Mikael Ericsson
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Trollhättan
Lars Holmblad
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Trollhättan
Lisa Almhage
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Trollhättan
Johanne Brochmann
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Trollhättan
Ladda ner artikel
Ingår i: 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar; 30 november - 1 december; Campus Norrköping; Linköpings universitet
Linköping Electronic Conference Proceedings 75:16, s. 75-78
Publicerad: 2012-06-26
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)
Den här artikeln beskriver ett mycket framgångsrikt utbildningskoncept som genomförs på Högskolan Väst; främst på ingenjörsutbildningarna maskin och elkraft; som ger en ökad samverkan mellan högskola och omkringliggande samhälle. Konceptet bygger på en amerikansk modell som heter ”Cooperative Education” (Co-op). I Co-oputbildningen varvas teoriperioder med betalda arbetsperioder ute på olika företag och organisationer. Genom en väl planerad integration mellan teoriperioderna och arbetsperioderna förlängs utbildningen i genomsnitt med ca 6 månader men studenten har efter erlagd examen ca 1 års arbetslivserfarenhet. För att sköta kontakterna med de olika företagen finns Co-opkoordinatorer anställda på högskolan. Dessa har till uppgift att sköter den grundläggande kontakten med respektive företag. Studenterna anställs av företagen via ett normalt anställningsförfarande och de har lön enligt företagets kollektivavtal. Företagens organisation och arbetssätt integreras naturligt i utbildningen genom Coopmodellen då studenten deltar i företagets verksamhet. Detta ger studenten en direkt inblick i arbetslivets villkor och en för Co-opmodellen karaktäristisk självgående förmåga hos studenterna utvecklas.
Under arbetsperioden besöks studenten och företaget av Coopkoordinatorn. Under detta besök diskuteras bl.a. arbetsinnehåll; utbildning och framtida kunskapsbehov i företaget. Företagens önskemål fångas upp och integreras på ett bra sätt i utbildningen. Exempel på bra samverkan är gästlärare från företagen. Gästlärare har funnits med sen starten av högskolans ingenjörsutbildningar 1990 och andelen kurser med en eller flera gästföreläsare har ökat genom åren. Den främsta samarbetspartnern på elkraftprogrammet är Vattenfall; men också Preemraff och Trollhättan Energi finns representerade. Konkreta resultat av utbildningskonceptet är att studenterna blir mer studiemotiverade vilket ger en ökad genomströmning av godkända studenter på programmen jämfört med studenter som inte följer Co-opmodellen. Ett annat resultat är att Coopstudenterna har en mycket högre anställningsbarhet jämfört med en vanlig student som har läst samma utbildning.
[1] Cvetkovic; Vibiana Bowman; 1953-; Lackie; Robert J.; 1966- Teaching Generation M
[2] Stefan Lagrosen (2010) Lärande i och för det nya arbetslivet. Lund Studentlitteratur
[3] Coll; Richard K. (2004). International handbook for cooperative education. Boston; Mass. World Association for Cooperative Education
[4] Linn; Patricia L. (2004) Handbook for research in cooperative education and internships. Mahwah; N.J.L. Erlbaum Publishers.
[5] www.Co-op.edu [2011-04-05]
[6] http://www.hv.se/extra/pod/?module_instance=4 [tillgänglig 2011-10-13]
