Cristina Al-Khalili Szigyarto
School of Biotechnology, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
Kalle Garme
School of Engineering Sciences, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
Anna-Karin Högfeldt
School of Education and Communication in Engineering Sciences, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
Marie Magnell
School of Education and Communication in Engineering Sciences, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
Download article
Published in: 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar; 30 november - 1 december; Campus Norrköping; Linköpings universitet
Linköping Electronic Conference Proceedings 75:2, p. 5-10
Published: 2012-06-26
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (print), 1650-3740 (online)
Den kunskapsteoretiska basen blivande ingenjörer behöver tillägna sig är stor och komplex. Till grunden för ingenjörsfältet ligger teknik tillsammans med flera andra ämnen; ämnen som på grundnivå saknar en tydlig samverkan eller association. Alltför ofta lyser dessutom kopplingen till verkligheten och praktiken med sin frånvaro; särskilt under utbildningens första år. För ingenjörsutbildare kan laborationsmoment; olika övningar; studiebesök och gästföreläsare; tyckas tydligt visa för studenterna om teorins tillämpningar. Ur ett student- och lärandeperspektiv kan det istället upplevas fragmentariserat och otillräckligt. Pusselbitarna ges ingen ram; struktur; och ingen tid avsätts för att studenten ska få analysera och bearbeta den egna övergripande utvecklingen mot ingenjörsrollen. Vi menar att ingenjörsutbildare från en övergripande programnivå bör skapa utrymme för reflektion kring den egna yrkesrollen; den personliga utvecklingen och coacha dem i detta. Här kommer ett förslag presenteras om hur detta systematiskt kan vävas in i utbildningsprogrammen. Vi kommer först sätta scenen genom att beskriva ingenjörsroller inom Bioteknik respektive Marina system; som är våra två ansatser. Sedan visar vi specifikt hur vi låter studentens reflektion och bearbetning av sin utveckling från student till ingenjör genomsyra kandidatexamensarbetskurserna (15hp) inom Bioteknik och Marina system; eftersom detta är en kurs av högt värde för studentens identitetsbyggande för den kommande ingenjörsrollen. Avslutningsvis presenteras en modell för översyn; riktad till programansvariga som syftar till att vara en byggställning för studentens identitetsbyggande.
Kvalitetsarbete; examensarbete; ingenjörsfärdigheter; lärande; anställningsbarhet; yrkesroll; karriär; kompetens; arbetslivsrelevans; erfarenhetsbaserat lärande; CDIO; utbildningsprogram; programledarskap
[1] Högskoleförordningen. SFS 1993:100. Bilaga 2; Examensordningen
[2] http://www.cdio.org/cdio-history; 2011-10-15
[3] www.cdio.org
[4] Edvardsson-Stivne; E. Jungert; T; (2007). Engineering students’ experiences of the transition from study to work. CDIO Knowledge Library. Cambridge; MA; Worldwide CDIO Initiative. http://www.cdio.org
[5] Eliasson; G.; Eliasson; A.; (1996) The biotechnological competence bloc. Revue d-economie idustrielle. 78:7-26.
[6] Nilsson; A. (2001) Biotechnology Firms in Sweden. Small Business Economics 17:93-103.
[7] Graham Gibbs (1992) Improving the quality of student learning; Technical & Educational Services Ltd; pages 1-11.
[8] Crawley; E.; Malmqvist; J.; Östlund; S.; Brodeur; D. (2007). Rethinking Engineering Education; The CDIO Approach. Springer
