Konferensartikel

Med utgångspunkt i Richard Phillips Mapping Men and Empire (1997) studeras konstruk-tionen av den maskulina identiteten i förhållande till behovet av att utforska; kartlägga och benämna världen – äventyret som en manlig frizon. I pojkböckerna och i de ungdomsböcker som följt i genrens spår tar sig detta uttryck i kartografiska referenser och intertexter; i platsangivelser och utpekande av geografiska gränser. När de vita fläckarna blev allt färre i början av 1900-talet; fann litteraturen nya ”världar” att upptäcka och kartlägga; platser dit hjälten kunde bege sig för att befästa sin maskulinitet; såväl i det klassiska pojkboksäventyret som i samtidsskildringens storstadsdjungel. Underökningen tar avstamp i pojkhjältarnas ambivalenta förhållande till skolämnet geografi; bl.a. i Gustaf Bolinders Bland kabyler och rövare (1926). Härefter studeras kampen om kartan i Sigfrid Siwertz Mälarpirater (1911) och vidare stadens och förortens vita fläckar i verk som Harry Kullmans Gårdarnas krig (1959) och Tore Perssons Dödspolare (1994). Studien avslutas med ett par exempel på texter som underminerar kartans allmakt och mannens rätt att upptäcka världen.

Inga nyckelord är tillgängliga