Marta Ronne
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Sweden
Download article
Published in: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens
Linköping Electronic Conference Proceedings 15:71, p. 861-869
Published: 2005-12-30
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (print), 1650-3740 (online)
Med utgångspunkt i Margit Abenius (1899–1970) karriär som forskare och sedermera inflytelserik litteraturkritiker berör jag i detta föredrag frågan om genus och forskaridentitet i 1930-talets svenska universitetsmiljö. Hur uppfattade en kvinnlig humanistisk forskare sig själv som medlem i ett vetenskapssamfund där en implicit manlig norm genomsyrade de humanistiska ämnenas kanonbildning? Hur kunde manligt mentorskap påverka en kvinnlig forskares karriärstrategier och hennes självbild?
Margit Abenius disputerade 1931 i nordiska språk i Uppsala men valde sedan en karriär utanför akademin. Detta yrkesval kan ses som en resa (eller en pendling) mellan två delvis skilda fält: det akademiska å ena sidan och det finkulturella å det andra. Abenius val är i detta avseende representativt för många bland den tidens disputerade kvinnor. Här studeras hon även ur ett intersektionellt perspektiv där jag visar hur kön och klass samverkade vid formeringen av en kvinnlig forskares självuppfattning och yrkesval.
Otryckt material
Uppsala universitetsbibliotek
Margit Abenius 1. Dagböcker 1916–1932
Margit Abenius 25. Biographica. Katalog; manuskript
I författarens ägo
Anteckningar från mitt samtal med Lisa Abenius den 2 nov. 2004
Tryckt material
Arnell; Anette; “I takt med tiden? När Margit Abenius möter 40-talet – exemplet Lars Ahlin” i: Bokcaféts magasin nr 21 (1991); s. 29–33.
Bauman; Zygmunt; Identity. Conversations with Benedetto Vecchi; Cambridge 2004
Bourdieu;Pierre; Homo Academicus; Stockholm/Stehag 1996 [orig. 1984].
Carls; Lina; Våp eller nucka? Kvinnors högre studier och genusdiskursen 1930–1970; Lund 2004.
Lundgren; Solveig; Dikten i etern. Radion och skönlitteraturen 1925–1955; Uppsala 1994.
Markusson Winkvist; Hanna; Som isolerade öar. De lagerkransade kvinnorna och akademin under 1900-talets första hälft; Stockholm/Stehag 2003 [diss. Umeå].
Moi; Toril; “Appropriating Bourdieu: Feminist Theory and Pierre Bourdieus Sociology of Culture” i: New Literary History; vol.22; nr 4; 1991; s. 1017–1049.
Moi; Toril; “Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori” i: Res Publica 1997:1–2.
Nordenstam; Anna; Begynnelser. Litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850–1930; Stock-holm/Stehag 2001 [diss. Göteborg].
Register; Cheri; Kvinnokamp och litteratur i USA och Sverige; Stockholm 1977.
Ronne; Marta; ”Kvinnliga studenter i litteraturhistoria 1900–1940. Studier; examina och kun-skapssyn” i: Landgren; Bengt (red.) Universitetsämne i brytningstider: Studier i svensk akademisk litteraturundervisning 1947–1995; Uppsala 2005 (Acta Universitatis Upsalien sis; Historia Litterarum 25); s. 627–704.
Roos; J.P.; Rotkirch; Anna; “Fält i skuggan av fält: sensocialismens dubbelliv” i: Broady; Donald (red.); Kulturens fält [Cultural Fields]: en antologi; Göteborg 1998; s. 453–466
Rosengren; Karl Erik; The Climate of Literature. Sweden’s Literary Frame of Reference; 1953–1976; Lund 1983.
Rothblatt; Sheldon; The Modern University and its Discontents. The Fate of Newman’s Lega-cies in Britain and America; London & New York 1997.
Rothblatt; Sheldon; The University as Utopia; Uppsala 2003 (Salvia småskrifter; The Hans Rausing Lecture 2002).
Rydén; Per; Domedagar. svensk litteraturkritik efter 1880; Lund 1987.
