Kari Haarder Ekman
Litteraturvetenskap, Stockholms universitet, Sweden
Download articlePublished in: On the Move: ACSIS conference 11-13 June Norrköping; Sweden 2013
Linköping Electronic Conference Proceedings 95:4, p. 33-39
Published: 2014-01-17
ISBN: 978-91-7519-563-6
ISSN: 1650-3686 (print), 1650-3740 (online)
Under årtiondena efter 1900 publicerades det en mängd texter om Lappland i Sverige. Lappland var ett tema i skönlitteratur; reseskildringar samt fågelböcker som Min vän Fjällpiparen av Bengt Berg. Vetenskapliga rapporter för en liten krets av expeditionsbenägna forskare ersattes av texter för en bred allmänhet. Hänger detta ihop med att Malmbanan år 1902 stod färdig? Den transporterade inte enbart järnmalm till Narvik; man transporterade också mängder av friluftsintresserade turister in i tidigare otillgängliga fjällområden; där de smidigt kunde bo på den nyöppnade (1903) Abisko Turiststation. Turisterna lockades av texter och bilder och de skrev själva. Hur tänkte man om Lappland? Var det ett exotiskt Shangri-la? Var det ett terra nullius?
Turister rörde sig mot Lappland; texter rörde sig från Lappland; och många turister var kvinnor. De konstnärinnor som tidigare varit i Paris åkte nu till Lappland; exempelvis Emilie Demant Hatt från Köpenhamn som senare skrev en bok om samerna. Turisterna efterfrågade begärligt texter om Lappland; men om man vill analysera hur temat Lappland skildras går det inte att begränsa sig till skönlitteratur. Även facklitteratur om natur; däggdjur och fåglar måste räknas in; samt reseskildringar; brev och bildkonst. Facklitteratur anses förmedla sanningen; men hur såg sanningen om Lappland ut exempelvis år 1907; och vem skrev den?