så fort barnen bliva sjuka, det må nu vara "riset" äller annan sjukdom.
Angående den under året antagna epidemisjuksköterskan fröken Ida Johansson och hennes värksamhet må följande sammandrag tjena till upplysning.
Sjukvårdsdistriktet innefattar följande kommuner: Ljusterö, Kulla, Länna, Frötuna, Rådmansö, Vätö, Bro, Söderby-Karl, Estuna, Lohärad, Malsta, Husby-Lyhundra och Husby-Skederid.
Lön 250 kr. (såsom ersättning för husrum och vedbrand) förutom de av landstinget anslagna 350 kr., 25 kr. i telefonbidrag samt 1 kr. pär dag i tjenstgöringspängar jämte fritt vivre därunder och fria skjutsar.
Tillträdde platsen 1 september, hade tjenstledighet under september månad, varunder sjuksköterskan fröken Gustafsson vikarierade.
Tjenstgöringsdagar: inom distriktet (d.v.s. de av ovannämnda kommuner bildade) 67 dagar
utom distriktet (men ändock inom prov.läkardistriktet) 14 dagar
Inalles 81 dagar.
Smittosamma sjukdomar inom distriktet 55 dagar
Icke smittosamma inom distriktet 12 dagar
Icke smittosamma utom distriktet (inom prov.läkardistrktet) 14 dagar

Norrtelje den 16 mars 1901
Ad. F. Robbert
Provinsialläkare

Bil. B
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Norrtelje									stad	den 31 December 189 1900
									distrikt
	Antal.	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		landsbygd.	stad.	män.	qvinnor.	ogift.	gift.*)	under 20 år.	20-40 år.	öfver 40 år.	enskildt hus.	enskild anstalt.	fattighus.	länslasarett.	hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke	50	50		34	16	39	11		20	30	35		1		14
B. Idioter	38	38		25	13	38		12	19	7	34	1			3
*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.
Ad. F. Robbert
Provinsialläkare
Norrtelje

1:o Antalet invånare, födde och döde:
a) Kyrkoskrifne invånarnes antal vid redovisningsårets början: 2933.
b) Antalet födde och döde under året:
Födde: 83
Döde: 62, hvaraf 7 aflidit på främmande ort.
Antal döda barn under ett års ålder: 7.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar:
a) Infektionssjukdomar:
Messling, sannolikt hitförd af sommargäster, uppträdde i Augusti och förorsakade en epidemi med 70 intill årets slut anmälda patienter. Sjukdomen var af lindrig art. – 50 fall af Influenza, förekommande under större delen af året, men mest under vintermånaderna, hafva af mig behandlats. Sjukdomen synes mig småningom alltmera förlora de karakteristiska symptomer, som förr skarpt skiljt densamma från en vanlig akut Luftrörsinflammation. – Difterin företer under året ytterligare en minskning med afseende på antalet insjuknade, då endast 23 sjukdoms- och 1 dödsfall förekommit mot 28 och 2 föregående år samt 53 och 8 under 1898. Detta glädjande förhållande tillskrifver jag i främsta rummet det stora förtroende, stadens epidemisjukhus lyckats tillvinna sig, hvilket gör, att de insjuknades anhöriga äro angelägna att snarast möjligt få patienterna öfverflyttade till sjukhuset. Också hafva af de 23 sjukdomsfallen 22 vårdats derstädes. Af dessa hafva åtskilliga haft albuminuri och 3 croup. Beläggningarne i svalget hafva varit mer och mindre utbredda, i några fall sträckande sig ända till yttre näsöppningarne. Efterföljande förlamningssymptomer hafva äfven förekommit i ett par fall.
Några spridda fall af Nervfeber hafva uppträdt, utan att sjukdomsorsaken kunnat upptäckas; likaså ett par fall af kortvarig feber med tydlig intermittent typ.
b) Öfriga sjukdomar: Häraf hafva, som vanligt, Diarrhé och Lungkatarr vållat de högsta sjukdomssiffrorna; men äfven antalet Lung- och Lungsäcksinflammationer har varit anmärkningsvärdt högt med 36 sjukdoms- och 11 dödsfall – de sistnämnda mest bland stadens ålderstigna invånare.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar: Se bilagan A!

3;o Förhållandet i allmänhet med
a) Vaccination och revaccination: Vaccinationen skötes ordentligt och sker hufvudsakligen sommartiden. – Ingen revaccination under året. – Journalerna (bilaga B och C), som i början af Januari öfversändes till Pastors-embetet, bifogas jemte den summariska förteckningen (bilaga D).
b) Apotheksväsendet är i synnerligen godt skick.
c) Barnmorskeväsendet: Stadens barnmorska anlitas allmänt och sköter väl sina åligganden. Någon abnorm förlossning har ej förekommit under året.
d) Vården af de sinnessjuke: Något ingripande från min sida med afseende derpå har ej erfordrats. – Summarisk förteckning å sinnessjuka och idioter bifogas (bilaga E).

4:o Embetsförrättningar på grund af wederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården, hafva ej förekommit.
b) För medicolegala ändamål m.m. hafva ej förekommit.

5;o Inom staden bosatt personal af
a) Läkare:
Med. Licentiaten Adolf Fredrik Robbert, Provinsialläkare;
Undertecknad, Med. Licentiat, R. W. O., Stads-, Lasaretts- och Fängelseläkare. – Såsom Lasarettsläkare har jag dock hela året haft tjenstledighet.
Med. Licentiaten Karl Otto Samuel Pontén, t.f. Lasarettsläkare.
b) Veterinär:
Distriktsveterinären N. G. Heiron.
c) Tandläkare:
Herr A. L. Holmberg
d) Sjukgymnast:
Gymnastikdirektören V. Borg.
e) Fältskär:
Fröken O. Möller.
f) Apotheksföreståndare:
Apotekaren R. Balkenhausen, R. W. O.
Biträden:
Apothekaren O. Högdal;
Apothekaren H. Landgren.
g) Barnmorska:
Stadsbarnmorskan H. Sparring, examinerad i den instrumentala förlossningskonsten. - Samma aflöning som förut.
Antal praktiserande barnmorskor vid årets början och slut = 1.
h) Vaccinatris:
Barnmorskan H. Sparring. – Samma aflöning som förut.
i) Qvacksalvare:
Ingen.

6:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall m.m.:
Inga.

7:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen:
På senare tider har stadens Helsovårds-Nämnd utvecklat en rätt liflig verksamhet. Så har genom dess åtgörande en ordningstadga för slagterier och korffabriker kommit till stånd ett förslag till renhållningsväsendets ordnande blifvit af Stadsfullmäktige antaget och förarbeten afslutats för ett förslag till obligatorisk köttbesigtning.

Norrtelje i Februari 1901.
Johan August Brandt

Bil. E.
Summarisk förteckning å sinnessjuka och idioter i Norrtelje stad d. 31 December 1900
	Antal	Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		män	qvinnor	ogift	gift	under 20 år	20-40 år	öfver 40 år	enskildt hus	enskild anstalt	fattighus	länslasarett	hospital eller asyl
A. Sinnessjuke	4	3	1	4			1	3			2	1	1
B. Idioter	4	3	1	4		2	1	1	2		1		1
Summa	8	6	2	8		2	2	4	2		3	1	2