Konferensartikel

Glidningar och förgivettaganden

Anders Frenander
Centrum för kulturpolitisk forskning, Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, Sweden

Ladda ner artikelhttp://www.ep.liu.se/ecp_article/index.en.aspx?issue=040;article=033

Ingår i: Kultur~Natur

Linköping Electronic Conference Proceedings 40:33, s. 387-395

Visa mer +

Publicerad: 2009-10-26

ISBN:

ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)

Abstract

Var gränserna går för det kulturbegrepp som man opererar med inom kulturpolitiken är notoriskt svårt att svara på. Det beror i hög grad på vilket sammanhanget är. En gräns som man tycker borde vara enkel att klarlägga är den mellan kultur och natur. Inte desto mindre har det i diskursen kring kulturpolitiken med jämna mellanrum hävdats överlappningar och kopplingar.

I det våren 2009 överlämnade betänkandet från kulturutredningen sker detta återigen. Utredningen föreslår att kulturpolitiken bör bli vad man kallar en ”aspektpolitik”. Det innebär att kulturen ska tolkas som ett brett begrepp; att kultur inte ska ses som en särskild sektor i samhället; utan att kultur(frågor) ska integreras i andra samhällssektorers verksamhet. En sådan sektor som pekas ut är miljöpolitiken. Kultur och miljö hänger ihop; menar man.

Möjligen kunde man tro att den intensifierade diskussionen om klimathot; växthuseffekter och miljöförstöringen under de senaste decennierna var orsaken till detta synsätt. Men det är ingalunda nytt. Redan i diskussionen under 1950-talet fanns sådana föreställningar. Genom närläsning av några relevanta texter från denna tid och framåt granskas vilka föreställningar om ”kultur”; ”natur” och ”miljö” som förekommit och hur kopplingen mellan dem artikulerats i olika skeenden.

Nyckelord

Inga nyckelord är tillgängliga

Referenser

Beckman; Svante & Sten Månsson (red) (2008). KulturSverige 2009. Problemanalys och kulturstatistik. Sörlins förlag; Linköping.

Frenander; Anders (1999). Debattens vågor. Arachne; Göteborg.

Frenander; Anders (2005). Kulturen som kulturpolitikens stora problem. Gidlunds förlag; He-demora.

Frenander; Anders (2008). ”Kulturpolitikens långa våg” i Svante Beckman & Sten Månsson (red) KulturSverige 2009. Problemanalys och kulturstatistik.

Hadenius; Stig (2003). Modern svensk politisk historia: konflikt och samförstånd. 6. [rev. och aktualiserade] uppl. Hjalmarson & Högberg; Stockholm.

Hansson Per Albin (1935). Demokrati: tal och uppsatser. 2. uppl. Tidens förlag; Stockholm.

Hobsbawm; Eric (1997). Ytterligheternas tidsålder: det korta 1900-talet: 1914-1991. Rabén Prisma; Stockholm.

Människan och nutiden (1952). Socialdemokratiska partistyrelsen; Stockholm.

Norborg; Lars-Arne (1995). Sveriges historia under 1800- och 1900-talen: svensk samhälls-utveckling 1809-1996. 4. uppl. Almqvist & Wiksell; Stockholm.

SOU 2009:16 Kulturutredningen; 3 vol. Fritzes förlag; Stockholm..

Sundgren; Per (2007). Kulturen och arbetarrörelsen. Carlssons förlag; Stockholm.

Vestheim; Geir (1999). ”Ideologi og folkebibliotekpolitikk – eit demokratispørsmål”. SOU 199:129 Demokratins estetik. Fakta info direkt; Stockholm.

Vårheim; Andreas; Ragnar Audunson & Svanhild Aabø (2008). ”Folkebibliotekens bidrag til sosial integrasjon: Foreløpige funn fra PLACE-prosjektet”. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift 1/2008 ss. 8-27.

Citeringar i Crossref