Konferensartikel

Vi ska äta; vem ska laga?

Marianne Pipping Ekström
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI), Göteborg Univetsitet, Sweden

Ladda ner artikelhttp://www.ep.liu.se/ecp_article/index.en.aspx?issue=015;article=068

Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens

Linköping Electronic Conference Proceedings 15:68, s. 827-833

Visa mer +

Publicerad: 2005-12-30

ISBN:

ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)

Abstract

Inventering av svensk måltidsforskning visar att forskningen kring mat och måltider är starkt förankrad i naturvetenskap; hälsofokuserad nutritions- och konsumentforskning dominerar. Mat som symbol; vad mat kommunicerar och betyder i människornas vardag; alltså mat som en existentiell fråga; finns inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Men vi behöver också ställa frågor om praktisk kunskap; om kloka matval. Vi behöver ställa frågor om resurshantering; om val av mat och matlagningsmetoder för ett hållbart samhälle. Hur lär vi oss laga mat? Vi behöver även reflektera över den tid och de resurser som används för att åstadkomma att maten står på bordet varje dag.

Den sammanlagda tiden för matlagningsarbete i hemmen under en vecka för hela befolkningen (i ålder 20–84 år) uppgår till ca 60 miljoner arbetstimmar. Uppgiften måste tas med stor försiktighet eftersom det är en beräkning med grova tal. Summan 60 miljoner säger ändå något om omfattningen av arbetet med maten. Det är viktigt att föra upp matlagningsarbetet på en strukturell nivå för att förstå vidden. Matlagningsarbetets 60 miljoner arbetstimmar under en vecka ska jämföras med den totala arbetstiden på hela arbetsmarknaden; som under en vecka samma år var 130;8 miljoner arbetstimmar. Det är således ett enormt antal timmar som läggs ner på matlagningsarbete i hemmen. Till detta ska läggas all tid som åtgår för att producera den institutionella maten; i skolor; på lunchrestauranger; på krogar. Totalt serveras dagligen cirka 5;6 miljoner måltider utanför hemmet; varav cirka 3 miljoner inom den offentliga måltidsservicen (på skolor; sjukhus etc.) och resten inom restaurangnäringen. Härtill skall dessutom räknas all tid som läggs ner på att industriellt framställa mat. Det är en enorm tidsinsats som görs och den produkt som erhålls; mat och måltider; är av stor betydelse för invånarnas och därmed också för landets välbefinnande. Det handlar om resurshushållning av stora mått; om ekologi; ekonomi och hälsa. Det borde vara av stort intresse att hela den tidsinsatsen höll hög kvalitet. Forskningen om vardagslivets och vardagsmatens område måste ges mer resurser. En förstärkning på forskning och utbildning särskilt med inriktning på resurshushållning och matproduktion i hemmen är nödvändig. Vi behöver mer forskning och fler professorer på vardagsmatens och resurshållningens område. Vi behöver också en vardagens matminister. En vardagslivets matminister; som arbetar för att alla miljoner arbetstimmar och naturligtvis de ekonomiska resurser som läggs ner i vardagens mathållning får ökad kvalitet. Vardagsmaten och det omfattande men ändå så osynliga sisyfosarbetet med mat och matlagning behöver lyftas fram i ljuset; ty på något sätt ramlar alltid den vardagliga matfrågan mellan stolarna.

Nyckelord

Inga nyckelord är tillgängliga

Referenser

Ahrne; Göran & Roman Christine (1997): Hemmet; barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. SOU 1997:139. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Cullbrand; Ingrid (2003): På väg mot empowerment. Reflexioner över tre studier som behand-lar undervisning i hemkunskap. Göteborg: institutionen för hushållsvetenskap. Rapport nr 34.

Fjellström; Christina (2003): Den glömda matfrågan. Om vetenskapsparadigm och forsk-ningsinriktningar. Christina Fjellström (red.) Näring för magen eller själen? Om svensk måltidsforskning 1980–2003. Måltidsakademiens skriftserie 1. Uppsala: Uppsala universi-tet; Institutionen för hushållsvetenskap och Stockholm: Måltidsakademien.

Hjälmeskog; Karin (2000): ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Holm; Lotte (2001): Family meals; i Unni Kjærnes (red.) Eating Patterns. A day in the lives of Nordic peoples. Report no 7. Lysaker; Norge: Statens institutt for forbruksforskning.

Kaluzynska; Eva (1980): Wiping the floor with theory – a survey of writings on Housework. Feminist review; 2; 27–54.

Nordenmark; Mikael (2004): Arbetsliv; familjeliv och kön. Umeå: Boréa.

Näring för magen eller själen? Om svensk måltidsforskning 1980–2003 (2003): Christina Fjellström (red.). Måltidsakademiens skriftserie 1. Uppsala universitet; Institutionen för hushållsvetenskap och Måltidsakademien Stockholm.

Pipping Ekström; Marianne & L’orange Fürst; Elisabeth (2001): The gendered division of cooking; i Unni Kjærnes (ed.) Eating Patterns. A day in the lives of Nordic peoples. Report no 7. Lysaker; Norge: Statens institutt for forbruksforskning.

Pipping Ekström; Marianne (2004a): Cooking and gender; i Karin Hjälmeskog & Helena Åberg (red.) Learn for life. Consumers and society in dialogue. A conference report. Swedish committee for Home Economics.

Pipping Ekström; Marianne (2004b): Sisyfos och exhibitionisten; i Inga-Britt Gustafsson & Ulla-Britt Strömberg (red.) Tid för måltidskunskap. Örebro: Måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro universitet.

SCB (2002): På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Statistiska centralbyrån.

SCB (2003): Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 0ch 2000/01. Statistiska Centralbyrån.

Skolverket (2000): Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

SOU 1998:6: Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sve-rige. Stockholm: Fritzes.

Åkerman; Brita (1983): Den råa och smutsiga potatisen; i Brita Åkerman m.fl. (red.). Den okända vardagen. Om arbetet i hemmet. Stockholm: Akademilitteratur.

Internet

Sveriges befolkning efter kön och ålder 31/12/2003 www.scb.se.. Åtkomst 05-01-22.

Totalt arbetade timmar 1976-2003. www.scb. Åtkomst 05-01-22.

www.regeringen.se. Åtkomst 05-01-29.

Citeringar i Crossref