Linnéa Lindsköld
Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, Sweden / Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, Sweden
Download article
Published in: Kultur~Natur
Linköping Electronic Conference Proceedings 40:23, p. 257-269
Published: 2009-10-26
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (print), 1650-3740 (online)
Genusperspektiv har varit frånvarande i den kulturpolitiska forskningen; förelig-gande paper vill ändra på detta genom att samla texter om svensk kulturpolitik och genus inom tre olika kulturområden: litteratur; teater och museum. Den teore-tiska ramen tar sin utgångspunkt i en problematisering av den estetik som utvecklades av framför allt Immanuel Kant i slutet av 1700-talet. Kant utvecklade tanken att konst bör uppfattas som skild från samhället och bedömd på egna grunder med ett eget värde. FD Kristina Fjelkestam kritiserar Kants estetikdiskurs ur ett genus-perspektiv; det hon vill visa är att estetiska begrepp; och värderingar om vad som är god eller kvalitativ konst; inte är oskyldiga eller apolitiska utan är med och formar politiken och vice versa. Syftet med papret är att genom en komparativ studie visa exempel på hur ett genusperspektiv har använts samt vad som är gemensamt och vad som skiljer sig åt i genusarbetet mellan de olika områdena relaterat till hur kvalitet diskuteras. I litteraturexemplet studeras recensioner av Maja Lundgrens Myggor och tigrar (2007) och Lars Noréns En dramatikers dag-bok (2008). I exemplet om teater så redogörs bland annat för SOU 2006:42 Plats på scen och det sista exemplet om museum så utgår från Ds 2003:61 Genus på museer. Resultaten visar bland annat att konst som handlar om män upplevs som allmängiltig; medan konst som handlar om kvinnor upplevs som specifik och där-för sämre. Det finns en klar bild inom kulturområdena om vad kvalitet och konst är eller bör vara som sedan krockar med så kallade ”perspektiv” som jämställdhet; på så sätt positioneras kvalitet och jämställdhet mot varandra. De skillnader mellan kulturområdena som funnits beror till viss del på utgångspositionerna för de texter som studerats; men det går att urskilja att kroppen (rätten till personlig integritet) är i fokus i teaterexemplet tillsammans med organisatoriska frågor. På museet är det forskning och vidareutbildning som prioriteras för att öka jämställdhet. Inom litteraturen; som inte är platsbunden som de övriga exemplen; så är det upplevelsen av texten som är i fokus; det vill säga att det upplevs som att män skriver mer kvalitativt och än kvinnor; även om de skriver på samma sätt. Avslutningsvis noteras att det finns ett intresse för frågor om genus och kulturpolitik; men det saknas ordentliga teoretiska forskningsarbeten.
Aronsson; Inga-Lill & Meurling; Birgitta (red.) (2005). Det bekönade museet: genusperspek-tiv i museologi och museiverksamhet. Uppsala: Uppsala universitet.
Battersby; Christine (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women’s Press.
Bennett; Tony (1995). The birth of the museum: history; theory; politics. London: Routledge.
Bourdieu; Pierre (2000). Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur; Stock-holm/ Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Butler; Judith (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlerup; Pil ”Omedvetna attityder hos en recensent” i Arping; Åsa och Nordenstam; Anna (red.) (2005). Feministiska litteraturanalyser 1972-2002; Lund: Studentlitteratur. s. 17-24
Ds 2003:61; Genus på museer; http://www.regeringen.se/content/1/c4/07/21/ad681a92.pdf; (2009-06-06).
Egeland; Helene (2007). Det ekte; det gode og det coole: Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen. Diss. Linköping : Linköpings universitet; 2007.
Engberg; Jens (2004). ”Hvad er kulturpolitik?” i Nordisk kulturpolitisk tidskrift 2004:01; s. 24-42.
Fjelkestam; Kristina (2008) ”Estetik som politik” i Tidskrift för litteraturvetenskap 2008:3-4; s. 75-86.
Frenander; Anders (2005). Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet; Hedemora: Gidlunds förlag.
Guerrilla Girls: More Herstory; http://www.guerrillagirls.com/admin/moreherstory.shtml; (2009-06-03).
Harding; Tobias (2007). Nationalising culture: the reorganisation of national culture in Swedish cultural policy 1970-2002. Diss. Linköping : Linköpings universitet; 2007.
Hemmungs Wirten; Eva (1999). Fences and wide-open spaces: Cultural policy and globaliza-tion. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift; nr. 2 år 1999; s. 58-80.
Hermele; Vanja (2007) I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet; Stock-holm: Premiss förlag.
Hirdman; Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i Carlsson Wetterberg; Christina och Jansdotter; Anna (red.) Genushistoria – en histo-riografisk exposé. Lund: Studenlitteratur; s. 113-134.
Karlsson; David; ”Kulturskeppet har kastat loss” i Dagens Nyheter; 2009-02-16; http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/kulturutredningen-1.799481; (2009-06-01).
Malmberg; Carl-Johan (2007) ”Obehaglig grundton av illvilja” i Svenska dagbladet; 2007-08-07; http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_35394.svd; (2009-06-03).
Malmberg; Carl-Johan (2008) ”Norén - vår tids känsligaste radar” i Svenska dagbladet; 2008-04-25; http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_1176647.svd; [2009-06-03].
Oscarsson; Stina et al; “Skuggutredningen underkänner kulturutredningen i sitt remissvar” i Dagens Nyheter; 2009-05-18; http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/skuggutredningen-underkanner-kulturutredningen-i-sitt-remissvar-1.868406; (2009-06-01).
Peterson; Frans Josef; ”Bara män i Modernas finrum” i Aftonbladet; 2009-06-02; http://www.aftonbladet.se/kultur/article5283229.ab (2009-06-03).
Rosenberg; Tiina (2000). Byxbegär. Göteborg: Anamma.
Statens Kulturråd 2009. Litteraturstöd; http://kulturradet.se/sv/Bidrag/Litteratur/Litteraturstod/; (2009-06-03).
Stavrum; Heidi (2007) ”Hvorfor er kjønn en blind flekk i kulturpolitikkforskningen?” i Nordisk kulturpolitisk tidskrift 2007; vol. 10; no. 2; s. 7-17.
SOU 2006:46; Plats på scen; http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/29/02/4e61f43d.pdf; (2009-04-06).
SOU 2009:16; Betänkandet av Kulturutredningen; http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/03/32/e6ab6539.pdf; (2009-06-06).
Wallenstein; Sven Olof (2003) ”Översättarens förord” i Kant; Immanuel Kritik av omdömeskraften; Stockholm: Thales; s. 7-18.
Wilhelmson; Marcus (2006). ”Dessa får garanterad författarpenning” i Dagens Nyheter; 2006-11-12; http://www.dn.se/dnbok/dessa-far-garanterad-forfattarpenning-1.561163; (2009-06-03).
