Anneli Palmsköld
Etnologiska institutionen, Lunds universitet, Sweden
Ladda ner artikel
Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens
Linköping Electronic Conference Proceedings 15:63, s. 769-775
Publicerad: 2005-12-30
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)
Hur går det till när meningen med tingen förändras och tar nya former? Med textilier som exempel diskuteras hur dessa tolkats på olika sätt och tilldelats skilda meningar. Textilkonsten sågs i mitten av 1800-talet som all konsts ursprung; med sina iakttagbara urformer i ornamentiken – allt enligt den tyske konstteoretikern Gottfried Semper. Textilier kom i ett senare skede att tolkas som materialiserad kvinnlighet; i linje med tidens tankar om könen som polära och komplementära. Att utöva textil slöjd förknippades med skötsamhet och hög moral i hemslöjdsrörelsens retorik kring förra sekelskiftet. Under 1900-talet förvandlades tolkningen av textil produktion och reproduktion från kvinnlig vardagssyssla till å ena sidan ”förspilld kvinnokraft” och å andra sidan kreativt skapande hantverk. Att följa processerna bakom det förändrade talet om textil; är också att se vem som talar och vad det som sägs betyder. Vilka verkningar får tingen och talet om dem?
Andersson; Rosemarie (2000): ”Genus och makt i en förindustriell arbetsdelning: plädering för en ny begreppsanvändning”; i Gudrun Andersson (red.); Bedrägliga begrepp: kön och genus i humanistisk forskning; Uppsala/ Historiska institutionen; s. 75–95.
Collin; Maria (1921): Bygdeslöjd och forntidskult; Lund: Lindstedt.
Connell; R.W. (2003): Om genus; Göteborg: Daidalos.
Davidoff; Leonora & Catherine Hall (1987): Family fortunes: men and women of the English middle class; 1780–1850; Chicago: University of Chicago Press.
Fett; Harry (1945): ”Folkekunst”; i: By og bygd 1945; Oslo: Norsk Folkemuseum.
Fiebranz; Rosemarie (2002): Jord; linne eller träkol?: genusordning och hushållsstrategier; Bjuråker 1750–1850; Uppsala: Acta Unversitatis Upsaliensis: Univ.-bibl.
Gustafsson; Lotten (2002): Den förtrollade zonen: lekar med tid; rum och identiteter under medeltidsveckan i Visby; Nora: Nya Doxa.
Horneij; Ruth (1991): Bonaderna från Överhogdal; Östersund: Jämtlands läns museum.
Jansson; Sören (1999): ”Det svenska paret: en historisk betraktelse över ett modernt projekt”; i: Birgitta Meurling m.fl. (red.): Familj och kön: etnologiska perspektiv; Lund: Studentlit-teratur.
Lindberg; Anna Lena (2000): ”Den broderande konstnären: om genre; konstnärskap och kön”; i: Anita Göransson (red.); Sekelskiften och kön: strukturella och kulturella övergångar år 1800; 1900 och 2000; Stockholm: Prisma.
Lövkrona; Inger (1999): ”Kön; familj och arbete”; i: Birgitta Meurling m.fl. (red.); Familj och kön: etnologiska perspektiv; Lund: Studentlitteratur.
Lövkrona; Inger (2001): ”Hierarki och makt: genusperspektiv på arbetsdelningen i det tidig-moderna hushållet”; i: Britt Liljewall m.fl. (red.); Kvinnor och jord: arbete och ägande från medeltid till nutid; Stockholm: Nordiska museet.
Pochat; Götz (1981): Estetik och konstteori: en översikt. 2; Barocken till 1800-talets mitt; Stockholm: Akademilitteratur.
Salomonsson; Karin (1998): Fattigdomens besvärjelser: visionära ideal och vardagliga rea-liteter i socialt arbete; Lund: Historiska media.
Semper; Gottfried (1860): Die Texile Kunst für sich betrachtet und in Beziehung zur Bau-kunst; Frankfurt: Vrl. für Kunst & Wissenschaft.
Waldén; Louise (1999); ”Handarbetet – hatat och hyllat”; i: Gunilla Lundahl (red.); Den vackra nyttan: om hemslöjd i Sverige; Hedemora: Gidlund.
Wikman; Sture (1996): Fenrisulven ränner: en bok om vävarna från Överhogdal; Östersund: Jamtli/ Jämtlands läns museum.
Zickerman; Lilli (1999): Lilli Zickermans bästa: hemslöjdstankar från källan; Umeå: Hem-slöjden.
