Publicerad: 2008-11-10
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)
I mötet med omvärlden strävar barn i 1–3-årsåldern ständigt efter att skapa och kommunicera mening. De yngsta förskolbarnen möter dagligen kulturellt förmedlade matematiska begrepp; principer och strategier; som de formulerar innebörd och mening i utgående från sina egna erfarenheter. Tidigt uppfattar barnen nödvändigheten av att förstå och göra sig förstådd i samspel med andra barn och vuxna. En intressant frågeställning blir då vad det är som gör att grunden till matematisk förståelse läggs; det vill säga vad det är som gör att lärande sker; eller inte sker? En kvalitativ analys av videografiskt insamlat material från två småbarnsavdelningar fokuserar hur lärandet av grundläggande aspekter av matematik gestaltar sig i mötet med andra barn och vuxna i förskolemiljö. I analysen framträder vad barnen och de vuxna fokuserar men även hur förståelsen kan framträda och utvecklas. I artikeln diskuteras barns lärande av matematik utgående från ett autentiskt exempel från en småbarnsavdelning.
Aunio; P.; Niemivirta; M;. Hautamäki; J.; Van Luit; J.; Shi; J. & Zhang; M. (2006). Young children’s number sense in China and Finland. Scandinavian Journal of Educational Research; 20(5); 483–502.
Björklund; C. (2007). Hållpunkter för lärande. Småbarns möten med matematik (disserta-tion). Åbo: Åbo Akademis förlag.
Bowden; J. & Marton; F. (1998). The university of learning. London: Kogan Page.
Ernest; P. (1998). Social constructivism as a philosophy of mathematics. Albany: State Uni-versity of New York.
von Glasersfeld; E. (1995). Radical constructivism: a way of knowing and learning. Lon-don: The Falmer Press.
Hannula; M. (2005). Spontaneous focusing on numerosity in the development of early mathe-matical skills (dissertation). Turku: Annales Universitatis Turkuensis.
Hersh; R. (1997). What is mathematics; really? London: Jonathan Cape.
Hundeide; K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Johansson; E. (2001). Morality in children’s worlds – rationality of thought or val-ues emanating from relations? Studies in Philosophy and Education; (20); 354–358.
Klein P. (1994). Molar assessment and parental intervention in infancy and early childhood: new evidence. In R. Feuerstein; P. Klein & A.
nnenbaum (Eds.); Mediated learning experience (MLE): theoretical; psychological and learning implications (pp. 213–239). London: Freund Publishing House Ltd.
Lave; J. & Wenger; E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cam-bridge: Cambridge University Press.
Lindahl; M. (1996). Inlärning och erfarande. Ettåringars möte med förskolans värld (disserta-tion). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lindahl; M. (2002). Vårda – vägleda – lära. Effektstudie av ett interventionsprogram för pe-dagogers lärande i förskolemiljön. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lindahl; M. & Björklund; C. (manus). Videografi som ansats.
Lindahl; M. & Pramling Samuelsson; I. (2002). Imitation and variation: reflections on toddlers’ strategies for learning. Scandinavian Journal of Educational Research; 46(1); 25–45.
Løkken G. (2000). Using Merleau-Pontyan phenomenology to understand the tod-dler. Toddler interactions in child daycare. Nordisk pedagogik; 20(1); 13–23.
Markman; E. (1979). Classes and collections: conceptual organization and numeri-cal abilities. Cognitive Psychology; (11); 395–411.
Marton; F. (1992). På spaning efter medvetandets pedagogik. Forskning om utbildning. Tidskrift för analys och debatt; (4); 28–40.
Marton; F. (1997). Mot en medvetandets pedagogik. I M. Uljens (red.); Didaktik (s. 98–119). Lund: Studentlitteratur.
Marton; F. & Booth; S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Mattinen; A. (2006). Huomio lukumääriin. Tutkimus 3-vuotiaiden lasten matemaattisten taitojen tukemisesta päiväkodissa (dissertation).
ocus on numerosities. A study on supporting 3-year-old children’s mathematical development in day care] Turku: Turun Yliopisto.
McCrink; K. & Wynn; K. (2004). Large-number addition and subtraction by 9-month-old infants. Psychological Science; 15(11); 776–781.
Pramling Samuelsson; I. & Asplund Carlsson; M. (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Rogoff; B. (1990). Apprenticeship in thinking: cognitive development in social context. New York: Oxford University Press.
Rogoff; B. (2003). The cultural nature of human development. Oxford: Oxford University Press.
Runesson; U. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt inne-håll (dissertation). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Runesson; U. (2005). Beyond discourse and interaction. Variation: a critical aspect for teaching and learning mathematics. Cambridge Journal of Education; 35(1); 69–87.
Runesson; U. & Marton; F. (2002). The object of learning and the space of varia-tion. In F. Marton & P. Morris (Eds.); What matters? Discovering critical conditions of classroom learning (pp. 19–38). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Säljö; R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska.
Vygotskij; L. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge; MA: Harvard University Press.
Vygotskij; L. (1980). Psykologi och dialektik. Stockholm: Norstedts & Söner.
Wittgenstein; L. (1978). Remarks on the foundations of mathematics. London: MIT Press.
Wynn; K. (1998). Numerical competence in infants. In Chris Donlan (Ed.); The de-velopment of mathematical skills (pp. 3–25). Hove: Psychology Press.
Öhberg C. (2004). Tanke och handling. Ettåringars utforskande och problemlösande aktivite-ter (Rapport; 8). Vasa: Åbo Akademi; Pedagogiska fakulteten.
